Frontex ombud för grundläggande rättigheter: "Enormt stor risk att Frontex är medskyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter i Grekland"
Jonas Grimheden, Frontex ombud för grundläggande rättigheter, säger att Frontex närvaro exempelvis i Grekland är mycket problematisk på grund av avvisningar. – Jag har tillräckliga bevis för att detta sker, nu måste medlemsländerna bevisa motsatsen.
I måndags berättade Svenska Yle om de omfattande olagliga avvisningarna i bland annat Grekland och Ungern som mänskorättsorganisationer och internationella medier lyft fram.
Svenska Yle avslöjade att också finländare på Frontexuppdrag varit inblandade i avvisningar.
Nu kan Svenska Yle berätta att Frontex ombud för grundläggande rättigheter, Jonas Grimheden, är starkt kritiskt till att Frontex stöder till exempel Grekland och Litauen i deras gränsbevakning.
– I och med att Frontex stöder medlemsländer som Grekland och Litauen i allt högre grad så är risken enormt stor att vi blir medskyldiga till brott mot mänskliga rättigheter. Så långt jag kan se kränker Frontex personal inte själva grundläggande rättigheter, säger Jonas Grimheden i en intervju för Svenska Yle.
EU:s gemensamma gränsmyndighet Frontex stöder i praktiken alla EU-länder, vars gränsvakter bevakar EU:s yttre gränser.
I de länder där Frontex är närvarande är kravet på att mänskliga rättigheter och asylrätten följs extra stort.
I januari 2021 avbröt Frontex sin operation i Ungern efter att EU-domstolen slog fast att Ungern inte följer EU:s asyllagar.
Det är självfallet viktigt att se skillnaden mellan om gränsbevakare med Frontexuniform själva direkt gör sig skyldiga till brott eller om de via sin närvaro i ett land inte ingriper när lokala gränsvakter gör olagliga och ofta livsfarliga avvisningar.
Men Jonas Grimheden menar att det inte i det långa loppet är hållbart och trovärdigt att Frontex är närvarande i ett land om de vet att gränsbevakningen inte sköts enligt EU:s lagar.
Grimheden har lyft upp frågan flera gånger på Frontex styrelsemöten och även inför EU-parlamentet denna höst.
– Vi kan inte bara säga att vi inte visste om det! Jag har egentligen sagt det från första veckan på jobbet (juni 2021): "vi borde ha vetat" eller "vi visste om att saker händer som inte ska hända", säger Jonas Grimheden.
Vad är det då som "händer som inte ska hända"?
Det handlar om olagliga avvisningar av människor i flera EU-länder, som inte getts möjlighet att söka asyl. Länder där olagliga avvisningar sker är, enligt mänskorättsorganisationer, mediegranskningar och migranters vittnesmål, till exempel Kroatien, Grekland och Litauen.
Enligt Grimheden har problemet ofta varit att få fram tillräckligt starka bevis.
– Bevisningen börjar nu i allt större grad falla på plats, så jag börjar bli allt mer säker på min sak och nu är det upp till medlemsstaterna att bevisa motsatsen.
Jonas Grimheden har som Frontex ombud för grundläggande rättigheter en formellt oberoende roll inom Frontex. Grimheden har ett mandat att både informera styrelsen och ge råd till generaldirektören om det sker kränkningar av de grundläggande rättigheterna i operationer där Frontex är med.
Sista utvägen: Frontex lämnar Grekland
Grimheden har tillgång till alla Frontex dokument, dessutom får ombudet rapporter från både asylsökande och människorättsorganisationer.
– Jag undersöker som bäst flera rapporter som handlar om avvisningar – rapporterna kommer både från migranter som uppger att de utsatts för denna behandling och från internationella organisationer, säger Grimheden.
I år har Grimheden och hans övervakare för grundläggande rättigheter också besökt gränsoperationer på plats. I sammanlagt 60 arbetsdagar har de besökt Litauen och i 60 dagar har de varit på plats i Grekland.
