Invandrare som bosatt sig i Svenskfinland mår bättre: "Bra relationer är avgörande för att bli delaktig i samhället"

Invandrare i Svenskfinland mår bättre än de som bor på finskspråkiga orter, det visar Migrationsinstitutets undersökning. Den australiensiska familjen Stephens trivs i Jakobstad. – Men man behöver en grupp människor omkring sig, säger Daniel Stephens

Redan tidigare undersökningar visar att finlandssvenskarna som bor i kusttrakterna i västra och södra Finland har en bättre hälsa och välfärd än finskspråkiga landsmän.

Migrationsinstitutets undersökning visar att det samma gäller dem som flyttat in till Svenskfinland. De rapporterar om bättre levnadsvillkor, hälsa och välfärd än inflyttare som är bosatt sig i finskspråkiga områden.

– De som flyttat in till Österbotten har ofta bättre välfärd och hälsa än de som flyttat in till Mellersta Österbotten eller Södra Österbotten, säger projektledare Magnus Enlund.

Från Australien till Jakobstad

Karen och Daniel Stephens flyttade från Australien till Jakobstad för snart 17 år sen. Flytten var inget som paret planerat säger Daniel Stephens.

Den största orsaken var att hjälpa barn i Ryssland och den andra orsaken var att jobba med ledarskap.

– Vi kom hit med 60 kilo packning på ryggen, säger Daniel.

– Men nu har vi mycket mera grejer, och fyra barn, säger Karen och skrattar.

Karen hade länge haft en stark vilja att hjälpa föräldralösa barn i Ryssland. Men alla hennes försök att resa till Ryssland strandade gång på gång.

– Jag sa att du måste vara galen, jag ska inte åka till Ryssland, säger Daniel och skrattar.

Men det blev allt mer Ryssland och Finland i parets liv. I deras församling i Australien fanns ett par från Finland och Daniel blev allt mera intresserad av landet uppe i norr.

– Jag sa till honom att besök du Finland, så gör jag det när det är dags för oss att flytta. Vi höll på att bygga vårt drömhus, så jag var rätt nöjd med vårt liv i Australien, säger Karen.

Men när resan till Finland kunde kombineras med ett långt besök i Ryssland gav hon med sig.

Lämnade husbygge och företaget

Strax innan julen 2003 besökte paret Finland för första gången. Och det var mörk och kallt, just som Karen föreställt sig.

– Men då stod det klart att vi skulle flytta hit. Vi reste tillbaka till Australien fast beslutna om att återvända till Finland om sex månader, säger Daniel.

Andelen personer med flyktingbakgrund och personer som flyttat av familjeskäl är något större i Österbotten än i övriga Finland visar Migrationsinstitutets studie.

Men Karen och Daniel hade inga familjeband i Jakobstad.

– Vi hade väldigt tur för vi hade fått kontakt med ett par här i stan. De stödde och hjälpte oss en massa. Jag kunde ringa för att fråga hur jag hittar bakpulver i butiken, säger Karen.

För inte ens att handla mat i ett främmande land är det enklaste när man varken kan språket eller känner till produkterna.

Dörren öppen för vänner och bekanta

I dag bor paret i ett egnahemshus i Skutnäs och de har fyra barn som alla är födda i Finland. Alexi som är 16 år, Anja, 15 år, Joakim 10 och Jesai, 5 år.

Familjen Stephens har redan från början levt efter devisen att deras dörr alltid står öppen för deras vänner. Daniel och Karen försökte bjuda hem nya bekanta, men det var inte heller så enkelt.

Det var mycket planerande och det passade inte då eller var mycket osäkert om det skulle funka.

– Vi sa att kom in bara och hälsa på när ni vill. Men folk kom inte. Det var osäkert om det passade för att min mammas exhunds nya någonting, säger Daniel och skrattar.

Men paret Stephens beslöt sig för att bryta reglerna en smula och dök ibland upp hemma hos sina vänner klockan fem på kvällen.

– Då brukar de be oss komma in och om de ska äta så blir vi också bjudna. Vi har mat hemma, det är inte det, men vi vill vara öppna, säger Daniel.

Karen säger att australiensarna överlag är mera öppna och pratar med främlingar i exempelvis kassakön.

– Så gör man inte i Finland. När mina föräldrar hälsar på här gör de likadant och det kan bli lite pinsamt. Men kulturkrockarna kommer då och då, inte alltid och inte alla på en gång, säger Karen.

Viktigt att själv vara öppen

Daniel säger att han och Karen i dag varken känner sig som vanliga australiensare och inte eller helt finska, det är lite blandat.

Om det är lättare att integreras i en mera svenskspråkig miljö än det hade varit i en finskspråkig miljö kan paret Stephens inte svara på.

– Men jag tror att det också är ett val man själv gör och även det samhälle man flyttar till, vill det ta emot en. Om man själv är öppen och folk öppnar upp så går det bra, säger Daniel.

– Men vi har lärt känna ganska många finskspråkiga familjer i Karleby och det gick också bra, säger Karen.

Era barn är födda och uppvuxna som finländare. Hur känns det?

– Redan innan jag blev mamma så tänkte jag att om jag en dag får barn, då vill jag att de lär sig ytterligare ett språk utöver engelska. Så det känns helt naturligt att de växer upp på svenska, säger Karen.

Genom att barnen går i språkbadsskola lär de sig också finska.

Är språkbadet speciellt viktigt för er som kommer utifrån?

– Ja, jag tror det och finskan ger barnen fler valmöjligheter i framtiden. Och så behöver vi någon som kan tolka, säger Daniel och skrattar.

