Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Snart ska alla få veta vem politikerna träffar – öppenhetsregistret strävar efter transparens utan extra byråkrati

Uppdaterad 02.12.2021 16:02.
Markus Lohi i kostym står i riksdagen. Han tittar in i kameran och ler något.
Bildtext Markus Lohi (C) fungerar som ordförande för den arbetsgrupp som tog fram lagförslaget till ett lobbyingregister.

Genom öppenhetsregistret ska alla kunna hålla koll på vem beslutsfattarna träffar och vilket tema de behandlar. Registret förväntas tas i bruk 2023.

Förslaget till en ny lag om ett öppenhetsregister har överlämnats till justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP). Lagförslaget har varit under arbete i nästan två år och går nu på remissrunda till riksdagen. Öppenhetsregistret går vardagligare under namnet lobbyistregistret.

– Lobbying är en viktig del av demokratin. Öppenhetsregistrets målsättningen är inte att förhindra samhällspåverkan eller växelverkan, utan att göra det bättre, lättare och mer transparent, säger Henriksson.

Öppenhetsregistret ska därtill bekämpa osaklig påverkan och stärka medborgarnas förtroende. Det digitala registret kommer att finnas på nätet och vara öppet för alla.

Jobbet med ett lobbyistregister startade under ledning av Paula Risikko (Saml) under den förra regeringsperioden. En parlamentarisk arbetsgrupp och en expertarbetsgrupp tillsattes i mars 2020 för att bereda det lagstadgade öppenhetsregistret. Resultatet presenterades på torsdagen under ledning av arbetsgruppens ordförande Markus Lohi (C).

Omfattningen ännu oklar

Syftet med ett öppenhetsregister är att allmänheten ska kunna få en mångsidigare information om vilka aktörer som påverkar statliga beslutsfattare.

– Vi har varit tvungna att fråga oss vad lobbying egentligen innebär, säger arbetsgruppens sekreterare Sami Demirbas.

Arbetsgruppens svar på frågan är att det handlar om planmässig och långvarig verksamhet och kontakt med beslutsfattare. Planen är att all sådan kontakt i fortsättningen ska registreras.

Däremot hör verksamhet på gräsrotsnivå och sådant som personal och beslutsfattare gör på sin fritid inte till sådan verksamhet som behöver noteras i registret. Inte heller vanliga myndighetskontakter eller deltagande i arbetsgrupper, sporadisk och småskalig kommunikation som räknas som påverkan, statens ägarstyrning eller partiverksamhet behöver registreras.

Frågan blir om den småskaliga kommunikationen ändå kan flyga under radarn som lobbying. Lohi säger att man diskuterat saken i arbetsgruppen och kommit fram till att den verksamhet man avser att ska registreras är så kallad yrkesmässig lobbying.

– Vi har en tillit till organisationslivet och kommunikationsbyråerna. Vi litar på att de agerar ansvarsfullt och registrerar sig. Vi litar också på att det kommer att uppstå en praxis kring lagen och att det inte kommer att finnas någon gråzon, säger Lohi.

I registret anges vem som träffats, när man träffats och vilket tema man pratat om.

Tre olika omfattningsmodeller

Vilka som omfattas av öppenhetsregistret är ännu oklart. Den parlamentariska arbetsgruppen som jobbat med lagförslaget har kommit med tre alternativ för vem som är skyldig att meddela om sina lobbyingkontakter:

  • Hela statsförvaltningen

  • Riksdagen, ministerierna och statens ämbetsverk

  • Riksdagen och ministerierna

Enligt ordförande Markus Lohi finns det fördelar med alla tre modeller. Gruppen valde ändå att bygga förslaget på den mittersta hybridmodellen. Det finns ännu möjlighet att det ändras efter remissrundan.

Lohi betonar att syftet med öppenhetsregistret inte är att skapa ett tungt extrajobb.

– Vi strävar efter att regleringen inte ska bli alltför byråkratisk, så vi inte förhindrar viktig växelverkan.

Öppenhetsregistret kommer att höra till Statens revisionsverks ansvarsområde. Uppgifterna som skrivs in ska finnas offentliga på sajten öppenhetsregister.fi. Uppgifterna finns kvar i tio år, efter det arkiveras de permanent för forskningsändamål.