Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Frontex teg om att finländare varit inblandade i olagliga avvisningar vid EU:s gränser – minister Ohisalo vill att fallen prövas i domstol

Människor på flykt har skuffats ut till Egeiska havet av grekisk kustbevakning.
Bildtext Grekisk kustbevakning har avvisat människorna i båten ut på öppet hav, efter att de försökte ta sig i land på ön Lesbos för att söka asyl. Bilden är tagen 10 april 2021.

Svenska Yles granskande redaktion avslöjar i dag att också finländska gränsbevakare på Frontex-uppdrag är indragna i olagliga incidenter där asylsökande avvisats ut ur EU. Inrikesminister Maria Ohisalo hade inte hört om fallen, men säger att alla avvisningsincidenter borde prövas i domstol.

EU:s gemensamma gränsmyndighet Frontex har en skyldighet att trygga mänskliga rättigheter vid EU:s gränser, men under de senaste två åren har över 40 000 olagliga avvisningar dokumenterats i samband med Frontex gränsoperationer.

Frontex har granskats hårt under det senaste året på grund av de ofta våldsamma och alltid olagliga avvisningarna som gjorts vid EU:s gränser. Olagliga avvisningar har gjorts också då Frontex vakande öga borde hindra dessa så kallade pushbacks.

Söndertrasad båt i Cesme i västra Turkiet. I bakgrunden syns den grekiska ön Chios.
Bildtext Från Çeşme i västra Turkiet syns den grekiska ön Chios. Från denna strand har många människor rest för att försöka ta sig til Grekland för att söka asyl.

– Jag har inte hört att finska tjänstemän sett något sådant, sa inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) när Svenska Yle intervjuade henne tidigare i höst.

I Svenska Yles intervju uppger Ohisalo att finländska gränsbevakare alltid måste följa både finsk lagstiftning och EU-lagar.

– Om det under operationen finns brister eller kränkningar så måste gränsbevakarna rapportera väldigt öppet och de måste lyfta upp de här problemen hela tiden, säger hon.

Vad gör Frontex vid EU:s gränser?

Bedömning: över 40 000 pushbacks på två år

Bara under de två senaste åren har över 40 000 olagliga avvisningar gjorts vid de grekiska öarna i Egeiska havet och vid den ungerska gränsen. Frontex hjälper i denna stund Grekland med gränsövervakning och till slutet av januari 2021 var Frontex med och övervakade Ungerns gräns.

Enligt den ungerska människorättsorganisationen ungerska Helsingforskommittén har över 28 000 pushbacks gjorts vid ungerska gränsen under perioden januari 2020 - januari 2021, alltså när Frontex var med i gränsoperationen.

I Grekland, vid Egeiska havet, har över 21 000 avvisningsfall dokumenterats av nätverket Aegean Boat Report som samlar bild- och videomaterial direkt av de människor som försöker ta sig med båt till Grekland.

Som jämförelse till siffrorna ovan kan nämnas en utredning av tidningen The Guardian. Artikeln som publicerades våren 2021 kom fram till att 40 000 olagliga avvisningar gjorts i EU sedan början av år 2020.

Finsk patrullhund bet kvinna på flykt

Svenska Yles granskande redaktion kan nu visa att finländare dragits in i två avvisningsincidenter.

Den första incidenten inträffade i september 2016.

En ungersk gränspatrull bevakar gränsen i närheten av gränsövergången Horgos-Röszke vid Ungerns gräns mot Serbien. Med i patrullen finns en finländsk gränsbevakare med en patrullhund på Frontex-uppdrag. I den täta skogen hoppar en kvinna plötsligt ut ur ett buskage. Den finländska hunden anfaller kvinnan och biter henne så svårt att hon måste vårdas på sjukhus.

Enligt en intern Frontexrapport skulle det dröja åtta dagar innan såren läkt. Kvinnan bereds aldrig möjlighet att söka asyl utan hon avvisades till den serbiska sidan av gränsen. Ungern respekterade inte kvinnans rätt att söka asyl trots att rätten att söka asyl är lagstadgad.

