Finland är manusförfattarnas låglöneland: "Mera tid och pengar ger bättre tv-serier"
Vi lever i tv-seriernas guldålder med fler påkostade serier än någonsin, men ändå syns det inte manusförfattarnas plånböcker. Dåliga löner, tidspress, osynlighet och vilda västern när det gäller arbetsavtal. Så kan man sammanfatta deras situation. – Finland är manusförfattarnas låglöneland i europeisk jämförelse, säger Sonia Meltti, verksamhetsledare för branschorganisationen Sunklo.
Länge rådde en tystnadskultur kring manusförfattarnas missförhållanden inom film- och tv-branschen. Den bröts i höstas då den prisbelönta författaren och manusförfattaren Mike Pohjola offentligt anklagade ett av Finlands största produktionsbolag, Yellow Film & TV, för idéstöld.
I flera år hade han skrivit på ett manus om komikern och tv-stjärnan Spede Pasanens liv och pitchade idéen för Yellow Film. Bolaget meddelade att det tänker göra en film, men utan Pohjolas manuskript.
– Det här fallet är ett typexempel på de problem som finns i branschen, säger Pohjola nu någon månad senare.
Han fick många uppmuntrande meddelanden och samtal av kollegor, men också av producenter och regissörer som tackade honom för att han vågade lyfta fram fallet så att branschens problem uppmärksammas.
– De sade att det här inte är okej, och lyfte fram att unga manusförfattare som precis börjat sin karriär förstår att det kan hända, men att man inte behöver vara tyst. Det är redan en stor framgång.
Etiska regler efterlyses
Det visade sig att många manusförfattare delar Pohjolas upplevelser. I mitten av september samlades femtio manusförfattare därför till ett krismöte för att diskutera sina upplevelser i branschen och vad som kunde göras.
Det talades också om ett branschens eget metoo-upprop.
– En sak vi kan göra är att hashtag-prata om det, en annan är att tillsammans med producenterna och regissörerna skapa en uppförandekod för tv- och filmbranschen, med etiska riktlinjer för hur ett företag ska bedriva sin verksamhet. Så att du vet om den du talar med har skrivit under koden innan du pitchar något, säger Mike Pohjola.
Idéstöld är ändå svårt att ta tag i. Juridiskt kan man inte äga en idé, men man kan äga ett koncept. Det finns ändå en punkt där en idé inte längre bara är en idé utan den har vuxit till ett koncept. Och det är här branschen nu efterlyser etiska regler för hur man borde agera rättvist.
Branschen belastas enligt Mike Pohjola av tre grundproblem: för lite pengar, att manusförfattarna inte krediteras tillräckligt och att de ska kunna lita på producenterna när de pitchar sina idéer.
Också finlandssvenska Camilla Roos som jobbat som manusförfattare sedan 1997 känner igen sig i problemen. I synnerhet att inte synas, beskriver hon som ett generellt problem inom filmbranschen.
– En gång fick jag inbjudan till filmpremiären en dag innan och då var det jag som hade skrivit manuset till filmen. En annan gång hade jag undertecknat ett avtal och skickat iväg det till en producent. När vi sågs sa han att det inte gäller och jag måste få mindre betalt. Det här kämpandet tar mycket energi som borde få gå till att vara kreativ.
Kollektivavtal saknas – väcker förundran utomlands
Sonia Meltti, som är verksamhetsledare för Finlands Dramatiker och Manusförfattare, Sunklo, säger att hon ofta råkat på fall med bristande uppskattning för manusförfattarens jobb. Bristen på uppskattning syns i resurserna och i hur mycket tid som kan läggas ned på jobbet.
– Det är märkligt att uppskattningen är så låg. Manusförfattarens roll är kanske till och med viktigast för att film och tv-serier alls ska bli av. Ändå syns det inte i lönen som är väldigt låg i Finland, vilket leder till att de måste jobba oerhört mycket för att klara sig. Personligen är jag oroad för hur våra manusförfattare orkar.