– Så snart man åker en bit in i landet så klarar man inte ens att köpa en kopp kaffe på svenska.. Därför är det är viktigt för oss att barnen lär sig finska, säger Karen.

Familjens äldsta barn har besökt Australien när de var små och sen igen som tonåringar. Det är förtjusta i landet och det är ju där de har sina mor- och farföräldrar, föräldrarnas syskon och sina kusiner.

– Men våra äldsta barn har tillbringat totalt 20 veckor i Australien. Det här är deras hem, säger Daniel.

Arbetsmarknaden har öppnat upp för inflyttare

Utbildning och arbetssituationen hos personer med utländsk bakgrund, är bättre i svenskspråkiga Österbotten än i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten visar Migrationsinstitutets undersökning.

Daniel säger att arbetsmarknaden för immigranter utvecklats väldigt mycket sedan paret Stephens flyttade till Finland 2004.

– Då var det nästan omöjligt att hitta jobb om man inte kunde finska eller svenska. Även om man skulle utföra jobbet på engelska, säger Daniel.

Daniel började med att studera svenska i tre månader och sen grundade han ett byggföretag med en vän. Men i dag har arbetsmarknaden öppnats upp, säger Daniel.

I dag är han förman på Fresh Servant. Där finns personal med 35 olika nationaliteter.

Personer med flyktingbakgrund och personer som kommit till Finland av andra orsaker hade oftare avlagt universitets- och yrkeshögskoleexamen i Österbotten än i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten visar Migrationsinstitutets studie.

– Jag har haft både tur och möjlighet att avancera i mitt jobb, men det är ganska ovanligt. Det har blivit enklare, men fortfarande har vi många anställda som jobbar i produktionen trots att de har en magisterexamen, säger Daniel.

Karen jobbar på det engelskspråkiga daghemmet Jacob´s Kindergarden. Efter några år fick hon heltidsarbete.

– Jag har haft möjlighet att jobba med det jag är utbildad till, säger Karen.

För några år sedan måste Karen gå om de kurser hon redan avlagt i Australien för att fortsätta vara kompetent för sitt jobb. Trots att hon då jobbat många år inom småbarnspedagogiken i Jakobstad.

Föräldragrupper och öppet dagis blev inkörsporten

I Österbotten deltar inflyttare i verksamhet på det egna språket eller inom den egna kulturbakgrunden och i religiös eller andlig verksamhet i större utsträckning än i Mellersta Österbotten.

I Österbotten upplever färre personer med utländsk bakgrund sig själva som ensamma jämfört med i Mellersta Österbotten

För familjen Stephens var först församlingen och sen föräldragrupper och öppet dagis en viktig inkörsport i samhället.

– Där lärde vi oss också känna nya människor och fick goda vänner, säger Karen. Man kom sig ut ur huset och träffade andra människor, säger Karen.

Daniel säger att en bra relation med andra är a och o när man ska integreras i ett samhälle. Speciellt när man får barn är det viktigt att ha ett nätverk.

– Vi hade ingen familj kring oss när barnen var små, vår familj blev vännerna vi hade omkring oss. Det är viktigt att ha relationer för att inte känna sig ensam och isolerad, säger Daniel.

Man behöver också ha någon att fråga vart man ska vända sig om man tror att man är gravid säger Karen och skrattar.

Lättare att flytta in som engelskspråkig

I Österbotten har immigranter upplevt diskriminering och hot om våld mera sällan jämfört med i Mellersta Österbotten

Daniel säger att det är mycket lättare att flytta till Jakobstad om man är engelskspråkig, än om man talar ett språk som få människor kan.

– Men man behöver ändå ha en grupp människor som stöd runt omkring sig. Någon som man kan fråga små saker av. Vi har gjort många fel och sagt fel saker många gånger, säger Daniel.

– Som att gå på fest helt felklädda, det tog länge för oss att lära oss hur man klär sig vid olika slags bjudningar, säger Karen och skrattar.

I Australien firar man sällan större och finare fester hemma hos sig.

– I början klädde jag mig för fint. Så när jag blev bjuden på födelsedagskaffe tänkte jag äntligen göra rätt och tog mina äldsta jeans och en t-skjorta. När vi kom dit hade alla andra kostym, säger Daniel.

Man behöver någon som viskar i ens öra säger Daniel.

Karen säger att det också är upp till en själv om man vill integreras i sitt nya hemland.

– Man måste också ha en vilja att passa in. Man kan inte komma hit och leva som om man bodde kvar i Australien. Man måste vara villig att förändras och tänka om, säger Karen.

Daniel pratar svenska med barnen

Migrationsinstitutets undersökning visar att det sociala kapitalet bland finlandssvenskar är förknippat med permanent boende i ett område, nära vänskapsrelationer i gemenskapen, deltagande i fritidsaktiviteter och en känsla av förtroende mellan människor.

Familjen Stephens tog beslutet att Daniel ska prata svenska med barnen när den äldsta sonen föddes. Daniel säger att både han och sonen har haft hjälpt av det beslutet.

– Vi ville att han skulle kunna kommunicera med sina kompisar i dagis och skola. Jag tror att det beslutet gjort att våra barn känner sig mera delaktiga i samhället, säger Daniel.

Daniel säger att man anpassar sig till det liv man lever. De kalla årstiderna stör honom inte heller, det finns alltid något intressant att göra.

En sak som hjälpt familjen Stephens att känna sig hemma i Jakobstad är umgänget med vänner, grannar och även lite äldre bekanta.

– Våra barn har inte sina mor- och farföräldrar i Finland och därför har det här betytt mycket för oss. Jag hoppas att fler vill vara den familjen som öppnar dörren för nyinflyttade, säger Daniel.