Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Analys: Ingen mjukstart för Tysklands nya förbundskansler Olaf Scholz och hans regering

Olaf Scholz.
Bildtext Olaf Scholz och hans regering möts av stora utmaningar när det gäller coronapandemin och klimatet, skriver Svenska Yles medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom.

I Tyskland är det nu klart att landet får en regering bestående av Socialdemokraterna, De Gröna och det liberala partiet FDP. Under ledning av den kommande förbundskanslern Olaf Scholz presenterade man i onsdags regeringens program. Det blir bland annat stora satsningar på klimatskyddet.

Samtidigt som man under onsdagen presenterade det tänkta regeringsprogrammet, står den kommande tyska regeringen redan under enorm politisk press.

Coronaläget i Tyskland försämras dag för dag och då man tar över regeringsansvaret, sannolikt kring den sjätte december, kommer hanteringen av coronan att vara det som regeringen framför allt måste ta itu med.

En annorlunda och lugnare start hade man säkert hoppats på, men under de kommande veckorna och månaderna är det akut krishantering som väntar.

För den nya regeringen blir situationen också såtillvida mer utmanande att man samtidigt med krishanteringen vill stå för något av en nystart för Tyskland efter 16 år av kristdemokratiskt styre.

Att vid sidan av coronahanteringen ta itu med alla planerade reformer kommer att bli en verklig kraftansträngning.

Många frågar sig redan nu om Tysklands första så kallade trafikljusregering, benämningen kommer från partiernas färger röd, gul och grön, verkligen kommer att klara av den här uppgiften.

En rad personer står på en gata med stenbeläggning.
Bildtext Den nya tyska regeringen står för en hård start då coronafallen fortsätter att öka i landet.

Den kommande kanslern Olaf Scholz tog under onsdagen till en historisk liknelse från 1920-talets Potsdamer Platz i Berlin.

– Då man 1924 tog i bruk det första trafikljuset var det många som undrade om det här kommer att fungera. I dag är trafikljuset en självklarhet och jag vill att den här regeringen ska spela en lika vägvisande roll, konstaterade Scholz.

En miljard för vårdarna

För att visa handlingskraft genast från första stund började Scholz med att presentera en hel rad åtgärder för hur man nu ska tackla det svåra coronaläget.

Scholz vill bland annat upprätta en krisstab vid förbundskanslersämbetet. En ny expertgrupp, bestående av bland annat virologer, psykologer och sociologer, ska dessutom på daglig basis bedöma läget och komma med eventuella åtgärdsförslag.

Den nya regeringen vill också försnabba vaccinationskampanjen bland annat med mer flexibla och mobila lösningar.

För personalen inom vården planerar regeringen att betala en miljard euro i bonusar för det arbete vårdarna har uträttat.

Kritikerna ser ändå svagheter i coronahanteringen redan nu, bland att man inte stävar efter att genast gå in för till exempel en nedstängning för ovaccinerade personer.

Alla partier ror hem segrar

En titt i det nästan 180-sidor långa regeringsprogrammet visar att alla tre kommande regeriBakom kulisserna ska det ha stridits en hel del, men utifrån sett har regeringsförhandlingarna präglats av stor harmoni och stark ömsesidig respekt. Ett faktum som också kristdemokraternas partichef Armin Laschet visar aktning för.

Ser man på vad partiernangspartier har kunnat sätta sin prägel på det som under onsdagen presenterades.

har vunnit och förlorat, kan man säga att kanslerpartiet SPD har kunnat sätta en rätt stark social prägel på programmet. Hit hör bland annat att minimilönen ska höjas och att det kritiserade socialskyddet Hartz IV ska reformeras.

Socialdemokraterna har också lyckats förhandla sig till för partiet viktiga ministerposter vid Arbets- och socialministeriet, samt vid det på nytt grundade Ministeriet för byggande och boende. Inom bostadspolitiken är målet att årligen bygga 400 000 nya bostäder.

I frågan om att höja skatterna har SPD ändå sett sig tvunget att gå med på en kompromiss med liberalerna.

FDP kan fröjdas över att det enligt partiets krav inte införs några skattehöjningar, samtidigt som man på finansministerposten har stor makt över statens inkomster och utgifter.

På den här punkten hittar vi också det kommande programmets största frågetecken. Då det inte skall komma till några skattehöjningar och då nya skulder ska undvikas, förblir det fortfarande oklart varifrån pengarna till de planerade storsatsningarna egentligen ska komma.

De Gröna, som också mer än gärna hade bänkat sig i Finansministeriet, kompenseras nu med att de får ta över det nya ”superministeriet” för ekonomi och klimat.

Vindmöllor i Skåne
Bildtext Regeringens klimatpolitik innebär bland annat en omfattande utbyggnad av vindkraftverken i Tyskland.

Klimatskyddet en röd tråd

De Gröna kan också fröjdas över att klimatskyddet står i centrum för de flesta sektorer i regeringsprogrammet.

