Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kolumn: Tyvärr, idrottsföreningar – gräset är visset på båda sidorna av staketet

En bild på Sebastian Backman och en fotboll.
Bildtext Monopol eller licens, det spelar ingen roll. Många klubbar får det ändå tufft.

De vackra lockropen är bara en sirensång. Det är den bistra sanningen för mindre idrottsföreningar, som hoppas på en licensmarknad. Spelbolag försöker manipulera monopolet – medan Veikkaus redan agerar som de kommersiella bolagen, skriver Sebastian Backman

Om läget är värdelöst kan det bara bli bättre, eller?

Det är förhoppningen som många av Veikkaus osponsrade idrotter har – att de skulle ha större möjligheter att bli sponsrade inom en licensmarknad. Det framkommer i Yle Sportens färska kartläggning.

Men verkligheten är sällan som man hoppas – varken nu, eller i framtiden. Det gäller att slå hål på två myter.

1. Hotbilden är redan här

Monopolets försvarare målar gärna upp en hotbild för framtiden i en licensmarknad. Den ser ungefär ut som en motsatt Robin Hood-effekt, där sponsorpengar som tidigare gått till utsatta små förbund nu skulle koncentreras till de största idrotterna.

De rika skulle bli rikare, de fattiga fattigare.

Problemet är att den hotbilden redan är verklighet.

Marginalidrotter har ingen plats på sponsringskartan

Veikkaus sponsringschef Johanna Kozul har rätt. Många i Finland har en helt felaktig uppfattning om vad sponsring i stor skala betyder – det är inte välgörenhet, utan handlar om att öka vinsterna och stärka varumärket.

Veikkaus plockar redan nu russinen ur kakan och satsar stort på sponsringen av ishockey, fotboll och andra stora sporter i vårt land.

Att sponsra en liten idrott med låga publiksiffror och dålig medial genomslagskraft är inte lönsamt, helt enkelt.

Marginalidrotter har ingen plats på sponsringskartan. Det är bara att ta en titt på listan med Veikkaus samarbetspartners.

De här får sponsorpengar av Veikkaus

  • Fotbollens spelarförbund

  • Bollförbundet (inkluderar herrlandslaget, damlandslaget, herrarnas division 1 och 2 samt Nationella ligan)

  • Herrarnas fotbollsliga och fotbollsligaklubbarna

  • Ishockeyförbundet (inkluderar herrarnas och damernas landslag, herrarnas juniorlandslag och Mestis)

  • Ishockey-VM

  • Ishockeyns spelarförbund

  • Herrarnas hockeyliga och hockeyligaklubbarna

  • Bobollsförbundet och herrarnas och damernas Superpesis

  • Innebandyförbundet och F-liiga

  • Skidförbundet

  • Herrarnas basketliga och ligaklubbarna

  • Volleybollförbundet och ligan i volleyboll

  • Finlands olympiska kommitté och paralympiska kommittén

  • Friidrottsförbundet

  • Olympiastadion

  • Idrottsgalan

  • Idrottsmuséet

  • Suomen Urheilumanagerit

  • Teemu Selänne

2. Spelbolagens charmoffensiv är en sirensång

Den senaste årens storm kring Veikkaus har fått det att vattnas i munnen hos spelbolagen, som bakom kulisserna lagt i en ny lobbningsväxel.

Men det är inte fair play som gäller, man kunde rentav ge bolagen en varning för osportsligt uppträdande.

Många idrottsklubbar tror att de skulle kunna knyta sponsorkontrakt med kommersiella bolag inom en licensmarknad. Det framkommer i både Yle Sportens granskning och också tydligt i en omfattande undersökning från 2019 signerad forskaren Antti Laine, som jobbar på den idrottsvetenskapliga fakulteten på Jyväskyläs universitet.

Men en sådan utveckling är väldigt osannolik.

Allt tyder på att små idrotter skulle ha det precis lika svårt i en licensmarknad. Laines forskning, Undervisnings- och kulturministeriets rapport från 2014 och det oberoende konsultbolaget Sponsor Insights forskningschef Klaus Virkkunen – som Yle Sporten talat med – är samstämmiga på den här punkten.

Motiven bakom kontakterna är antagligen manipulation

― Antti Laine

Det måste ändå påpekas att Undervisnings- och kulturministeriets rapport ska tas med en nypa salt. Den är rätt ensidig och gjord med utgångsläget att försvara monopolet, vilket också Laine påpekar i sin forskning.

Så varför är klubbarna så optimistiska?

Svaret är internationella spelbolags lömska lockrop. I Laines forskning framkom det att minst 40 elitklubbar kontaktats av internationella spelbolag, som uttryckte en önskan om att samarbeta med klubbarna, något som är förbjudet i lag.

"Motiven bakom kontakterna är antagligen manipulation och att sätta press på monopolsystemet, för de internationella bolagen känner till Finlands lagstiftning mycket väl", skriver Laine.

Cyniskt värre.

Så små idrotter: Tyvärr, gräset är inte grönare på andra sidan monopolstaketet. Hela mattan är vissen.