Finns det i juridisk mening någon tröskel som måste överskridas så att du kan säga att du nu har tillräckliga bevis för att olagliga avvisningar sker och detta kan Frontex inte vara med om?
– Där finns inget uttryckligt, men i en viss typ av fall har jag sagt till Frontex styrelse (Management Board) att jag har bevisat tillräckligt, och att det nu är upp till medlemsstaterna att bevisa motsatsen om jag inte skall åberopa artikel 46.
Artikel 46 är det tyngsta verktyget Frontex direktör kan ta till om ett medlemsland vid bevakningen av gränserna kränker mänskliga rättigheter eller låter bli att respektera asylrätten. Aktiverandet av artikeln innebär att Frontex avbryter eller begränsar sin operation.
Jonas Grimheden tillägger att risken finns att hans råd om att generaldirektören borde aktivera artikel 46 i fråga om Grekland inte kommer att tas.
– Problemet från mitt perspektiv är bevis, men jag jobbar med detta verktyg som en extrem åtgärd om inget annat hjälper. Samtidigt är det ju så att utan Frontex närvaro i ett medlemsland så skulle vi ha mycket sämre insyn i vad som verkligen sker där.
– Mitt och övervakarnas jobb skulle inte kunna genomföras längre om Frontex helt drog sig ur. Så det är lite av ett dilemma, säger Grimheden.
Kompromiss: Medlemslandet måste visa att de begränsar skador
Frontex styrelse samlas nästa gång i slutet januari 2022. Jonas Grimheden ser det som osannolikt att det redan på det mötet fattas ett beslut om att EU:s gränsmyndighet ska lämna Grekland.
Däremot ser Jonas Grimheden att både Grekland och andra länder som är under särskild uppsyn måste få till stånd en förändring i hur de sköter sin gränsbevakning.
– Jag har föreslagit att vi skulle ställa motkrav till medlemsländerna för att Frontex ska vara kvar i landet. Jag har föreslagit att länderna måste sätta in sådana åtgärder som minskar risken för att skador eller brott mot mänskliga rättigheter sker. Men hittills har jag inte fått gehör för mina förslag - att Frontex ska kunna ställa dessa krav, säger Jonas Grimheden, som under intervjun flera gånger säger sig känna en frustration över situationen.
Frontex tolk blev skickad till Turkiet
För några dagar sedan avslöjade The New York Times (NYT) att en tolk som var indirekt anställd av Frontex utsattes för en våldsam och förnedrande förpassning från Grekland till Turkiet.
Tolken, som sedan flera år är bosatt i Italien, uppger att han tvingades klä av sig sina kläder, misshandlades och att de grekiska gränsvakterna beslagtog hans pengar, mobiltelefon och personliga dokument.
Frontex-tolken har gjort en anmälan till Frontex om det skedda och även till EU-kommissionär Ylva Johansson.
– Jag är oerhört bekymrad över hans vittnesmål och även hans intygande att hans fall inte är en isolerad händelse. Han hade sett över hundra personer som likt honom avvisades till Turkiet, säger Johansson i NYT-artikeln.
Avvisningen, som inträffade vid floden Evros i september 2021, påminner om de många vittnesmål som migranter beskrivit i människorättsrapporter och medierapporter under de senaste åren.
– Jag har hört om fallet, och enligt det jag läst i NYT så är det en oerhört brutal behandling han blivit utsatt för, säger Jonas Grimheden.
Grimheden vill inte berätta några detaljer om det han vet om fallet men säger att det i sak inte är någon skillnad om en person som indirekt är anställd av Frontex eller en migrant blir utsatt för kränkande behandling. Oavsett vem som blir utsatt så borde sådant inte få ske vid EU:s gränser.
– Skillnaden i detta fall är ändå jag har bättre tillgång till bevisföring och källor. Det blir lättare för mig nu än i många andra fall att klarlägga vad som skett, säger Jonas Grimheden, Frontex ombud för grundläggande rättigheter.
' /%3E%3C/svg%3E)