– Klimatskyddet och koldioxidneutralitet går som en röd tråd genom hela programmet, konstaterade De Grönas partichef Annalena Baerbock i samband med presentationen av programmet.

– Ingen industrination går in för större bemödanden för att skydda klimatet, slog liberalernas partiordförande Christian Lindner fast.

Ett av regeringens uttryckliga mål är således att modernisera Tyskland på ett klimatvänligt sätt och det här tänker man göra som en del av alla sektorer inom programmet, oberoende av om det då handlar om bostads-, jordbruks- eller till och med utrikespolitik.

Flera av de klimatpolitiska målen presenterades redan i samband med att sonderingarna avslutades, men på många punkter har det kommit till preciseringar.

Målet är nu att 80 procent av den tyska energiproduktionen år 2030 ska bygga på förnybara energikällor. Det här innebär en massiv utbyggnad av vind- och solenergi.

Två procent av landarealen i Tyskland ska reserveras för vindkraft och i samband med praktiskt taget allt byggande ska hustak utrustas med solpaneler.

På det här sättet hoppas man kunna stänga det sista tyska kolkraftverket redan år 2030 och inte först 2038 som nu är planerat.

År 2030 ska det i Tyskland också finnas 15 miljoner elbilar och samtidigt ska inga nya bilar med förbränningsmotor längre tillåtas.

På en synlig punkt fick De Gröna ändå ge efter. Det kommer inte till någon allmän hastighetsbegränsning på de tyska motorvägarna under de närmaste åren heller.

Sänkt rösträttsålder, legaliserad cannabis

Det nya regeringsprogrammet innehåller också flera punkter där det knappast har varit värst mycket konflikt mellan de tre partierna.

Den redan mycket omdiskuterade legaliseringen av cannabis är på kommande. Cannabis ska i framtiden kunna säljas i särskilda affärer i Tyskland.

Den nya regeringen planerar också att sänka rösträttsåldern i förbundsdags- och Europavalen från nuvarande 18 till 16 år.

Det här är en förändring som i kommande val kan gagna i synnerhet De Gröna och liberalerna. I de yngre väljargrupperna hade de två partierna det överlägset starkaste stödet i valet i september.

Demonstranter bär flaggor med cannabis-symboler.
Bildtext Det är sannolikt att den nya regeringen legaliserar cannabis.

Det så kallade ”reklamförbudet” för aborter kommer också att slopas. Enligt gällande lag kan en läkare straffas ifall hen offentligt delar information om aborter. Den här paragrafen kommer nu att strykas.

Enligt regeringsprogrammet ska det också bli lättare att få tyskt medborgarskap. Det här ska bland annat vara möjligt redan efter fem år i landet och inte först efter åtta år som nu.

Den nya regeringen vill stärka den gemensamma europeiska utrikespolitiken. Man talar också om närmare militärt samarbete.

Regeringen förbinder sig också fullt till Natosamarbetet, men alliansens mål att medlemmarna ska sätta två procent av bruttonationalprodukten på försvaret nämns inte.

Den kontroversiella gasledningen Nord Stream 2 nämns inte heller, men med Ryssland vill man fortsättningsvis samarbeta kring frågor som till exempel klimatskydd samtidigt som man med oro ser på begränsningarna av de medborgerliga friheterna.

Det ryska civilsamhället måste obehindrat kunna ha kontakt till tyska partners, slår man fast i programmet.

Nya kanslern väljs på självständighetsdagen?

Inom de tre partierna gäller det nu att övertyga de egna gräsrötterna om programmet.

Under de kommande dagarna och under den kommande veckan blir det klart om alla tre partier godkänner regeringsprogrammet och det tänkta regeringssamarbetet. De Gröna låter nu sina partimedlemmar rösta om saken, medan SPD och FDP ordnar extra inkallade partidagar.

Under de närmaste dagarna väntas det också klarna vilka personer som tar över ministerposterna, även om vissa namn redan gäller som självklara.

FDP-chefen Lindner ses redan nu som Tysklands kommande finansminister, medan De Grönas Annalena Baerbock med största sannolikhet blir utrikesminister. De Grönas andre partichef Robert Habeck blir vicekansler och sannolikt minister för ekonomi och klimat.

En kvinna tar emot en stor blombukett av en man.
Bildtext Olaf Scholz tar sannolikt över efter Angela Merkel.

Om regeringsprogrammet godkänns av alla partier så är det tänkt att Olaf Scholz av förbundsdagen väljs till ny tysk kansler den sjätte december.

Tidtabellen för regeringsbildningen har hela tiden varit mycket stram och från de deltagande partierna har signalerna varit att man så fort som möjligt vill ta över regeringsansvaret.

Man räknar inte med att gräsrötterna kommer att sätta stopp för regeringssamarbetet. För Tysklands nya trafikljusregering verkar alltså allt i det här skedet lysa grönt.