Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finländarnas försvarsvilja ökar: Högt stöd för allmän värnplikt – fler öppna för samarbete med Nato

Rekryter packar stormlyktor ur en lastbil inför en övernattning i Galoppskogen utanför Ekenäs.
Bildtext Allmän värnplikt åtnjuter alltjämt ett stort stöd bland finländarna.

Finländarna hyser högt förtroende för hur utrikespolitiken sköts. Två tredjedelar av befolkningen säger sig vilja se ökat samarbete med Nato, men hälften motsätter sig att vårt land går med i militäralliansen. Bland annat detta kan Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) konstatera i sin nya kartläggning av försvarsviljan i landet.

Undersökningen visar att försvarsviljan har ökat, inklusive den personliga försvarsviljan. Hela tre fjärdedelar av finländarna säger sig lita på försvarsmaktens förmåga att avvärja militära hot mot Finland.

Omkring hälften av medborgarna tycker den nuvarande nivån på försvarsanslagen är tillräcklig. Knappt en tredjedel anser att försvarsbudgeten behöver påökt, och elva procent vill minska den.

Finlands militära samarbete får idel lovord från allmänheten. Stödet för samarbete med de nordiska länderna är i det närmaste totalt, likaså är inställningen till EU:s militära samarbete i nästan odelat positiv.

Två tredjedelar säger sig stödja militärt samarbete med Nato, och en nästan lika stor andel gillar samarbetet mellan Finland och Förenta staterna. I bägge fallen har stödet stigit jämfört med förra året.

Stödet för Nato-medlemskap ökade en aning

Ett medlemskap i Nato verkar dock fortfarande avskräcka de flesta finländare. Grovt räknat motsätter sig halva befolkningen att Finland går med i Nato, en fjärdedel skulle gärna se landet som Nato-medlem, och en fjärdedel har ingen åsikt i frågan. Sedan i fjol har stödet för Natomedlemskap ökat och motståndet minskat.

Rätt klara åsikter verkar folket ha om de faktorer som påverkar Finlands säkerhet. EU och FN bedöms ha positiv inverkan, Kina och Ryssland negativ. USA:s och Natos positiva inverkan anses ha ökat, och deras negativa effekter ha minskat.

Hälften av befolkningen stöder det nuvarande värnpliktssystemet som grund för Finlands försvar. En dryg femtedel stöder värnplikt för både män och kvinnor, och det är knappast förvånande att stödet är klart högre bland männen. Endast sju procent föredrar en yrkesarmé.

Stödet för det nuvarande värnpliktssystemet har förblivit stabilt, och ligger i PFI:s undersökning på 73 procent. Hälften av såväl männen som kvinnorna förhåller sig positiva till allmän medborgartjänst för båda könen, som kunde fullgöras antingen som civil- eller beväringstjänst.

Får man tro kartläggningen, är det rätt få medborgare som fruktar ett rent militärt hot riktat mot Finland. Desto större är oron för cyberhot, organiserad brottslighet, flyktingläget, internationell terrorism, olika smittsamma sjukdomar och epidemier samt massförstörelsevapen.

Coronapolitiken upplevs som lyckad

Störst tilltro äger allmänheten till Finlands beredskap inför storolyckor, epidemier samt olika miljörisker. Däremot verkar det vara sämre beställt med tron på att Finland ska kunna motstå politisk påtryckning utifrån, hybridhot och cyberattacker.

Men Finland har lyckats väl med bekämpningen av coronaviruset. 77 procent av de tillfrågade var av den åsikten.

PFI har sedan grundandet 1976 undersökt medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Allmänheten får också nämna faktorer som vållar oro, och ge sitt omdöme om Finlands beredskap att möta dessa.

Årets undersökning gjordes av Taloustutkimus på uppdrag av PFI under perioden 15 september–5 oktober. På grund av coronaläget genomfördes den dels i form av personliga intervjuer, dels som en webbpanel – ett förfarande som även tillämpades år 2020.

Totalt omfattade undersökningen 1 001 personer i åldern 15 till 79 år från alla delar av landet, med undantag för landskapet Åland.