Hoppa till huvudinnehåll

Teknik

Pratande kylskåp och smarta glasögon hjälper dig handla mat – det här är den röststyrda framtiden

En kvinna med svarta solglasögon i mörkret håller ena handen mot örat. Till vänster syns texten: "Siri, har jag slut på mjölk?".
Bildtext Hur mycket använder du röststyrning i din vardag? Experter förutspår att allt mer i vår vardag kommer att vara röststyrt. Språkpodden Näst sista ordet handlar den här veckan om varför maskinerna behöver lära sig finlandssvenska.
Bild: Frida Lönnroos / Yle

Kylskåp som berättar vad du behöver handla och glasögon som navigerar dig till rätt hylla. Det här är exempel på hur röststyrningen kommer att synas i vår vardag i framtiden.

Språkpodden Näst sista ordet gästas av experter som jobbar med att lära maskinerna finlandssvenska. De berättar vad röststyrning kan innebära för dig och varför det är viktigt att lära den artificiella intelligensen att förstå finlandssvenska.

– I början tänkte vi att man sannolikt mest vill använda tekniken till att diktera texter, men nu ser vi betydligt bredare på hela området. Var finns nyttan? Och i vilka situationer är det mera praktiskt att använda tal i stället för att använda händerna, säger Mathias Creutz som är universitetslektor vid Helsingfors universitet.

Kylskåpet svarar

Språkteknologerna Krister Lindén och Mathias Creutz har jobbat med röststyrning och taligenkänning i cirka 20 år redan, men det är först under de senaste åren som utvecklingen rusat fram.

Två män står klädda i ytterkläder framför en byggnad och småler rakt in i kameran.
Bildtext Krister Lindén och Mathias Creutz har båda jobbat med röststyrning och taligenkänning i cirka 20 år. De gästar språkpodden Näst sista ordet och berättar hur de lär maskinerna finlandssvenska - och varför det är viktigt.
Bild: Jens Berg / Yle

Det finns framför allt två orsaker till att röststyrningen utvecklas snabbt. Det går snabbare att tala än att skriva och det är oftast mer praktiskt att använda rösten när händerna och blicken fokuserar på något annat.

Det här har lett till att våra hem i snabb takt blir allt smartare. Att styra exempelvis stereon och belysningen med rösten är redan vardag för många.

– Den senaste visionen är att kylskåpet ska kunna prata med dig. Kylskåpet ska i framtiden kunna berätta för dig vad som saknas och så kan man direkt göra en beställning till en affär och få maten levererad hem, säger Krister Lindén som är språkteknolog och forskningsdirektör vid Helsingfors universitet.

Om man inte vill beställa hem varorna medger tekniken snart att också använda röststyrning när man handlar i en affär.

– I en affär kan man ha smarta glasögon på sig och fråga dem var till exempel tahinin finns. Glasögonen kan då guida dig till rätt ställe i butiken med en röstapp. I förlängningen kan man tänka sig att glasögonen också börjar ge info om var och hur en produkt är producerad, säger Lindén.

Viktigt inom vården

Speciellt inom vårdsektorn skapas många innovationer med den nya språkteknologin. Till exempel i äldreboenden kan många seniorer ha nytta av att styra apparater och få information genom att prata med maskiner.

Röststyrningen effektiviserar även vårdpersonalens arbete. Målet är att vårdpersonalen ska kunna ge mera av sin tid till patienter och mindre tid till dokumentation och administration.

– Efter ett patientbesök kan en läkare nu prata in vad som har skett under besöket och det här pratet omvandlas automatiskt till en journal i text. Men i framtiden är det möjligt att ha en digital assistent som sitter och lyssnar på besöket och automatiskt gör en utskrift när läkarbesöket är över. Läkaren kunde då bara redigera texten och spara tid, säger Lindén.

Lindén betonar att den nya språkteknologin suddar ut gränserna mellan tal och skrift. För personer med nedsatt syn eller hörsel skapar det här helt nya möjligheter.

27 – jag förstår inte!

Problemet är att maskinerna i dag inte är så bra på finlandssvenska. Den artificiella intelligensen är mest tränad att förstå ett sverigesvenskt uttal på svenska. Speciellt våra olika finlandssvenska sje-ljud gör att maskinerna blir förvirrade

– Den artificiella intelligensen har lärt sig att gissa. Om det inte finns många olika alternativ så kan den redan i dag gissa rätt. Men om vi finlandssvenskar säger till exempel “skött” så kan maskinerna uppfatta att vi säger” kött”. Vi jobbar nu med att få det här mera exakt så att modellen lär sig vårt finlandssvenska uttal, säger Mathias Creutz.

För att kunna utveckla de här modellerna behöver forskarna exempel på hur vi talar finlandssvenska på olika håll i Svenskfinland.

Kampanjen Donera prat samlar därför in finlandssvenskt prat. Donera prat är ett samarbete mellan Svenska Yle, Svenska litteratursällskapet och Helsingfors universitet. Här kan du donera prat.

Målet är att träna den artificiella intelligensen så att den också ska förstå olika finlandssvenska dialekter.

Vad tror ni, blir den artificiella intelligensen en dag bättre på språk än människor?

– Jag tror att maskinerna kommer att bli väldigt flytande i sitt språk och bra på att besvara enklare frågor, men det maskinerna annars säger är sannolikt ganska meningslösa saker, säger Lindén.

– Jag tror att maskiner på vissa områden, till exempel när det finns konstiga bakgrundsbrus, blir bättre på att känna igen tal än människor. Så inom vissa språkområden kommer maskinerna en dag att överträffa människan, säger Creutz.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln