Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Nya klimatministern riktar blicken mot torvens utsläpp och är besviken på biltunnelbeslut i Helsingfors: "Det är klimatet som ska sätta ramar för politiken nu"

Minister Emma Kari blir intervjuad.
Bildtext De grönas Emma Kari har varit miljö- och klimatminister i en vecka när Svenska Yle träffar henne för en intervju.

Emma Kari har blivit miljöminister i en tid när Finland har många avgörande klimatprocesser på gång. Samtidigt ska Finlands ledande klimatforskare granska om regeringen gör tillräckligt för att nå målet om klimatneutralitet 2035. Karis första månader som minister blir inte händelsefattiga. Kommer både regering och klimatlöften att hålla? 

– Man kan inte längre, på 2020-talet, fatta stora beslut som inte beaktar klimatet.

De Grönas Emma Kari har varit miljö- och klimatminister i en vecka när Svenska Yle träffar henne för en intervju. Citatet kunde gälla politiska beslut både inrikes och internationellt, men nu gäller det Helsingfors.

Kari som suttit med i fullmäktige sedan 2008 och gått med i politiken just med klimatkrisen och skydd av biologisk mångfald som utgångspunkt kan inte dölja sin besvikelse över att miljonprojektet Sörnäs biltunnel fick grönt ljus i veckan.

Ministeri Emma Kari keskustelee eristyisasvustaja Milja Henttosen kanssa
Bildtext Emma Kari har jobbat i en dryg vecka på miljöministeriet, här tillsammans med specialmedarbetare Milja Henttonen.

– Jag har svårt att förstå hur en fullmäktigemajoritet som precis bestämt sig för historiskt ambitiösa klimatmål strax efteråt kan fatta ett investeringsbeslut som minskar på kollektivtrafikanvändningen och ökar på trafikens utsläpp, när man just nu skulle behöva göra precis det motsatta.

Det är bara ett par månader sedan Helsingfors stad utlyste klimatnödläge, och huvudstaden har förbundit sig till att vara klimatneutral 2030, fem år tidigare än Finland.

Kari konstaterar att det alltid är lättare att ge löften än att skrida till konkreta åtgärder. Samtidigt är det just det som brukar vara kritiken mot också regeringens klimatarbete.

Inte nattsvart längre: "Människor verkar förstå att vi inte kan fortsätta som förr"

38-åriga Emma Kari är riksdagsledamot sedan 2015 och nu tillträtt som miljö- och klimatminister i en tid då klimatarbetet finns i rubrikerna varje dag. I början av november samlades världens länder i Glasgow för klimatmöte i FN:s regi, ett par veckor senare gick debatten het i Finland om EU:s taxonomi, alltså regelverket för gröna investeringar.

I Glasgow och andra internationella sammanhang vill Finland gärna lyfta svansen som föregångare och förebild i klimatfrågor, men när det kommer till kritan gällande de konkreta åtgärderna är inte ens regeringspartierna alltid överens. De Gröna och Vänsterförbundet har meddelat avvikande åsikt om att Finland vill rösta emot EU-taxonomin och det är inte första gången just de partierna kräver starkare klimatåtgärder än vad SDP, Centern och SFP gör.

Emma Kari sitter på en soffa.
Bildtext Det blir långa dagar på miljöministeriet men Emma Kari säger hon är ödmjuk och tacksam att få jobba med de saker hon ursprungligen gått med i politiken för.

Men Kari ser optimistiskt på läget. Har man varit engagerad i klimat- och miljöfrågor hela sitt vuxna liv låter diskussionen just nu helt annorlunda än någonsin tidigare. Den här hösten är klimatfrågorna framme på ett helt annat sätt än förr.

– Människor verkar förstå det här ganska bra i dag, att vi inte kan fortsätta leva som om morgondagen inte fanns.

Lite på samma sätt som vi har en ekonomisk ram för politiken behöver naturens och klimatets hållbarhet nu sätta ramar för vad vi kan göra

Hon talar om att engagemanget är igång på flera nivåer och att det är just det som behövs. Beslut för att stoppa klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald behövs på arbetsplatser och i hemmen, i kommunerna och i statens högsta beslutande organ, på EU- och FN-nivå.

– Lite på samma sätt som vi har en ekonomisk ram för politiken behöver naturens och klimatets hållbarhet nu sätta ramar för vad vi kan göra.

Ministerin käsikirja vuodelta 2019.
Bildtext Emma Kari blev invald i Helsingfors fullmäktige 2008, i riksdagen 2015 och svors in som minister den 19 november 2021.

Mycket som händer redan i vinter

Inrikespolitiskt är det mycket på gång på klimatfronten just nu. Flera av de klimatförnyelser som är på gång vid olika ministerier ska vidare till riksdagen nästa år. Som klart viktigast lyfter Emma Kari ändå upp revideringen av klimatlagen.

– Den är viktig för den för in vårt mål om klimatneutralitet i lagstiftningen, och försäkrar att klimatarbetet fortsätter och att vårt välfärdssamhälle bygger på klimatmålen oberoende av hurdan regeringsgrund vi har i framtiden.

Flera klimatprocesser på gång hos ministerierna

Det är flera stora strategier och planer med klimatåtgärder som förbereds på olika ministerier som bäst:

  • Miljöministeriet har tagit fram en ny klimatplan på medellång sikt, Kaisu. Den behandlar åtgärder inom till exempel trafik och jordbruk.

