Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Analys: Oppositionen lovar miljarder mindre i lån än vad regeringen föreslår i sin budget

Petteri Orpo, Riikka Purra och Sari Essayah i bakgrunden. I förgrunden en inklippt bild av redaktör Catariina Salo.
Bildtext Regeringen utmanas med oppositionens alternativa budgetar, alla tre stora oppositionspartier har presenterat sina alternativ.

Enligt de alternativa statsbudgetarna skulle vi få sänkta inkomstskatter och högre pris på socker och tobak. Utbildningen skulle inte drabbas av nedskärningar men utkomsstödet skulle genomgå en förändring.

De tre stora oppositionspartierna har kommit med alternativ till regeringens förslag till statsbudget. Riksdagen kommer att diskutera budgetarna i plenum den första december. De alternativa budgetarna som oppositionen lagt fram skulle troligen aldrig komma att förverkligas i sin fulla form, eftersom en statsbudget är en kompromiss inom regeringen.

En av de stora skillnaderna mellan Kristdemokraternas och Samlingspartiets skuggbudgetar är skatterna. När KD vill sänka energi- och bränsleskatten för sammanlagt 359 miljoner euro vill Samlingspartiet sänka inkomstbeskattningen. Det skulle enligt partiet lämna ett minus på 794 miljoner i budgeten.

Sannfinländarna vill också minska inkomstbeskattningen i sin skuggbudget, deras summa ligger på 145 miljoner euro. Partiet satsar i sin budget på privatbilismen, yrkeschaufförerna och frakten med 480 miljoner. Pengarna skulle bland annat komma från en sänkt bränsleskatt, eliminering av farledsavgifter och sänkta dieselskatter.

För att kompensera inkomstbortfallet vill Samlingspartiet skära i utkomststödet på olika sätt. Bland annat vill partiet minska på de så kallade flitfällorna och göra om hela bostadsstödet. Partiet vill också sänka mängden utkomsstödsdagar till 100 och höja självriskdagarna tillbaka till sju. Det skulle innebära en inbesparing på 950 miljoner. Samlingspartiet vill införa inkomstbundet utkomststöd till alla.

Kristdemokraterna å sin sida vill höja inkomstgränsen för hur mycket arbetslösa kan tjäna utan att det påverkar utkomststödet. Det skulle gå på 65 miljoner euro.

Den enskilt största nedskärningen i Sannfinländarnas alternativa budget kommer från att minska invandringen radikalt. Därtill vill partiet helt avveckla utvecklingssamarbetet. På så vis skulle de spara in 805 miljoner euro.

Sannfinländarna vill också skära ner på Miljöministeriets anslag med 60 miljoner. Därtill vill partiet minska partistödet med 10 miljoner.

Vården och välfärden

Ett av Kristdemokraternas tre stora teman i skuggbudgeten är vårdarna. Partiet vill ge 500 miljoner till vården, bland annat till att anställa personal och minska på vårdköerna. De vill också ge 50 miljoner till äldrevård och vård i livets slutskede.

Kristdemokraterna och Sannfinländarna vill införa en celiakiersättning som skulle kosta samhället 2 miljoner.

Samlingspartiet vill förbättra äldrevården genom att anställa 1 000 nya hemvårdare. Äldrevården skulle få 75 miljoner euro. Partiet vill också införa en rehabiliteringsgaranti och göra hälsovården gratis för barn. Till det skulle det gå sammanlagt 15 miljoner euro.

Sannfinländarna föreslår inga förändringar i vårdresurser i sin budget, men partiet riktar 20 miljoner till en skattelättnad för närståendevårdare.

Samlingspartiet väljer att styra en del av sina budgetmedel till forskning inom vårdområdet. Därtill skulle man göra kvalitetsregister permanenta.

Alla de tre stora oppositionspartierna stöder en terapigaranti. Enligt Samlingspartiet och Kristdemokraterna skulle garantin kosta 35 miljoner att starta upp. I Sannfinländarnas budget finns ingen utgiftspost för terapigarantin.

Varken Samlingspartiet eller Kristdemokraterna skulle ha gått vidare med en social- och hälsovårdsreform i den omfattning och takt som den nuvarande regeringen gör och vill göra. Kristdemokraterna säger att de skulle spara in 1,1 miljard. Samlingspartiet sparar in 99,5 miljoner på att minska administrations- och ICT-kostnader i samband med reformen.

Barn, unga och utbildning

Kristdemokraterna vill se en högre nativitet i landet och satsar därför på en nivåhöjning av barnbidraget för 115 miljoner. De vill också se en ökning av lärlingsavtal för 10 miljoner, det skulle enligt partiet hjälpa marginaliseringen av ungdomar. Ungdomarna ska också få det bättre genom att den uppsökande ungdomsverksamheten och ungdomsverkstäderna får 5 miljoner euro.

Samlingspartiet vill å sin sida sätta 80 miljoner på att förbättra småbarnspedagogiken. Av summan styr de 300 000 till läsprojekt. Partiet vill sänka avgifterna för småbarnspedagogiken för 30 miljoner och ge 15 miljoner för att anställa fler småbarnspedagoger. Partiet vill också göra den tvååriga förskolan permanent.

Både Samlingspartiet och Kristdemokraterna vill höja inkomstgränsen för studiestöd med 50 procent (10 miljoner).

Medan Kristdemokraterna vill ge 10 miljoner i hemkommunsstöd till privatskolor vill Samlingspartiet styra 50 miljoner till gymnasierna.

Samlingspartiet och Sannfinländarna vill hålla kvar skolkuratorerna och skolpsykologerna i kommunerna, istället för att flytta dem till välfärdsområdena.

Sannfinländarna föreslår inga förändringar till utbildningens anslag i sin alternativa budget.

Oppositionen vill lyfta mindre lån

Kristdemokraterna skulle höja anslagen med sammanlagt 837 miljoner euro. Skattelättnader görs för 444 miljoner euro. Nedskärningar och skatteåtstramningar står för 1 886 miljoner i Kristdemokraternas skuggbudget. Därtill finns det olika anslag, minskningar och skatter som bringar in 395 miljoner extra åt staten.

Kristdemokraternas skuggbudget har ett underskott på en miljard euro mindre än regeringens förslag. Det betyder alltså att staten skulle behöva ta en miljard mindre i lån.

Samlingspartiet minskar utgifterna med 2 080 miljoner euro. Inkomstnivån ökar med sammanlagt 530 miljoner.

Samlingspartiets skuggbudget har ett underskott som är 1,5 miljard mindre än regeringens förslag. Det betyder att staten skulle behöva ta en och en halv miljard mindre i lån än i regeringens förslag.

Sannfinländarnas skuggbudget har ett underskott som är 47 miljoner euro. Det betyder att staten skulle behöva ta 47 miljoner euro mindre i lån än i regeringens förslag. Partiet nämner också att de vill sänka Yle-skatten och minska på Yles anslag med en fjärdedel, 139 miljoner euro. Det ingår inte i själva budgeten.