Jonna hämtar inspiration till sina dialekttavlor på Facebook: "Någon har kanske reagerat på att jag är med i alla dialektgrupper"

Använder du själv dialekt på webben? Svenska litteratursällskapet vill veta hur du skriver och konsumerar dialekt i sociala medier.

Vilka är dina favoriter när det gäller dialekt på webben? Är det någon podd eller diskussionssida på Facebook? Nu kan du tipsa Svenska litteratursällskapet om var man hittar de bästa dialektinläggen i sociala medier.

Netjisipp och fleschesblöito på väggen

Jonna Löfgren i Malax använder sig av dialektord hon hittar i sociala medier i sitt arbete. Hon tillverkar bland annat tavlor och tygväskor med dialektord.

Om e ji i öi i oe, så je i öi i oe

Malaxpåstående

– Den första dialekttavlan jag gjorde är på min egen dialekt, Malaxdialekten. Här finns ord som "netjisipp" och "fleschesblöito". De orden betyder det samma som Nakupelle Ville och maträtten Dopp i grytan.

Vad som är typiskt för Malaxdialekten är att korta av ord så mycket som möjligt. Ibland blir nästan endast vokalerna kvar som i "Om e ji i öi i oe, så je i öi i oe". Det betyder "Om det är en ö i ån, så är det en ö i ån". Också det här finns med i en kortare variant på Malaxtavlan.

Inspiration från Facebookgrupper

Det finns många dialektgrupper på Facebook där man diskuterar och minns ord och uttryck på olika dialekter. Jonna Löfgren hämtar inspiration först och främst från de här grupperna.

– Jag kollar hur folk diskuterar och tar också kontakt med folk via Facebook om jag behöver fråga upp hur något ord sägs. Någon har kanske reagerat "Men hon är ju med i alla byagrupper".

När hon gör dialekttavlorna brukar hon också intervjua fyra personer från olika åldersgrupper.

– I Korsnäs var den äldsta jag talade med strax över hundra år och den yngsta 13 år.

Använder inte dialekt på Instagram

För Jonna Löfgren känns det naturligt att skriva på dialekt på Facebook. Hon poddar också på dialekt i "Vinna-pådden med Victoria och Jonna". Det var naturligt för henne och kompisen Victoria Snickars att podda på dialekt, eftersom de talar dialekt med varandra.

I Korsnäs var den äldsta jag talade med strax över hundra år och den yngsta 13 år.

Jonna Löfgren, dialektföretagare

Men i andra sociala medier är inte lika okomplicerat att använda dialekt. Även om hon är aktiv och marknadsför sina produkter på Instagram så väljer hon oftast att inte skriva på dialekt där.

–Jag märker att jag har jättesvårt att använda dialekt på Instagram, eftersom det finns så få andra inlägg på dialekt där.

Privat använder hon också bland annat Snapchat och där väljer Jonna Löfgren vilka hon tilltalar på dialekt.

– Man måste ha en viss kontakt med en person för att komma sig för att använda dialekt där. Samtidigt uppstår en helt annan kontakt om man använder dialekt sinsemellan. Att använda dialekt i sociala medier är också ett sätt att sticka ut.

Jag vill att folk ska fundera på hur de själva säger och varför.

Jonna Löfgren konstaterar att det ibland blir diskussioner kring hur något av orden på hennes dialekttavlor skrivs. Diskussioner kring hur ord ska sägas och skrivas uppstår också i de olika dialektgrupperna på Facebook. Uttalet kan variera inom samma by.

– Diskussionerna i sociala medier ger dialekterna större synlighet och det är också det jag vill med mina tavlor och tryck, att folk ska fundera på hur de själva säger och varför.

Tipsa Svenska litteratursällskapet om enskilda konton, diskussionsgrupper, poddar eller bloggar där man kan läsa och höra dialekt. Skicka in ditt svar senast 31.12.2021. Kontakta arkivarie Lisa Södergård för mer information, lisa.sodergard@sls.fi. Bland alla som svarat lottas ett antal bokpris ut. Insamlingen görs i samarbete med Svenska Yle.