Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Havsvindkraft i Korsnäs för två miljarder euro – ska bli Finlands första storskaliga park till havs

Skärmdump från Forststyrelsens visualiseringsvideo för havsvindkraftsparken utanför Korsnäs.
Bildtext Skärmdump från Forststyrelsens visualiseringsvideo för havsvindkraftsparken utanför Korsnäs.

Hundra kraftverk och en investering på mellan 1,5 och 2 miljarder euro. Havsvindkraftsparken utanför Korsnäs är ett massivt projekt och en del av Finlands strävan till att vara klimatneutralt år 2035. På Korsnäs kommun hoppas man på betydande inkomster.

Det hela är rätt långt i startgroparna, även om Forststyrelsen som driver projektet har kommit en bra bit vad gäller siffror och utredningar.

I november ifjol godkände Korsnäs kommun det första planläggningsinitiativet och nu kan Forststyrelsens experter berätta att det handlar om ett område på 220 kvadratkilometer och ett turbinantal på mellan 70 och 100.

"Det här ska nog bli av"

Området ligger femton kilometer utanför Korsnäs och den årliga elproduktionen uppskattas till cirka 5 000 GWh i detta skede. Det motsvarar den årliga förbrukningen för cirka 45 000 eluppvärmda egnahemshus.

- Förhållandena på det här området är väldigt bra. Vindförhållandena, havsbotten och samarbetet med kommunen. Det här ska nog bli av, säger Pertti Tapio på Forststyrelsen, projektchef för parken utanför Korsnäs.

Pertti Tapio, projektchef för Korsnäs havsvindkraftspark.
Bildtext Pertti Tapio.

För tillfället finns det en mindre vindkraftspark till havs utanför Björneborg. Där planerar man också bygga fler kraftverk. Men den park som planeras i Korsnäs blir den första storskaliga havsvindkraftsparken i Finland när den står klar.

Men som bekant brukar det ta sin tid att förverkliga vindkraftsprojekt. Lägg då till att havsvindkraft är ett relativt nytt fenomen i Finland. Parken utanför Korsnäs beräknas vara i drift tidigast år 2028.

Vem ska satsa 2 miljarder euro?

Forststyrelsen driver projektet framåt men är inte den aktör som ska bygga och driva parken. Den så kallade samarbetspartnern utses genom konkurrensutsättning. När den är vald säljer Forststyrelsen projektet och blir kvar som hyresvärd för vattenområdet.

Det är alltså ett massivt projekt och investeringskostnaderna är beräknade till mellan 1,5 och 2 miljarder euro. Det heter att samarbetspartnern kan vara inhemsk eller utländsk, så länge den uppfyller Forststyrelsens villkor för ansvarsfull affärsverksamhet.

Så har det någon betydelse för er om aktören är finländsk eller från utlandet?

- Vi söker en ansvarstagande partner som är beredd att förbinda sig lokalt. Om aktören är från Finland eller inte är inte i sig en avgörande faktor, säger Otto Swanljung, vindkraftschef på Forststyrelsen.

Otto Swanljung, vindkraftschef på Forststyrelsen.
Bildtext Otto Swanljung.

Finns det aktörer i Finland som kan satsa så här mycket?

- Jag tror att det också i Finland finns sådana aktörer. Och det är ju också möjligt att aktörer går samman. Ute i världen finns finansiering att få för vindkraftsprojekt, säger Swanljung.

Blir det pengar kvar i Finland om aktören är utländsk?

- Jodå. Investeringen sker ju i Finland och aktören kommer att vara en stor betalare av bland annat fastighetsskatt, säger Swanljung.

"Ljuv musik" i kommundirektörens öron

Och på tal om fastighetsskatt. Enligt nuvarande beräkningar skulle ett enda kraftverk kunna ge kommunen 70 000 euro per år.

Något som låter bra i Korsnäs kommundirektör Christina Båssars öron.

- Det låter som ljuv musik. Vi har haft svårt att få ekonomin att hållas i balans.

Christina Båssar, Korsnäs kommundirektör.
Bildtext Christina Båssar.

Betydelsen av ett projekt i den här storleken torde vara uppenbar.

- När vi talar om 1,5 till 2 miljarder euro som ska satsas så tror jag att alla kan räkna ut att det kommer att ha en jättestor betydelse, inte bara för Korsnäs utan för hela Vasaregionen, säger Båssar.

- Jag ser också en direkt koppling till energiklustret och planerna på batterifabriksområdet i Runsor, fortsätter Båssar.

Lägg då till sysselsättningseffekten, till exempel för logistiken, hotellen och restaurangerna.

Hamnarna i aktiv användning

En sak som man inte behöver fundera på när man bygger till havs är förhandlingar med markägare. Men Pertti Tapio vill inte säga att det gör saken enklare.

- Det handlar om samma tekniska lösningar och miljöhänsyn som när man bygger på land.

- Och det att bygga till havs innebär ju andra utmaningar vad gäller verktyg och utrustning, fyller Otto Swanljung på.

Bland annat är det viktigt att det finns hamnar att tillgå. Åtminstone hamnarna i Vasa, Kaskö och Kristinestad kommer att vara i användning.

Det kommer att behövas stora lagringsutrymmen i hamnarna, monteringsfärjor, fartyg som kan transportera delarna...

Och till havs kommer det att vara rätt tät trafik?

- Ja. I ett så här stort projekt tar byggandet sannolikt ett par tre år, säger Tapio.

Och i Finland har vi än så länge ett vinterhalvår, vilket förstås medför egna utmaningar. På vintern monteras inga kraftverk, säger Tapio.

"Farhågor finns alltid"

Vindkraften väcker känslor, oberoende om den byggs på land eller till havs.

Korsnäs är en liten kommun och alla vet rimligen vem kommundirektören är.

Så har folk kommit fram till Christina Båssar för att diskutera saken?

- Inte direkt. Diskussionerna förs nog mer på sociala medier.

Har farhågor nått dina öron?

- Farhågor finns alltid kring stora satsningar. Och ska vi vara ärliga, så om det ska byggas i tre års tid med en arbetskraft på hundra personer och fartyg, så kommer det nog att märkas, säger Båssar.

Mer information om projektet hittas här.

Diskussion om artikeln