Hoppa till huvudinnehåll

Titta och lyssna

Journalistveteranen Ralf Friberg: Jag censurerade när Kekkonen kom berusad från Moskva

28 min

En av sin tids mest välutbildade journalister Ralf Friberg gav de finländska licensbetalarna en hel del nytt: månlandningen live, skjutjärnsjournalistik och tv- och radionyheter i klass med övriga Norden.

När 85-åriga Ralf Friberg har satt sig till rätta i den blå länstolen framför programledaren Daniel Olin svarar han uppriktigt på hur det är att vara tillbaka i en tevestudio.

– Det är härligt. Underbart, säger Friberg i studiobelysningens sken.

Det är värme i rösten, kanske också en gnutta nostalgi. För det är pulsen och närvaron i direkta tv-sändningar som Friberg saknar mest.

Höjdpunkten var i juli 1969. Då var han programledare när hela världen följde med hur besättningen på Apollo 11 skulle klara av att ta de första stegen på månen.

Tillsammans med sakkunniga satt Friberg nästan ett halvt dygn i en direktsändning och gav tevetittarna chansen att få ställa frågor och få svar på allt möjligt om rymden.

– Idén var att man skulle få en orsak att diskutera den moderna vetenskapens landvinningar. Det var den djupaste idén, inte att göra sensation av att jänkarna landar på månen, säger Friberg

I dag fäster han sig vid att det bolmades rejält i studion under de här tolv timmarna.

Sovjet lyssnar och om presidenten säger man inte allt

Under Fribergs tid som nyhetschef på 60-talet vid Rundradion (Yle) var det betydligt friare att blåsa ut cigarettrök och spritångor i direktsändningar än att tala fritt om känsliga ämnen.

Yttrandefrihet fanns inom vissa ramar enligt Friberg, men att kritisera landets sovjetvänliga utrikespolitik eller ifrågasätta landets långvarige president Urho Kekkonen var lika med att skrota sina möjligheter att klättra uppåt i karriären.

– Finland tystnade efter Novosibirsk 1961, säger Friberg och syftar på notkrisen, då Sovjetunionen satte tryck på Finland.

Ändå beslöt sig Friberg att censurera ett radioinslag, när president Kekkonen återvände med tåg från Moskva till Helsingfors och språkade berusat med lokföraren.

– Vem som helst kunde förstå att han (Kekkonen) gick på runda fötter. Jag tog bort det här den här gången men inte alltid, säger Friberg.

En man tittar in i kameran.
Bildtext Journalist, politiker, diplomat. Friberg har varit alla tre. Han säger att det förenande är att man ska vara verbal, intressant och ha pålitliga fakta.

Friberg säger att framför allt var nog alla måna om att Moskva inte skulle reagera för häftigt eller starkt negativt under den här tiden av Finlands historia.

– Men jag säger som Edith Piaf: “Je ne regrette rien”, jag ångrar inget. Det var den tiden. Moskva var väldigt tätt inpå oss.

Det betydde att Friberg och flera andra fick påhälsning av så kallade husryssar. En sådan kontakt var en bekräftelse på att ryssen ansåg att man var någon att räkna med i det finländska samhället.

– Under ett visst skede fanns det över fyrahundra anställda på Rysslands ambassad i Helsingfors så det räckte till med husryssar, säger Friberg.

Friberg liknar husryssarnas tillvägagångssätt vid att kratta bland politiker, journalister och unga människor på väg uppåt.

Om tjugo personer tog upp samma fråga i sina samtal med utvalda finska medborgare befarar Friberg att de sedan kunde dra ihop en rätt träffsäker resumé på ambassaden på Fabriksgatan.

Ralf Friberg

En agad pojkvasker som kom in i finsalongerna

Barndomsåren för Ralf Friberg kantas mer av mörka moln än ljus sommarhimmel: Krig och bombardemang i hemstaden Helsingfors under andra världskriget och mamma Astrid som dog när Ralf var sju år gammal.

I slutet av fortsättningskriget fick han en finsk styvmor. När andra barn skickades till Sverige hamnade Friberg närmare fronten i öst. Han minns styvmoderns uppfostringsmetoder som brutala.

– Hon var väldigt hårdhänt för att säga det milt. Det var rena stenåldern att växa upp i en karelsk isolerad by, Käsnäselkä i Salmis socken. Sex kilometer till gamla riksgränsen.

Politiken kom med i bilden under ungdomsåren. Först SFP, där han inte kände sig hemma, senare SDP.

Vägkosten för journalistyrket fick Friberg genom ett flertal studieresor till Stockholm, London och Washington.

Det ena ledde till det andra. Från att knåpa ihop artiklar i finlandssvenska dagstidningar tog han språnget till chefredaktör och pionjärskap i massmedia.

Ralf Friberg gästar Daniel Olin i kväll klockan 19.00 på Yle Fem och på måndag 6.12 kan en längre version av intervjun höras i Yle Vega klockan 19.22. Hela intervjun finns också på Audio Arenan.

Hör Ralf Friberg berätta om vad sjömansyrket lärde honom och varför han misslyckades som Iltalehtis chefredaktör: