Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Färister stoppar hjortar från att springa ut i trafiken i Åboregionen

Från 2021
En man i gula arbetskläder och svart mössa står på knä vid ett galler, en färist, som ska stoppa hjortdjur vid en väg.
Bildtext Mellanrummen mellan järnstängerna är sådant att inte ens barn ska fastna där med sina fötter, men färisten stoppar djur.
Bild: Minna Rosvall / Yle

I Mietois nordväst om Åbo saknas säkra passager för djur på Gustavsvägen, och där har många viltolyckor inträffat. Med de nya färisterna hålls klövdjuren borta från vägen.

Färister är grova galler i marken som hindrar djur att passera. De används på många håll i världen för att stoppa frigående betesdjur att ta sig ut ur en inhägnad, bland annat på Själö i Nagu skärgård, men de kan också användas för att stoppa hjortdjur.

I Sverige används färister tillsammans med viltstängsel, viltuthopp, viltbroar och planskilda faunapassager för att styra vilt och trafik till separata platser, och nu har man installerat färister och färistbroar också i Egentliga Finland.

I Mietois i Virmo, på sträckan mellan Reso och Gustavs finns två färister på var sida av vägen. Viltstängslet har här en öppning för att bilar och människor ska kunna ta sig in och ut från vägen, men tack vare gallret vågar sig inga klövdjur över här.

Över gropen finns ett sex meter långt galler av järnstänger. Mellan stängerna finns ett så brett mellanrum att hjortdjur inte vågar stiga på dem.

En man med gula arbetskläder och svart mössa står på ett galler, en färist, som stoppar hjortdjur att ta sig ut på vägen.
Bildtext Trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang betonar att färister är ett förmånligt sätt att öka trafiksäkerheten på.
Bild: Minna Rosvall / Yle

På ett tiotal andra ställen i Finland där man velat stoppa klövdjur har man byggt broar, men inga så här enkla och billiga lösningar.

– Fördelen med färister är att de kostar cirka 10 000 euro, då viltbroar kan kosta till och med en miljon. Här kan man inte ha någon grind eller port, eftersom fordon måste kunna passera. Chaufförer i tunga fordon kan inte hoppa ut för att öppna och stänga portar, säger trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland.

Färister kunde byggas längs vägar i hela Finland

Vid NTM-centralen i Egentliga Finland ska nu låta göra modellritningar av färisterna och Klang hoppas att de kunde användas längs vägar överallt i Finland.

Det finns hundratals platser där hjortdjur korsar vägen, och man har inte råd att bygga dyra viltbroar för flera hundratusen euro på alla ställen.

En viltkameras bild av en vitsvanshjort som inte vågar gå över en färist, ett galler på vägen.
Bildtext Vitsvanshjorten tittar förundrat på färisten, och vågar inte gå över bron i december 2020 i Loimaa.
Bild: Varsinais-Suomen ely-keskus

Å andra sidan är viltolyckor med klövdjur dyra för samhället, eftersom de kan leda till både personskador och en minskad biologisk mångfald.

– I viltstängslen finns i hela landet 300-400 öppningar. Orsaken är oftast att man måste kunna ta sig till en fastighet, eller att man vill låta djuren använda sina traditionella rutter. Färister är ett billigt sätt att hindra älgar, hjortar, rådjur och vitsvanshjortar att ta sig ut på vägen framför bilar, säger Klang.

Jaakko Klang har redan funderat ut flera ställen längs riksåttan, där man kunde installera färister.

I fjol skedde enligt Statistikcentralens statistik (på finska) cirka 14 000 viltolyckor i trafiken, och under årets första halva i år nästan 5 000. Du kan på Finlands viltcentrals karta se hur mycket älgolyckor som skett på olika vägavsnitt under de senaste åren.

– I sydvästra Finland med sina dimmiga regnvädersdagar är det verkligt svårt att se vad som gömmer sig i skogskanten. Statistiken visar att antalet hjort- och rådjurskrockar ökar i oktober, november och december. Det blir fortare mörkt på eftermiddagarna då det ännu är mycket trafik på vägarna, säger Klang.

Inga djur har fastnat med sina klövar

I Loimaa har man prövat färistbroar, ett mellanting mellan färister och viltbroar. De används då man vill kunna köra över en bro, men inte vill att hjortdjuren ska ta sig över där. De kostar kring 100 000 euro att bygga.

NTM-centralen i Egentliga Finland har nu i 1,5 år kunnat följa med hur bron fungerat. På området finns tio bostadshus och några bondgårdar, så rätt mycket trafik.

– På bilderna kan man se att vitsvanshjortarna inte vågar sig ut på bron då där finns rister. Inga djur har därför heller fastnat med klövarna i gallret, säger Klang.

En vitsvanshjort vågar inte gå över en färist, ett galler på en snöig bro.
Bildtext NTM-centralen har tagit bilder med en viltkamera, där man tydligt kan se att hjortdjuren inte vågar gå över färistbron.
Bild: Varsinais-Suomen ely-keskus

I Mietois längs Gustavsvägen är mellanrummet mellan järnstängerna ännu mindre, så enligt Klang är det mycket osannolikt att något klövdjur skulle fastna. Djur är försiktiga och aktar sig för faror.

– Vi ska placera ut viltkameror också i Mietois, så att vi får veta hur bra färisterna fungerar. Målet är att det i framtiden inte skulle inträffa en enda viltolycka här. Årligen har här skett cirka tio rådjurs- och hjortkrockar, säger Klang.

Yle Arena-video om färisten i Mietois (på finska) - Spela upp på Arenan

Artikeln bygger delvis på Yle Uutisets artikel Riistaritilä on Suomen oloihin kehitelty keino pitää peurat poissa ajoradalta – ritilöitä asennettu Turun lähistölle, skriven av Minna Rosvall, översatt och kompletterad av Linus Hoffman.