Freda Huson kämpar för urfolkens rättigheter: “Vi har lagar som skyddar utrotningshotade djur i vårt land, men ingen skyddar oss”

Freda Huson har i över 10 år kämpat för urfolkens rätt till deras eget land. Hon menar att kolonialiseringen av urfolkens land fortsätter då rörledningar och gruvor byggs områden som traditionellt tillhört dem.

En snörik februaridag år 2020 i Kanadas västligaste provins British Columbia blir Freda Huson gripen. Hon och andra aktivister som kämpar mot byggandet av en naturgasledning genom ett territorium som traditionellt tillhört kanadensiska urfolk hade satt upp en vägspärr som polisen lyckades ta sig igenom.

Polisen griper och tvingade bort Huson och de andra från spärren, vilket ledde till omfattande protester i Kanada och utomlands.

Myndigheternas agerande är en fortsättning på det förtryck som Kanadas urfolk tvingats stå ut med under hundratals år, menar Freda Huson.

– De vill ha vårt land, de vill ha våra naturresurser, så de försöker få oss att försvinna, säger Huson.

Hon är i Stockholm för att ta emot Right Livelihoodpriset, ett pris som årligen delas ut till modiga personer som kämpar för att lösa globala problem. Priset har kallats för det alternativa nobelpriset.

Freda Huson tilldelas priset för hennes kamp för urfolkens rätt att få tillbaka kontrollen över sina landområden.

– Jag har kämpat mot rörledningar som dras genom urfolkens territorium under de senaste 10 åren, och vi har lyckats stoppa dem, säger Freda Huson.

Kämpar för barnens framtid

Den naturgasledning som nu dras genom British Columbia byggs av företaget TC Energy. Företaget har enligt myndighetsbeslut rätt att dra gasledningen genom området, och provinsens högsta domstol har förbjudit blockering av arbetet. Dessutom har vissa lokala ledare för urfolkgrupper givit sin tillåtelse till bygget, som kan skapa arbetstillfällen.

Men Freda Huson som är ledare för Wet'suwet'en-folket är starkt emot rörledningen.

– Vårt territorium hotas av gruvindustrin och av rörledningar. Om de byggs hotas hela vårt område, och speciellt vårt vatten. Vi är ett laxfolk, och laxen som migrerar genom floderna i vårt område hotas av projekten, säger hon.

Vi är ett matrilinjärt folk, och vi är oroliga för våra barn och barnbarn.

― Freda Huson

Huson och andra aktivister i området har lyckats sakta ner byggprocessen genom att bygga permanenta byggnader och satt upp vägspärrar på de ställen där ledningen ska dras.

Och det tar oss till den där februaridagen 2020, då Huson och sju andra aktivister tvingas bort från en vägspärr. Polisens räd skapar stora protester i Kanada som pågår i flera veckor. Och än i dag pågår det protester mot gasledningen och för urfolkens rättigheter.

I mitten av november genomförde polisen senast en räd mot blockeringar som satts upp av Freda Husons grannar för att stoppa arbetet med gasledningen.

– Jag tror att vi kommer att vinna den här kampen, till viss del tack vare att klimatförändringen ger sig till känna. Metoderna som de stora företagen använder sig av skapar kaos i naturen, säger Freda Huson och fortsätter:

– Vi är ett matrilinjärt folk, och vi är oroliga för våra barn och barnbarn. Det är för dem vi kämpar, för att de ska kunna ha en framtid med ren luft och rent vatten.

4000 barn har försvunnit

I år skakades Kanada av upptäckten av två massgravar med närmare tusen barns kvarlevor i närheten av katolska internatskolor. Skolorna var avsedda för assimilering av ursprungsbefolkningen under 1800- och 1900-talet. Några av barnen var bara tre år gamla.

Kvarlevor av nästan 1000 barn har hittats i två massgravar i Kanada – barnen tillhörde ursprungsbefolkningen

Berättelser försvunna barn har tidigare bemötts med skepsis.

Uppskattningsvis har över 4000 barn, sannolikt fler, försvunnit då de avskiljdes från sina föräldrar och skickades till skolorna. De nya gravfynden tyder på att många av barnen dog i skolorna.

– Vi har lagar som skyddar utrotningshotade djur i vårt land. Men de försöker utrota oss, och ingen skyddar oss. Man har kallat oss ett “indianproblem” för att vi vägrar ge upp vårt land, säger Freda Huson.

Enligt Huson fortsätter kolonialiseringen av land som tidigare hört till landets urfolk då man drar rörledningar och bygger gruvor på områdena.

– Problemet är att företagen kan bygga var som helst. Vi, urfolken, kan inte flytta och bo någon annanstans. Det här är vårt hem, och bygger de i vårt hem har vi inget kvar. Jag tror att det är slutmålet med allt detta, säger Freda Huson.

Urfolkens rättigheter uppmärksammas

Under de senaste åren har urfolkens kamp mot storföretagen fått mycket uppmärksamhet i bland annat Kanada och i Brasilien. Men också i Norden har samernas motstånd mot exempelvis byggandet av gruvor och järnvägar uppmärksammats. Enligt Huson har urfolken alltid skyddat det område de bor i.

– Sedan barnsben lär vi oss att ta hand om vårt land, vårt vatten, luften. För att naturen ska ta hand om oss, måste vi ta hand om den. Men kolonisatörerna gör inte det, de bara tar och tar, och det leder till alla de människoskapta naturkatastroferna vi ser i dag, säger hon.

Varför tror du att urfolkens protester får mer uppmärksamhet i dag?

– Jag tror att det är för att de unga förstår, och de är oroliga för sin egen framtid. De förstår att klimatförändringen måste stoppas. Om man förstör sötvattnet, om man förstör den rena luften, vad har unga i dag då för framtid?, säger Huson.

Freda Huson är en av årets Right Livelihood-pristagare. De övriga pristagarna är Martha Mandaou, kvinnorätts- och fredsaktivist från Kamerun, Vladimir Slivjak, miljöaktivist från Ryssland och miljörörelsen Legal Initiative for Forest and Environment från Indien.

Pristagarna får en miljon kronor vardera som ska gå till projekten de driver.