Volymmässigt går det bättre för finsk tv-drama än någonsin tidigare och budgeten för produktionerna har vuxit år för år. Det här syns ändå inte i manusförfattarnas löner. Finland är manusförfattarnas låglöneland i europeisk och nordisk jämförelse, menar Meltti.
– Helt tydligt. Inte jämfört med Estland, men lönenivån och hur stora inkomster man kan tjäna på jobbet är betydligt sämre än i andra europeiska länder.
I många europeiska länder och i USA har man kollektivavtal inom branschen, något som ändå saknas i Finland.
– Utländska producenter som har besökt Finland har höjt på ögonbrynen över att manusförfattare själv sluter sina avtal och frågat om vi faktiskt inte har kollektivavtal.
Undantaget är Yle, som Sunklo har ett kollektivavtal med när det gäller in house-produktioner, bland annat kring lönenivåer. Det är de nivåerna som Sunklo har jämfört med de andra nordiska ländernas löner. Indiebolagen har inte ännu gått med på att förhandla om avtal.
“Lönerna försvårar internationell succé”
Finland kan bara snegla avundsjukt på medan Danmark, Norge och Sverige bidrar med succéserie efter succéserie till de stora strömningstjänsterna. Enligt Sunklo försvårar manusförfattarnas usla ställning möjligheterna för att finsk tv-drama att slå igenom ute i världen.
De finländska manusförfattarnas löner är bara ungefär en fjärdedel av nivån på rundradiobolagen i Danmark och cirka en tredjedel av nivån i Norge, enligt Meltti.
Manusförfattaren Camilla Roos säger att avsaknaden av uppskattning och credit för sitt arbete leder till att manusförfattarna börjar betvivla sin egen kompetens.
– Det är ofta manusförfattaren som får skulden om något inte blir bra. Man brukar säga att en film blir till tre gånger: i manusstadiet, under inspelningen och vid klippbordet. Man får absolut inte glömma bort att den första i ledet är manusförfattaren.
Här kan också medierna se sig i spegeln. Väldigt ofta saknas manusförfattaren då man skriver om en film eller serie. Det här är också något man kontinuerligt noterar i Facebookgruppen Itsestään syntyneet käsikirjoitukset, på svenska ungefär manus som fötts av sig själva.
– När man till exempel recenserar en film eller tv-serie så ska manusförfattarna alltid också nämnas. Till exempel nämndes inte manusförfattarna till Kupé nr 6 när den recenserades, bara författaren som skrivit boken som den bygger på, säger Roos.
Sonia Meltti förundrar sig över den kunskapsbrist som överlag råder kring manusförfattarnas jobb. Hon stöter på uppfattningarna om att skådespelarna själva skriver sina repliker.
– Manusförfattaren skapar temat, skriver berättelsen, skapar rollkaraktärerna, intrigen och scenerna och ofta också det visuella. Manusförfattarna står för mer än de flesta begriper.
– När danskarna började satsa på serieproduktion kopierade de modellen från USA och fördubblade manusförfattarnas löner. Slutresultatet är en hit på alla plan. I Norge har rundradiobolaget nyligen gjort liknande förändringar.
Meltti hoppas på att man skulle ta efter i Finland.
– Nu då profilen för tv-drama har höjts och det på alla sätt har blivit mer intressantare än förut kan det bidra till en förändring för manusförfattarna och att man lägger mer fokus på dem.
Finland är manusförfattarnas låglöneland: "Mera tid och pengar ger bättre tv-serier"
Både Meltti, Roos och Pohjola hoppas nu på en öppen dialog med producenterna och finansiärerna, en gemensam lösning vore i allas intresse. Pohjolas vädjan till producenterna och finansiärerna är:
– Vi manusförfattare, vi vill skapa bättre serier och vi ber bara producenterna och finansiärerna om att låta oss göra det. Vi är inte sämre än danska manusförfattare bara vi får mera tid och pengar.