Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Coronaviruspandemin kan få långtgående följder för finländarnas tänder: "Det jag är mest rädd för är att folk stannar hemma"

Ansvariga tandläkaren Kaj Karlsson klär på sig sitt munskydd.
Bildtext En normalfrisk människa klarar sig bra genom att satsa sammanlagt drygt fem minuter om dagen på sin munhälsa, säger ansvariga tandläkaren Kaj Karlsson.

Coronaviruspandemin har orsakat en stor vårdskuld inom tandvården. Omkring 1,3 miljoner besök är ogjorda under pandemitiden. Finlands tandläkarförbund efterlyser mer samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

Ljudet av tandläkarens borr och övriga utrustning är bekant för alla finländare. Historierna är många, men alla är nödvändigtvis inte förankrade i verkligheten. Det som förr ryktades vara ett jobbigt ingrepp är ofta lätt och smärtfritt i dagens läge.

Ansvariga tandläkaren Kaj Karlsson vid Plusterveys Smile Design berättar om utvecklingen samtidigt som han startar upp sin apparatur i arbetslokalerna i Böle i Helsingfors.

– Det jag är mest rädd för är att folk stannar hemma och inte ens vågar gå och visa upp sig, säger Karlsson, då diskussionen kommer in på coronaviruspandemins effekter på tand- och munhälsan.

En tandläkare undersöker en patient.
Bildtext En patient besöker tandläkaren. Arkivbild.

Omkring 1,3 miljoner tandläkarbesök beräknas ha blivit ogjorda, främst på den offentliga sidan. Det är en stor vårdskuld som måste tacklas.

Satsningarna på den förebyggande vården blir lidande om enbart nödvändiga åtgärder utförs.

– För att göra munnen frisk behövs också annat. Det är det viktiga i det långa loppet, och det här har nog blivit lidande.

Ansvarsfördelningen sektorerna emellan är högaktuell

Kaj Karlsson var tidigare medicinsk direktör på bolaget, numera utför han kliniskt arbete. Samtidigt sitter han med i olika arbetsgrupper som bland annat utvecklar munhälsovården.

Ansvariga tandläkaren Kaj Karlsson på sin mottagning.
Bildtext Enligt Kaj Karlsson är tandvårdens coronafacit mycket bra. Hygiennivån är hög och få problem har uppstått under pandemin.

Inom tandvården har den privata sektorn en förhållandevis stor roll. Den tar hand om cirka hälften av den vuxna befolkningens besök.

Ansvarsfördelningen det offentliga och det privata emellan är nu speciellt aktuellt. Vårdskulden diskuteras samtidigt som vårdreformen förnyar strukturerna. Reformen berör mun- och tandvården lika mycket som den övriga social- och hälsovården, vilket ibland glöms bort i den offentliga debatten.

"Servicesedlar och köptjänster behövs för att rå på vårdköerna"

Finlands tandläkarförbund offentliggjorde nyligen sina målsättningar inför välfärdsområdesvalet. I dem ingår ett ökat samarbete, bruk av servicesedlar och köptjänster.

Servicesedlarna bedöms vara ett bra sätt att förkorta vårdköerna.

– Både den offentliga och den privata sektorn behövs för att producera tjänsterna och för att förkorta de av coronakrisen förlängda vårdköerna, säger förbundets verksamhetsledare Henna Virtomaa.

De privata ser sjukvårdsersättningarna som viktiga

Många på den privata sidan – då talar vi inte bara om tandvården – tycker att regeringen ser väldigt ideologiskt på vården. Ofta hör man påståenden om att det offentliga betonas för mycket.

De så kallade FPA-ersättningarna för den privata hälso- och sjukvården är ett exempel. FPA ersätter en del av de kostnader som uppstår då en person besöker den privata hälso- och sjukvården.

Regeringen beslutade tidigare att skära i ersättningarna från och med år 2023. En del tycker att ersättningarna borde slopas helt.

Kaj Karlsson påminner om att stödet i dagens läge är ganska litet. För de åtgärder som ersätts ligger det på ungefär 15 procent.

– Själv skulle jag gärna se en liten höjning av ersättningen. Det skulle på ett enkelt sätt lätta trycket på den offentliga sidan.

Arbetsgrupp vill inte röra ersättningarna i det här skedet

En parlamentarisk arbetsgrupp slog nyligen fast att systemet med FPA-ersättningar och finansieringen vid behov kan reformeras, men först senare. Arbetsgruppen vill vänta tills välfärdsområdena har fått igång sin verksamhet.

Välmåendebranschen Hali vill före välfärdsområdesvalet veta om regeringen tänker skära i ersättningarna år 2023 eller inte.

henkilökuva
Bildtext Hanna-Maija Kause är direktör för hälsovårdstjänserna vid Välmåendebranschen Hali.

– FPA-ersättningarna borde utnyttjas mer än tidigare, till exempel inom mentalvårdsservicen och munnens hälsovård, säger direktören för hälsovårdstjänsterna vid Hali, Hanna-Maija Kause i ett pressmeddelande.

Enligt Hali spelar ersättningarna en stor roll då vårdskulden tacklas.

Olika åsikter om ersättningarna och vem som ska betala ut dem

Partierna kommer med olika budskap om ersättningarna och den privata sektorns roll inom vården i framtiden. De ideologiska skillnaderna är stora.

På Företagarna i Finlands valdebatt sa Socialdemokraternas tredje vice ordförande Matias Mäkynen att FPA-ersättningarnas pengar kunde flyttas till välfärdsområdena. Centerns vice ordförande Markus Lohi var av annan åsikt.

– Om man vill höja FPA-ersättningarna är det ekonomiskt möjligt bara tillfälligt, för att tackla vårdskulden, sa Sannfinländarnas partiordförande Riikka Purra.

Matias Mäkynen (SDP).
Bildtext Matias Mäkynen (SDP) säger att det är viktigt att upphandlarna kan konkurrenslagstiftningen i framtiden.

Enligt Mäkynen, som representerar det nuvarande statsministerpartiet, finns det ingen överenskommelse om stora förändringarna i FPA-stöden under pågående regeringsperiod.

– På längre sikt är idén att alla pengar ska finnas i samma pott. Då kunde man använda dem så effektivt som möjligt. Det har inget att göra med huruvida man ska anlita privata eller offentliga tjänster eller hur man ska organisera dem.

De små privata aktörernas möjligheter oroar många

En diskussion handlar om de mindre privata aktörernas möjligheter att hävda sig i konkurrensen och få uppdrag då välfärdsområdena startar.

– Kapaciteten behövs för att alla ska få sin vård. Alla tandläkare behövs, vi har inte för många i det här landet, säger Kaj Karlsson, som jobbar för en av de stora aktörerna.

De Grönas vice ordförande Hanna Holopainen tycker att välfärdsområdena måste vara innovativa i sin upphandling och göra pilotprojekt.

– Vi borde se till att vi är föregångare också på den offentliga sidan i de här frågorna, sa Holopainen på Företagarna i Finlands valdebatt.

Matias Mäkynen (SDP) ser servicesedlarna som den största möjligheten då de framtida områdena gör upphandling.

– Det är jätteviktigt att de har kunnande om konkurrenslagstiftningen. De ska också beakta de mindre bolagens möjligheter att delta, så att alla uppdrag inte går till stora jättar.