Flyktingar på serbiska sidan av stängslet mellan Ungern och Serbien.
Bildtext Gränsen till Ungern är hårt bevakad. Sedan sommaren 2016 har Ungerns nationella lagstiftning möjliggjort kollektiva avvisningar av asylsökande. Sådana här avvisningar, pushbacks, är olagliga i EU.

Ungern har avvisat över 72 000 personer sedan sommaren 2016, enligt människorättsorganisationen ungerska Helsingforskommittén.

Europeiska människorättsdomstolen har slagit fast att Ungerns avvisningspraxis är olaglig. Merparten av avvisningarna från Ungern gjordes medan Frontex var med och assisterade Ungerns gränsvakter. Frontex avbröt sin operation i Ungern i januari 2021 som en direkt konsekvens av EU-domstolens beslut.

Grekisk kustbevakning skickade iväg finländarna

Den andra incidenten inträffar i mars 2020. En båt med människor på flykt färdas över Egeiska havet med riktning mot Grekland. Innan de hinner ta i land för att söka asyl stoppas de av ett Frontexfartyg med finländsk besättning.

Helt i enlighet med Frontex-operationens plan tar den grekiska kustbevakningen nu över. Men innan finländarna vet ordet av får de order om att lämna platsen.

Pietari Vuorensola, överinspektör på Gränsbevakningsmyndighetens internationella enhet, bekräftar denna incident i intervju en för Svenska Yle.

– Jag känner till ett fall där en finsk patrullbåt har stoppat en båt med personer som antogs vara olagligt på väg över gränsen. Sedan har en grekisk kustbevakningsbåt tagit över och skickat den finska patrullbåten till ett annat område, säger Vuorensola.

Vad har sedan hänt?

– Besättningen har inte kunnat observera vad som inträffade sedan.

Migranternas öde var nu i de grekiska kustbevakarnas händer.

Grekland och olagliga avvisningar

Frontex döljer pushbackrapporter

Det finns några gemensamma drag i de två incidenterna med finländare på Frontexuppdrag som beskrivs ovan.

För det första att finländarna gjorde det jobb de skulle göra, de patrullerade en gräns i en samarbetsoperation mellan Frontex och ett EU-medlemsland. För det andra: Frontex vill inte att du som läser denna text ska känna till incidenterna.

Suomalainen rajavartija kantaa Euroopan rajavirasto Frontexin -merkkiä Liettuassa.

Svenska Yles granskande redaktion bad Frontex om alla de interna rapporter som handlar om finländare på Frontexuppdrag sedan 2010.

Frontex meddelade efter tre veckor att det finns tre sådana rapporter, men Svenska Yle får endast se en av dem (den handlar om ett turkiskt kustbevakningsfartyg som trakasserat ett finländskt frontexfartyg i Egeiska havet sommaren 2020).

De två övriga rapporterna ville Frontex kontor för öppenhet inte ge ut med hänvisning till sekretess.

Inte ens Gränsbevakningsväsendet vet

Svenska Yle kan ändå rapportera om innehållet i de två andra rapporterna. Via flera olika källor har vi fått detaljerad information om innehållet i den ungersk-finska rapporten. Tidningen Balkan Insight har skrivit en artikel om den ungerska incidenten.

Det ska också finnas en rapport om avvisningsincidenten på Egeiska havet i mars 2020 men den rapporten har inte ens finländska gränsbevakningsmyndigheten fått se.

Pietari Vuorensola, överinspektör på Gränsmyndigheten, berättar i ett e-postmeddelande att den finska besättningen skrev en separat rapport till Frontex om den allvarliga händelsen. Enligt Vuorensola borde Frontex efter detta ha samlat in alla andra uppgifter om händelsen för att sedan skriva en obligatorisk incidentrapport (Serious Incident report) om det som inträffat.

Men finska gränsbevakningsmyndigheten har alltså aldrig fått se denna slutliga rapport så de känner inte till det exakta innehållet.

Frontex stäms i EU-domstolen

För människor på flykt finns det i praktiken inga lagliga vägar att ta sig in i EU. Först efter att en människa tagit sig över gränsen kan en asylansökan göras. Denna riskfyllda resa arrangeras nästan alltid genom människosmugglare som debiterar tusentals euro.

Jeancy Kimbenga, asylsökande från Demokratiska republiken Kongo, sitter på en bänk i staden Izmir i Turkiet.
Bildtext Jeancy Kimbenga har fyra gånger försökt ta sig till Grekland för att söka asyl - fyra gånger har han avvisats.

En av de över 273 000 personer som sedan 2020 försökt ta sig in till EU med båt är Jeancy Kimbenga från Demokratiska republiken Kongo.

Kimbenga säger att det inte var ett val utan att han var tvungen att fly efter att han utsatts för misshandel och dödshot av sin morbror, en militär i den kongolesiska armén.

Kimbenga har fyra gånger försökt ta sig över med båt från Turkiet till Grekland för att söka asyl. Fyra gånger har han avvisats av den grekiska kustbevakningen tillbaka till Turkiet. En gång var Jeancy redan i land på ön Lesbos – ändå blev han avvisad innan han hann söka asyl.

Särskilt en av överfarterna mot Grekland blev inte bara dramatisk utan livsfarlig.

– Grekiska kustbevakningen satte oss i en gummibåt. Den blev överlastad. De körde runt oss flera varv. Till slut höll inte båten och många föll i vattnet. Kustbevakarna bara skrattade och försvann. Min vän drunknade, säger Jeancy Kimbenga.

Svenska Yle har intervjuat Jeancy Kimbenga eftersom han har en nyckelroll i ett historiskt rättsfall där han är med om att stämma EU:s gränsmyndighet Frontex i Europeiska unionens domstol. Kimbenga och en oppositionsaktivist från Burundi anklagar Frontex för brott mot mänskliga rättigheter när de två hindrades att ta sig till Grekland för att söka asyl.

Migranter ute på Egeiska havet räddas av turkisk kustbevakning.
Bildtext En orange gummiflotte syns ofta i samband med incidenter där mänskor som vill söka asyl i Grekland avvisas ut på öppet hav. Turkiska kustbevakningen räddar avvisade mänskorna utanför Kusadasi i Turkiet, den 2 november 2021.

– Det är helt klart att utan Frontex assistans hade Grekland inte kunnat fullfölja denna lagstridiga politik. Frontex är medskyldig i och med att organisationen legitimerar och möjliggör avvisningarna, säger advokaten Iftach Cohen från föreningen Front-LEX.

Cohen är Jeancy Kimbengas advokat i rättsfallet mot Frontex.

Frontex väljer att tiga

Grekland har upprepade gånger avfärdat och bestridit uppgifterna om att landet gör sig skyldigt till olagliga avvisningar. Den grekiska migrationsministern vill ändå inte besvara Svenska Yles frågor om avvisningar i Egeiska havet

Inte heller Frontex ställer upp på intervju för att kommentera myndighetens roll i avvisningarna, trots upprepade försök.

Men EU-kommissionär Ylva Johansson med ansvarar för migrationsfrågor i EU-kommissionen kommenterar:

– Frontex får aldrig stödja verksamheter som inte tål dagsljus eller som inte följer vårt regelverk eller som inte följer våra grundläggande värderingar. Men min bedömning är att Frontex agerande håller sig inom de regelverk som man ska följa.

Frontex granskas av flera EU-organ

Just nu arbetar EU:s byrå för bedrägeribekämpning, Olaf, med en omfattande utredning av Frontex. Man vill bland annat få klarhet i uppgifterna om pushbacks vid gränsoperationer. Utredningen inleddes redan i början av december 2020, enligt den grekiska tidningen Khathimerini.

Också Europaparlamentet har bildat en särskild tvärpolitisk granskningsgrupp som synar Frontex i sömmarna.

I sin första rapport om Frontex kom Europaparlamentarikerna fram till att Frontex inte kan hållas direkt ansvariga för kränkningar vid gränserna, men indirekt bär gränsmyndigheten ett ansvar för att de ser på och låter kränkningar och brott ske.