Tredje ordförandevalet efter Angela Merkel – tyska kristdemokrater igen på jakt efter ny partichef

Det tyska kristdemokratiska partiet CDU väljer igen en ny partiledare. Efter det för partiet katastrofala valet i september valde den sittande ordföranden Armin Laschet till sist att stiga åt sidan. Den nya CDU-chefen väljs nu direkt av partimedlemmarna.

Då Angela Merkel i december 2018 tackade för sig som kristdemokraternas partiledare var det få som anade hur hårt det sist och slutligen skulle drabba CDU.

Nu tre år senare står maktmaskinen CDU, som partiet ofta har benämnts, utanför regeringen med ett för partiet katastrofalt valresultat i ryggen.

Där många inom partiet, bland dem som det verkar också den sittande partichefen Armin Laschet, utgick från att man lätt kommer att kunna hålla sig kvar vid makten också utan Merkel, visade sig verkligheten ändå vara en annan.

Efter en på många sätt misslyckad valkampanj fick kristdemokraterna i valet i september nöja sig med 24,1 procent av rösterna – det sämsta resultatet i ett förbundsdagsval i det efterkrigstida Tyskland.

Redan valet 2017, det sista under ledning av Merkel, gällde som ett misslyckande men då fick man ändå 32,9 procent av rösterna.

Valet i september visade alltså med all tydlighet att kristdemokraterna inte endast saknar en ersättare för Merkel, utan också att partiets politiska kompass har gått förlorad.

Få tyskar vet i dagens läge vad partiet egentligen står för och många som har röstat på CDU endast för Merkels skull, gör det inte längre.

Kramp-Karrenbauer i skuggan av Merkel

Angela Merkels beslut att hoppa av som partiledare satte år 2018 igång en utveckling som få då bedömde vara så problematisk som den skulle komma att visa sig vara.

Att partiledarskapet och kanslerskapet efter det här låg i händerna på två personer kom ändå att leda till en ohållbar situation för den nyvalda partichefen Annegret Kramp-Karrenbauer.

I allmänhetens ögon förblev förbundskansler Merkel den ledande kristdemokraten, trots att partiet nu leddes av en annan person.

I efterdyningarna av en politisk skandal i delstaten Thüringen visade det sig med all tydlighet att Kramp-Karrenbauers auktoritet inte räckte till att hantera krisen. Det var först när Merkel ingrep som det kom till rättning i de kristdemokratiska leden.

Som en följd av krisen meddelade Kramp-Karrenbauer i februari 2020 att hon lämnar partiledarposten. På grund av coronapandemin skulle hon ändå komma att sitta kvar på sin post i nästan ett år till, tills en ny partichef kunde väljas.

Kramp-Karrenbauer som en i praktiken maktlös partiledare i kombination med hanteringen av coronakrisen stärkte ytterligare Merkels inflytande, trots att CDU allra senast nu borde ha haft andra ledargestalter att presentera.

Coronahanteringen och krisen i Thüringen visade att det efter alla år med Merkel vid rodret inte fanns någon självklar efterträdare till henne, varken som partichef eller förbundskansler.

Trots att Merkel som person hade gjort sitt CDU till den utan tvekan starkaste kraften inom tysk politik var partiet alltså mycket dåligt rustat för tiden efter henne.

Det här skulle också valkampanjen inför höstens förbundsdagsval, en kampanj ledd av Kramp-Karrenbauers efterträdare Armin Laschet, komma att bekräfta.

Armin Laschet och ett katastrofalt valresultat

Då Armin Laschet valdes till ny CDU-ordförande i januari i år förblev den viktigaste frågan öppen. Det var nämligen oklart om Lashet samtidigt också skulle bli kristdemokraternas kandidat till posten som förbundskansler.

Under veckorna som följde skulle det visa sig att Laschet inte hade den starka uppbackning som han hade hoppats på. Också inom hans CDU fanns många som hellre ville gå till val ledda av det bayerska systerpartiet CSU:s chef Markus Söder.

Efter en lång armbrytning kring kandidaturen kunde Laschet till sist övertyga CDU-ledningen om att nominera honom. Många kristdemokrater skulle ändå hålla fast vid åsikten att man gick till val under ledning av fel kandidat.

Om Laschet hade räknat med att Merkels meriter kommer att ge kristdemokraterna en valseger och honom själv posten som förbundskansler, så kunde han inte ha haft mer fel.

Redan från början stod det nämligen klart att Laschet inte har något brett stöd bland väljarna och hans egna otaliga misstag i valkampanjen förvärrade situationen ytterligare.

Ju mer socialdemokraterna, ledda av Olaf Scholz, knappade in på försprånget i opinionsundersökningarna, desto tydligare blev det att valet kan bli en kalldusch för Laschet och kristdemokraterna.

Då kallduschen redan var ett faktum för de allra flesta, fortsatte Laschet att klamra sig fast vid det mer eller mindre irrationella hoppet att fortfarande kunna bilda en regering och bli kansler.

I början av oktober kom Laschet till slut med budet att han då trots allt kanske har gjort sitt som partichef och att man eventuellt borde inleda en process att välja en annan.

För de två personer som har lett CDU efter Angela Merkel har jobbet framför allt betytt en sak – slutet på den politiska karriären.

Laschet fortsätter visserligen som förbundsdagsledamot, men sin tunga post som regeringschef i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen är han av med.

Annegret Kramp-Karrenbauer valdes in i förbundsdagen, men hon avstod från sitt mandat till förmån för en yngre kristdemokratisk politiker.

Kamp mellan Merz och Röttgen

I det här läget ska CDU nu välja en ny partichef för tredje gången inom loppet av lika många år.

Då nomineringen av kanslerkandidaten i våras inte var förankrat bland partimedlemmarna, strävar man nu efter att inte upprepa samma misstag.

Meningen är att de omkring 400 000 CDU-medlemmarna via en medlemsomröstning ska välja den nye partichefen bland de tre kandidaterna, Friedrich Merz, Norbert Röttgen och Helge Braun. Det här är första gången som en CDU-chef väljs av partimedlemmarna.

Friedrich Merz, som nu för tredje gången försöker bli partichef, ses som något av en förhandsfavorit bland partimedlemmarna. 66-åringen gäller som den mest konservativa av de tre kandidaterna.

Merz har i varje ordförandeval också varit den av kandidatern som står längst bort från den politiska linje Angela Merkel har representerat.

Den tidigare miljöministern Norbert Röttgen ställde likaså upp i ordförandevalet i början av året och stödet för honom väntas framför allt komma från de partimedlemmar som är nöjda med hur Merkel har förändrat partiet.

Valet väntas avgöras mellan Merz och Röttgen, även om Röttgen i den första valomgången kan tänkas förlora en del röster till den tredje kandidaten Helge Braun.

Braun har under de senaste åren lett förbundskanslersämbetet och han räknas på så sätt till Angela Merkels innersta krets. I ordförandevalet tillmäts han ändå mycket marginella chanser.

Medlemsomröstningen inleds under lördagen och resultatet presenteras fredagen den 17 december.

Om ingen av de tre kandidaterna får över hälften av rösterna kommer en andra omgång att hållas. Resultatet från en möjlig andra omgång kommer i så fall att presenteras den 14 januari.

Den nye CDU-chefen ska officiellt utses vid partimötet i Hannover en vecka senare.