Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Stora löneskillnader inom småbarnspedagogiken i Egentliga Finland – lärare inom småbarnspedagogik får högst lön i Pargas, barnskötare får sämst lön i Åbo

Daghemsbarn leker ute på gården vid Touhula daghem.
Bildtext Bildsättningsbild. Det finns stora löneskillnader mellan kommunerna i Egentliga Finland inom småbarnspedagogiken, visar en undersökning som Yle har gjort.

Yle har tagit reda på hur hög lön kommunerna i Egentliga Finland betalar åt anställda inom småbarnspedagogik, och resultaten visar att det finns löneskillnader på hundratals euro. Undersökningen visar också att arbetstagarna är villiga att byta arbetsgivare om lönen är högre i grannkommunen.

Yle bad kommunerna i landskapet att skicka in uppgifter om löner för barnskötare, familjedagvårdare, lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik. Resultaten visar bland annat att lärare inom småbarnspedagogik får högst lön i Pargas, medan barnskötare är bäst avlönade i Gustavs. Lönerna inom småbarnspedagogiken är i genomsnitt högst i Masku.

I Egentliga Finland jobbar totalt 5 000 personer med småbarnspedagogik.

I undersökningen ingår 25 av Egentliga Finland 27 kommuner. De enda som inte svarat på enkäten är S:t Karins och Pyhäranta.

Kan handla om skillnader på hundratals euro

I genomsnitt får lärare inom småbarnspedagogik 2 547 euro i lön per månad i Egentliga Finland, men det finns stora skillnader mellan kommunerna. I Oripää är lönen lägst – där får pedagogerna 2 420 euro i lön. I Pargas är lönen däremot högst i landskapet, 2 720 euro.

För speciallärare är genomsnittslönen 2792 euro. Också här är det Oripää som betalar ut lägst löner, där är lönen 2 632 euro. I Masku får speciallärarna högst lön, 3 015 euro.

Barnskötare får i genomsnitt 2 202 euro. Lägst är lönen i Åbo, 2 116 euro, medan lönen är högst i Gustavs, 2 317 euro.

Stor brist på arbetstagare, men lönerna stannar på samma nivå

Det råder just nu stor brist på personal inom småbarnspedagogiken. Till exempel i Åbo råder det konstant brist på personal och vikarier.

Enligt Elina Lindholm, direktör för småbarnspedagogik i Lundo, finns det inte tillräckligt många som söker de lediga jobben. Under förra sommaren var man tvungen att leta efter personal i tre olika omgångar i Lundo. Man lyckades trots detta inte hitta behörig personal, och man var tvungen att fylla platserna med visstidsanställda.

I Lundo ligger lönerna ungefär på samma nivå som genomsnittet i Egentliga Finland. Enligt Lindholm har nu lönekonkurrensen mellan kommunerna kommit igång, och det här har också fått arbetstagarna i Lundo att haja till.

I Lundo ansökte fackförbunden inom branschen om löneförhöjning den här hösten, men ansökan godkändes inte. Enligt kommunstyrelsen fanns det inte utrymme för löneförhöjningar i budgeten.

- Det finns personal som har lämnat Lundo och istället börjat jobba i kommuner i närheten där lönerna är högre, berättar Lindholm.

Enligt Lindholm är det lönen som är det viktigaste för den som söker jobb. Om en annan kommun betalar 200 euro mer för samma jobb påverkar det här direkt var arbetstagarna vill söka jobb.

Lösningen på kommunernas konstanta brist på arbetskraft är enligt Lindholm att höja lönerna inom branschen.

- Det är också en fråga om uppskattning. Under festtal pratar man nog om hur viktig småbarnspedagogiken är, men det syns tydligen inte i pengar, konstaterar Lindholm.

Artikeln är en översättning av Yle Turkus artikel "Varhaiskasvatuksen palkat vaihtelevat satoja euroja Varsinais-Suomen kuntien välillä – varhaiskasvatusjohtaja: "Palkkakilpailu on alkanut", skriven av Eino Kossila. Översättningen är gjord av Maj Lundström.