  • Hos Arbets- och näringsministeriet förbereds en ny klimat- och energistrategin, medan Jord- och skogsbruksministeriet förbereder en ny klimatplan för markanvändningssektorn.

  • Dessutom revideras Finlands klimatlag, som nu ska bygga på regeringens mål om klimatneutralitet 2035.

Hon understryker att det görs mycket på många fronter för klimatet nu. Hon berömmer industrins ambitiösa planer och vägkartor för att minska utsläppen. Finland har också en ambitiös färdplan för fossilfria transporter som ska halvera trafikens utsläpp.

Men inom både trafiksektorn och markanvändningssektorn finns mycket kvar att göra, med mål som inte uppfylls av sig själva utan kräver beslut om åtgärder. Inga sektorer kan lämnas utanför klimatarbetet.

Avgörande nu är att också beslutsfattarna förstår det här. Det krävs alltid mod att bestämma om enskilda ärenden

– Samtidigt kommer det starka signaler från många fronter om att alla förstår det här. Avgörande nu är att också beslutsfattarna förstår det. Det krävs alltid mod att bestämma om enskilda ärenden, men i den här världen vi lever i finns inte längre några andra alternativ.

Riktar blicken mot jordbruket och torven

Ser man på var utsläppen minskat under 2000-talet och var de inte gjort det är det uppenbart att strålkastaren i allt högre grad kommer att börja riktas mot jordbruket. Och ser man på jordbruksproducenterna MTK:s och SLC:s klimatvägkarta finns det åtgärder branschen är villig att ta till men som politiken hittills inte har stött.

– Det är inte producenternas fel att utsläppen inom jordbruket inte har minskat under 2000-talet. Det är många jordbrukare som gör mycket för klimatet, alldeles gratis och frivilligt. Så ska det inte vara, ansvaret ska ligga hos beslutsfattarna som bestämmer vilka åtgärder vårt jordbruksstöd ska uppmuntra till.

Ministeri Emma Kari istuu työpöytänsä ääressä.
Bildtext Som starkt miljö- och klimatengagerad politiker är Emma Kari glad att se ett klimatuppvaknande på många fronter i samhället, "också i media, äntligen!" säger hon.

Enligt MTK:s och SLC:s klimatvägkarta kunde utsläppen inom jordbruket minska med minst 29 procent till 2030. En stor del av åtgärderna i den vägkartan fokuserar på att sluta röja nya torvmarker, och på att se till att åkermarker i framtiden binder koldioxid i stället för att vara utsläppskällor.

– Orsaken att vi talar om torvmarkerna är att de utgör omkring 10 procent av våra åkermarker, men ändå står för över hälften av hela jordbrukets utsläpp. Det är mer än hela Finlands personbilstrafik, så det är ingen liten sak. Därför är det också rätt att blicken riktas mot de åtgärder där man allra lättast kan minska på utsläppen.

Du har tidigare talat för att införa avgifter för torvmarksröjning, är sådana på väg?

– Det är ju något producenterna själva fört fram i MTK:s klimatvägkarta. När ett sådant förslag om incitament kommer från producenterna själva lönar det sig förstås för politikerna att lyssna. Jag hoppas regeringen för frågan framåt.

Många förutspår en svår vår: håller klimatmålen, eller håller regeringen?

Att miljö- och klimatfrågorna och då särskilt torven blir en utmaningen för den här regeringen har stått klart från början.

Torvfrågan har orsakat kris i regeringen så sent som vid budgetramförhandlingarna i våras. Också vid budgetmanglingen i höst var det klimatfrågorna som gjorde att förhandlingarna drog ut.

Ministeri Emma Karin kädet ja Ylen haastattelumikrofoni.
Bildtext Emma Kari minns hur världen i början av hennes karriär var på väg mot en uppvärmning på 4 grader. Den uppskattningen har sjunkit till drygt 2, vilket ännu inte räcker men ändå är rätt riktning.

I höst löstes frågan till slut med en särskild klimatklausul: regeringen bestämde att Finlands klimatpanel och andra klimatexperter i landet till mars månad ska utvärdera hur Finlands klimatarbete ser ut, och sedan beslutar regeringen om nya åtgärder enligt det.

– Om de ledande forskarna säger att åtgärderna inte räcker har regeringen kommit överens om att göra mer. Det är det ansvarsfulla och rätta sättet att göra politik. Utgångspunkten är att forskarna säger om det räcker, och räcker det inte gör vi mer.

Men det här har ju varit svårt för regeringen hittills, blir det svårt i vår också?

– Säkert kommer det bli svårt. Vi har fem olika partier med olika syn på vilka klimatåtgärder som behövs och i vilken fart. Men samtidigt är vi alla förbundna till ett gemensamt mål om klimatneutralitet.

Kari understryker att klimatarbetet har gått mycket framåt i Finland och att regeringspartierna är överens om mycket, trots att den offentliga diskussionen fokuserar på det de inte är överens om.

Ministeri Emma Kari laittaa taskuunsa kuulokejohtoa ja hymyilee.
Bildtext 30 minuter får Svenska Yle med klimatministern, sedan är det bråttom vidare till nästa möte.

Men att det behövs mer konkreta åtgärder för att Finland ska kunna uppnå sitt mål om klimatneutralt till 2035 är alla experter överens om – och det är ett mål regeringspartierna förbundit sig till.

– Regeringssamarbetet måste utgå från att man håller fast vid det som man kommit överens om, säger Kari.

Och om man inte håller fast vid det?

– Jag är övertygad om att man håller fast vid det. Det är självklart. Det här har vi kommit överens om, svart på vitt.