Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Kurs i kodning för unga tjejer drog fullt hus i Åbo – unga kodare behöver kvinnliga förebilder

Uppdaterad 29.11.2021 08:40.
Flickor vid datorer, en håller upp båda tummarna som ett tecken på att nåt lyckades.
Bildtext Melinda Eriksson från Åbo lär sig koda under kursen i Åbo.

Fortfarande är det mest män som väljer en karriär inom teknologi och IT. Men då kvinnor får chansen att lära sig mer om kodning, då tar de den.

Det här blir klart då man ser de fokuserade deltagarna vid sina bärbara datorer på kursen i "kodning för tjejer i åldern 14-17". Många deltagare har tagit sig till Åbo från norra Österbotten och Nyland, trots att det handlar om en endagskurs.

20 unga kvinnor sitter vid sina datorer.
Bildtext Deltagarna kommer från hela Svenskfinland. Närmast kameran sitter gymnasieelever från Kronoby, Karleby och Vanda.

"Jag har alltid velat lära mig mer"

I salen sitter ett 20-tal tjejer och jobbar med förmiddagens uppgifter. Det gäller att fylla i rätt kod så att den anslutna microbit-datorn med lysdioder gör som man vill, till exempel visar symboler eller skapar en slumpmässig siffra.

Efter lunch kommer uppgifterna att bli svårare.

Två unga flickor jobbar vid en dator.
Bildtext Både Ida Jansson från Karleby och Lotte Lundström från Vanda är väldigt intresserade av att lära sig mer om kodning.

– Bland mina kompisar är jag rätt ensam om att vara intresserad av kodning, men jag har alltid velat lära mig mer om datateknik. Min pappa har ett eget företag i branschen och jobbet verkar intressant, berättar 17-åriga Lotte Lundström från Vanda.

Lundström är medveten om att det finns väldigt få kvinnor i IT-branschen och att behärska ett område som få kvinnor kan ser hon som en bra sak. I fjol deltog Lundström i en kurs i robotik och var den första flickan någonsin som valt ämnet robotik i Helsinge gymnasium.

– Kodning handlar egentligen om att du ska lösa ett pussel av olika bitar som du får. Sen ska du sätta ihop bitarna i rätt ordning för att det ska fungera, förklarar Lundström.

En liten microbitskiva med röda lysdioder på ett bord.
Bildtext Microbitskivan med lysdioder är relativt enkel att programmera.

En annan av deltagarna på kursen, Ida Jansson, har kommit från Karleby och är väldigt glad över att via Kronoby gymnasium ha fått möjligheten att vara med.

– Jag har länge velat lära mig mer om kodning men det har aldrig blivit av. Det är en hel värld som man behöver upptäcka och det finns dessutom många olika kodningsspråk, säger Jansson.

Det behövs kvinnor på alla nivåer och därför ville vi satsa på just unga kvinnor

― Sepinoud Azimi Rashti, akademilektor

Också Ida Jansson har en pappa som jobbar i IT-branschen och teknik har alltid intresserat. Kodning kunde också vara något som Jansson kan tänka sig att jobba med i framtiden.

– Det är viktigt att uppmuntra flickor att bekanta sig med den här branschen.

Bra att gå utanför sin bekvämlighetszon

Deltagarna Sonja Svarfvar och Melinda Eriksson från Katedralskolan i Åbo har i motsats till Ida Jansson och Lotte Lundström knappt någon erfarenhet av kodning. Dessutom har kodning känts ointressant.

– Förr har jag haft mycket fördomar kring kodning och datorer. Nu såg jag chansen att hoppa på det här tåget och gå utanför min bekvämlighetszon, säger Svarfvar.

Eriksson håller med om man helt enkelt behöver få mer information.

– Det är lätt att ha fördomar om obekanta saker, men sen då man provar på känns det mer bekvämt. Det har varit lärorikt men också lite svårt ibland, så det är bra att det finns folk att fråga, säger Eriksson.

Två kvinnor vid en dator, ena håller i en mikrobit-skiva.
Bildtext Melinda Eriksson och Sonja Svarfvar gick utanför sin bekvämlighetszon och testade kodarkursen.

Också Sonja Svarfvar är nöjd med det hon sett hittills.

– Det är väldigt intressant och man behöver inte bli expert direkt. Det är bra att prova på och förstå grunderna, säger Svarfvar.

Fler kvinnor behövs

En av kursledarna är Elin Hjort som jobbar med datateknik vid företaget Gambit. Hon är själv en av få kvinnor i en väldigt mansdominerad bransch men har alltid känt sig som en i gänget.

– Det är bra att bekanta sig med kodning redan i ung ålder så att man man kan söka sig till rätt utbildning när det är dags för det, säger Hjort.

Två kvinnor står och jobbar och pratar vid en dator.
Bildtext Sepinoud Azimi Rashti från Åbo Akademi och Elin Hjort från IT-företaget Gambit jobbar med informationsteknologi på heltid.

Baserat på ny statistik uppger bara 3 procent av kvinnorna att en karriär inom teknik är deras första val och endast 17 procent av dagens specialister inom informationsteknik är kvinnor.

Fortfarande går 93 procent av kapitalet som investeras i teknikföretag till manliga grundare.

Så en stor brist när det kommer till ämnet informationsteknik är att kvinnor som är intresserade av branschen ofta saknar förebilder, berättar Sepinoud Azimi Rashti, en av arrangörerna och akademilektor inom informationsteknologi vid Åbo Akademi.

– Det behövs kvinnor på alla nivåer och därför ville vi satsa på just unga kvinnor och visa att man kan jobba med det här på en professionell nivå.

Någon liknande kurs för den här åldersgruppen har man inte tidigare ordnat, så arrangörerna hade ingen aning om hurdant mottagande den skulle få.

– Men intresset för kursen var verkligen stort, säger Rashti.