Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Talouselämä: Finländska kvinnor mest oroliga i Norden för sin ekonomi – och klart mer oroliga än männen

Uppdaterad 29.11.2021 12:24.
En kvinna och en man sitter på en bänk framför ett konstverk på ett museum.
Bildtext Kvinnor oroar sig mer för sina pensionsdagar än män.

Finländska kvinnors ekonomiska sinnesfrid är betydligt sämre än männens, skriver Taloussanomat utgående från Danske banks enkät. I synnerhet oroar den förestående pensionens storlek kvinnor mer än män. Samtidigt är tilltron till den egna ekonomin överlag högre än tidigare.

Drygt hälften, 52 procent av kvinnorna, och 42 procent av männen i Finland känner månatlig oro över hur pengarna ska räcka, rapporterar tidningen Talouselämä på basis av Danske banks enkät gällande den ekonomiska sinnesfriden i Norden.

Utfrågningen ger en bild av vad invånare i de nordiska länderna tänker om sin privatekonomi och med hurudan tillförsikt de ser på sin ekonomiska framtid.

I Finland fördelar sig den ekonomiska sinnesfriden ojämnt mellan könen, visar bankens utfrågning. (på finska)

Kvinnornas tilltro till den egna ekonomin är svagare inom nästan alla delområden, men särskilt oroliga är kvinnor för att pengarna ska räcka till för alla utgifter och för pensionens tillväxt.

Överlag sämst ekonomisk sinnesfrid i Norden

För män uppmättes sinnesfridsindexet 6,6 och för kvinnor 6,2 i den senaste utfrågningen. För bägge könen har indexet gått upp med 0,3 sedan år 2018.

Finländska kvinnor har det lägsta indexet i Norden. Danska kvinnor ligger på indexet 6,9, norska kvinnor på 6,7 och svenska kvinnor på 6,5.

Men också i de övriga nordiska länderna är kvinnor oroliga för den kommande pensionens otillräcklighet.

Vad männen anbelangar är deras ekonomiska sinnesfrid just nu på samma nivå som de svenska männens.

”De finländska männens ekonomiska sinnesfrid är på samma nivå som de svenska männens, men de finländska kvinnornas ekonomiska sinnesfrid släpar efter de svenska kvinnornas, och skillnaden till de norska och danska kvinnorna är ännu större", konstaterar seniorstrategen Kaisa Kivipelto vid banken.

Kivipelto säger att skillnaden i inkomster beror bland annat på branschernas ojämna könsfördelning och antalet utförda arbetstimmar.

”Det är ändå sorgligt att märka att det framför allt är skillnad i kapitalinkomster. Kvinnors bruttoinkomsteuro är 79 cent men endast 44 cent när det gäller bruttokapitalinkomst", säger Kivipelto.

I fråga om kvinnors lägre pensioner är det enligt Kivipelto främst ett strukturellt problem, inte ett problem på individnivå.

Danske Bank har låtit utreda den så kallade ekonomiska sinnesfriden sedan 2018. I år svarade 3 030 finländare under två veckor i augusti. I hela Norden besvarades enkäten av 8 065 personer.