Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Jonas Jungar: I dag firar vi också förtroendet för varandra – den osynliga väv som håller oss samman

Uppdaterad 06.12.2021 08:24.
Jonas Jungar, chef för kvalitetskontroll och publikdialog på Svenska Yle
Bildtext Ett lands beredskap att stå emot diverse hot är inte bara en funktion av militär styrka eller politisk ledning, utan handlar i allra högsta grad om hur vi förhåller oss till varandra, skriver Jonas Jungar.

Det är lätt att i dag få uppfattningen att alla är i luven på varandra - det utdragna krisläget tär på allas krafter och tålamod. Men bygget av det självständiga Finland hade aldrig varit möjligt utan den tillit som trots allt genomsyrar det här samhället.

När Finland firade sin 100-årsdag för några år sedan, hade Statistikcentralen sammanställt en lång lista över alla möjliga internationella jämförelser där vårt land formligen glänste.

Skulle du någon gång råka tveka över om det är privilegium att födas och bo just här, så kan du med fördel skumma igenom den listan.

Listan omfattar de gamla bekanta: skolsystemet, pressfriheten, jämställdheten, den rena luften, hälsovården och så vidare. Och så förstås den där guldmedaljen som vi inte riktigt vill vidkännas, trots att vi gång på gång koras till vinnare - att vi är världens lyckligaste land.

“Vi?!” “Världens lyckligaste?” “De måste ha mätt fel och i alla fall har de inte frågat mig”.

Om lycka är ett svårdefinierat och djupt personligt begrepp, så är också förtroende det.

Ändå vill jag hävda att det är just det ömsesidiga förtroendet för varandra som ligger till grund för det nationsbygge som pågått sedan 1917.

Det bygget är helt beroende av att vi litar på varandra. Att vi utgår ifrån att folk i grunden är ärliga och uppriktiga och att inte ens okända människor vill oss illa.

Det ömsesidiga förtroendet för varandra ligger till grund för det nationsbygge som pågått sedan 1917

Tvärtemot vad man skulle tro av den offentliga diskussionen och de ständiga skyttegravskrigen på sociala medier, hyser vi finländare inte alls en stor misstro för varandra, snarare tvärtom.

Ett någorlunda jämlikt välfärdssamhälle har åtminstone tillsvidare motverkat ett "vi" och "dom"-tänk.

Pandemin har inte nämnvärt påverkat förtroendet för samhälleliga institutioner heller. Intressant nog verkar dessutom unga ha ett större förtroende.

Förtroendet för medierna är också på internationell toppnivå . Pålitlig informationsförmedling som de flesta kan omfatta är avgörande för uttryckligen förtroendet. Att vi har ungefär samma verklighetsbild, att folk inte väljer nyhetsmedium utifrån ideologi.

Visst finns det en konstant spänning mellan makten och medborgarna, men det är så det ska vara i en sund och öppen demokrati.

Ett frejdigt meningsutbyte och djupa intressekonflikter är inget att vara ängslig för. Det klarar nog vårt samhälle av.

Ett frejdigt meningsutbyte och djupa intressekonflikter är inget att vara ängslig för. Det klarar nog vårt samhälle av.

Det samhälleliga förtroende som - speciellt i en internationell jämförelse - utmärker Finland kom inte till genom ett trollslag. Ingen lag eller förordning kan skapa tillit mellan oss människor.

Det är ett resultat av årtionden av gemensamt arbete, också genomlevda kriser där sammanhållningen minsann har satts på prov.

Men det kan lätt raseras om vi inte förstår att värdesätta det och värna om det.

Samhällen som saknar ett förtroende medborgarna emellan blir snabbt svåra att hantera. Då misstron och misstänksamheten breder ut sig börjar diverse lögner och konspirationsteorier florera. Var och en börjar bygga sin egen framtid, sin egen lilla “stat”.

Ett sviktande förtroende leder till en mindre känsla av gemenskap. Demokratin börjar vittra samman inifrån - en självförvållad utveckling.

Ett lands beredskap att stå emot diverse hot handlar i allra högsta grad om hur vi förhåller oss till varandra

Då vi talar om att försvara landets självständighet handlar det också om det här.

Ett lands beredskap att stå emot diverse hot (yttre eller inre) är inte bara en funktion av militär styrka eller politisk ledning, utan handlar i allra högsta grad om hur vi förhåller oss till varandra.

Litar jag på dig, och litar du på mig? Även om vi är oense?

Förtroendet är den osynliga väv som binder oss samman som medborgare. Det är en finländsk superkraft som inte ska underskattas.

Förtroendet är den osynliga väv som binder oss samman som medborgare

I dag minns vi allt det som tidigare generationer gjort för oss. Det är en fin tradition som stämmer till eftertanke och påminner oss om att inte ta något för givet.

Men i ett läge då allt färre har självupplevda minnen av kriget, kanske inte ens en kontaktyta till det via äldre släktingar, behöver vi också nya saker att högtidlighålla.

Nya generationer behöver påminnas om vad som gör Finland unikt och värt att fira.

Vad ska vara byggstenarna i det Finland de skapar och gör till sitt?

Vad innefattar ett begrepp som fosterländskhet i framtiden?

Låt en av dessa källor till stolthet fortsättningsvis vara: att vi litar på varandra.

Å Svenska Yles vägnar önskar jag er alla en riktigt trevlig självständighetsdag!

Skribenten är Svenska Yles innehållschef med ansvar för journalistik och etik

Diskussion om artikeln