Utsläppen från Finlands fabriker och kraftverk har minskat avsevärt de senaste åren – men ett fåtal fabriker står fortfarande för merparten av utsläppen
Utsläppshandeln och branschernas klimatvägkartor får tack för att utsläppen minskar inom industrin och energisektorn i Finland. Industrin önskar både innovationsstöd och snabbare tillståndsprocesser för att göra minskningen snabbare.
De första åren som industrin och energisektorn i EU omfattades av utsläppshandel såg det inte ut att få ner utsläppen alls. Men de senaste åren syns en tydlig förändring.
Frågar man industriföreträdarna har alltså EU:s utsläppshandel nu fungerat bra. Det var åtminstone budskapet från industri- och energisektorn i Finland när de samlades på ett branschseminarium om klimatåtgärder häromveckan.
Utöver utsläppshandeln har de stigande priserna på fossila bränslen världen över gjort sitt.
– Politiken måste göra det som inte önskas dyrare, genom beskattning och utsläppshandel, sammanfattar klimatexpert Karoliina Auvinen som också deltog i seminariet.
Hon jobbar nu på Helsingfors stad men har jobbat med och forskat i utsläpps- och klimatfrågor också på Finlands miljöcentral och Aaltouniversitetet och bekräftar det industribranscherna själva säger: mycket har hänt de senaste åren.
Hela 13 industribranscher har lämnat in klimatfärdplaner för hur deras bransch ska få ner sina utsläpp, och mycket händer politiskt i vinter. Om klimatlagen godkänns och skriver in målen om klimatneutralitet i lagen är det en stor sak.
Men nu borde förändringarna hända fortare, säger klimatexperter – och industrirepresentanter har många önskemål om vad som skulle hjälpa.
Några få fabriker står för majoriteten av utsläppen
Utöver energisektorn är det bara tre branscher som står för majoriteten av Finlands utsläpp: stålfabrikerna, oljeraffinaderierna och pappers- och massaproduktionen. De här står tillsammans med energisektorn för 87 procent av utsläppen inom hela utsläppshandelssektorn. Den lilla andel som återstår består främst av cement- och kalkindustrin och kemikalieproduktion.
På seminariet som Arbets- och näringsministeriet ordnade berättar många om stora planer på utsläppsminskningar.
Energibolaget Helen, Finlands tredje största utsläppare av växthusgaser, kommer inom några år att stänga ner Hanaholmens kraftverk och ersätta kolen med framför allt ny teknik för att ta tillvara spillvärme.
Oljebolaget Neste som i dag är näststörsta utsläppare i Finland är en aktiv part i det nationella vätgasklustret och hoppas också på CCS-tekniken, alltså möjligheten att i större skala fånga in och förvara koldioxid.
Och den enskilt största utsläpparen i Finland, stålbolaget SSAB , är igång med teknik som ska göra hela järnmalmsreduktionen fossilfri genom vätgas. Pilotprojektet är igång i norra Sverige och ska nå Finland från ungefär 2030.
Det samstämda budskapet från de olika industrierna nu är att de behöver stödas för att komma vidare från pilotprojektfasen och igång med storproduktion.
Auvinen bekräftar att det inte längre handlar om att hitta på ny teknik, utan om att kommersialisera och skala upp sådant som nu är i pilotfas.
– Inget nytt omvälvande och stort är i sikte nu tyvärr, det handlar mera om hur vi får industriell skala på de pilotprojekt som är igång, säger hon och nämner till exempel väteelektrolys och teknologi för energilagring.
De företagen stod för största industriutsläppen i Finland 2020
SSAB Europe (3,42 MT)
Neste (2,86 MT)
Helen (2,71 MT)
Finnsementti (0,85 MT)
Outokumpu stainless (0,65 MT)
Fortum power and heat (0,63 MT)
Borealis Polymers (0,56 MT)
Stora Enso (0,43 MT)
Oulun energia (0,43 MT)
UPM-Kymmene (0,41 MT)
Siffrorna avser miljoner ton koldioxid och bokförs av Energimyndigheten i Finland.
Industrin önskar innovationsstöd och snabbare tillståndsprocesser
På branschseminariet önskar sig industrierna satsningar på forskning och kunnande för att stöda den nya tekniken, men också reda pengar i innovationsstöd så det ska vara mindre riskfyllt att satsa på ny teknik.
Många talar också varmt för att tillståndsprocesserna behöver bli snabbare och enklare. Med tanke på hur enorma satsningar på till exempel vindkraft som behövs nu har industrin inte råd med att tillstånd för vindmöllor drar ut.
Sammantaget är budskapet att kunder världen över vill ha de gröna lösningarna och Finland har en exportmöjlighet här. Bara industrierna stöds med att få upp fart och storlek på den nya tekniken så kommer konkurrensen att lösa resten säger branscherna.
Auvinen påminner att det är precis det som hänt med mycket annan grön teknik som elbilsbatterier, vindmöllor och solpaneler: när produktionen har fördubblats har priset halverats.
Företagens vilja att ställa om till klimat- och miljövänligare verksamhet beror förstås också på kunderna. Enligt en färsk enkät från nätverket för företagsansvar FIBS ser företagen hållbarhetsfrågor som viktiga både för sitt ryktes skull, för försäljningens skull och för att hålla kunderna nöjda.
