Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ett gott samarbete och en styrelseplats – det krävs för att Åboland ska få sin röst hörd i det nya välfärdsområdet säger tidigare Pargaspolitiker

Uppdaterad 07.12.2021 10:14.
Två kvinnor som har munskydd. Den ena tittar med ett instrument in i örat på den andra kvinnan.
Bildtext Arkivbild. Det nya välfärdsområdet ska ha hand om all vård, allt från besök till hälsocentralen till specialsjukvård på sjukhus.

Ett gott samarbete, nätverkande och en styrelseplats - det är sätt att få sin röst hörd i det nya välfärdsområdet. Det säger Tarja Rinne (SFP), tidigare Pargaspolitiker och mångårig ledamot i sjukvårdsdistriktets fullmäktige.

Rinne har också varit ersättare i sjukvårdsdistriktets styrelse.

Förra veckan möttes nya fullmäktige för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt - för första och sista gången innan välfärdsområdesvalet. I fullmäktige sitter representanter från de olika kommunerna och fattar beslut om exempelvis sjukvårdsdistriktets budget. Under mötet i tisdags fattade fullmäktige bland annat beslut om budgeten för 2022.

Även välfärdsområdet leds av en fullmäktige, som börjar jobba i mars. Ledamöterna som fattar beslut om vård och räddningsverksamheten i välfärdsområdet är invalda via det val, som ordnas den 23 januari 2022.

Det arbete som görs i sjukvårdsdistriktets fullmäktige liknar lite det arbete som kommer att föras i det nya välfärdsområdet, även om uppgifterna är långt fler och ledamöterna är invalda via val. Det nya välfärdsområdet ska ha hand om de uppgifter inom social- och hälsovården som kommunerna och sjukvårdsdistrikten nu har hand om, samt också räddningsverksamheten.

Fullmäktigeförsamlingen i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samlas i ett auditorium i Åbo universitetscentralsjukhus.
Bildtext Fullmäktige för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt möttes i tisdags för första och sista gången. Ungefär så här kan det se ut i det nya fullmäktige i välfärdsområdet.

Små kommuner har få representanter - krävs samarbete och en möjlighet att påverka redan innan fullmäktigemötet

Det kommer att finnas 79 platser i det nya fullmäktige i Egentliga Finland. Väljarna kan rösta på vilken kandidat som helst inom det egna välfärdsområdet, och det betyder att det kan vara svårare för mindre orter att få in en kandidat.

Enligt de nuvarande prognoserna kunde Kimitoön få in en kandidat och Pargas tre. SFP i Egentliga Finland har meddelat att de siktar på fem platser, och har slutit ett valförbund med Samlingspartiet.

Enligt Tarja Rinne är det viktigt att jobba för att få en representant i styrelsen i det nya välfärdsområdet, en representant som förstår sig på skärgårdsförhållanden och det svenska språket. Det är ofta i styrelsen som det viktiga arbetet görs, säger Rinne.

– Jag hoppas att vi gör ett så gott val som möjligt för att garantera en plats i styrelsen. Där får man sin röst hörd. Det är många gånger lite sent sedan då ärendet når fullmäktige.

Tarja Rinne i en svartvit blus.
Bildtext Tarja Rinne understryker vikten av samarbete och god argumentation. Det gäller att argumentera och påpeka varför den svenska servicen är viktig för en del invånare, säger hon.

"Man måste vara duktig på att argumentera"

Enligt Tarja Rinne har det inte alltid varit en lätt uppgift att få sin röst hörd i en stor organisation. Inom sjukvårdsdistriktet har åboländska ledamöter exempelvis jobbat för att få förståelse för den svenskspråkiga vården inom specialsjukvården, såsom för verksamheten på Åbolands sjukhus.

– Jag brukar säga att kommunikation och samarbete är väldigt viktigt speciellt för de ledamöter som inte representerar majoriteten. Man måste också vara duktig på att argumentera för sin sak.

Välfärdsområdet kommer att ha en nationalspråksnämnd, vars uppgift är att bland annat utreda hur de språkliga behoven tillgodoses och därmed främja de språkliga rättigheterna. Enligt Rinne är arbetet i det nya fullmäktige viktigt, speciellt under den första tiden.

– Fullmäktige gör upp riktlinjer för verksamheten i välfärdsområdet. Det är oerhört viktigt att vi har kunniga personer som fattar beslut.

Hur går det med servicen i skärgården?

Ledamöterna fattar svåra beslut som gäller både bashälsovård och specialsjukvård men också räddningsverksamhet. Det är viktigt att ledamöterna är insatta och har ett brett kontaktnät för att få sin röst hörd, säger Rinne.

– Det kräver arbete också inför möten. Man kan inte dyka upp och öppna kuvertet med ärenden på själva mötet.

En del invånare i skärgården har uttryckt sin oro över att vårdreformen leder till en försämrad service. Tarja Rinne förstår oron. Samtidigt är det också viktigt att ledamöterna jobbar och har förståelse för hela området, man kan inte enbart vara knutpatriot i den nya organisationen.

– Jag förstår oron och det ställer också krav på våra representanter både i fullmäktige, styrelsen och de andra organen. Den största utmaningen för välfärdsområdet är att få kunnig personal inom social- och hälsovården och det gäller hela området, säger Rinne.