Brist på grafikkort och mikrovågsugnar utmanar återförsäljarna – ett litet datachip ställer till stor oreda på marknaden

Om du hade tänkt köpa en speldator eller en mikrovågsugn till jul så kan du stöta på patrull. Bristen på halvledare fortsätter att utmana både tillverkare och återförsäljare. - Jag har inte upplevt något liknande, säger köpman Inga Häggblom i Jakobstad.

Ett litet datachip kan ställa till med stor oreda också i butikerna i Jakobstad, och på hela världsmarknaden.

Bilar, datorer, hushållsmaskiner, tevemodeller och spelkonsoler, alla de här varugrupperna påverkas av brist på halvledare.

- Situationen är utmanande i vår bransch, säger Inga Häggblom som driver en hemelektronikaffär i Jakobstad.

Omöjligt att köpa en inbyggd mikro

Vilka varor som påverkas av bristen på halvledare varierar. Förra sommaren var det frysar som levererades många månader senare än utlovat.

- Vi hade inte en endaste frys i lager. Det har jag aldrig förut varit med om, säger Häggblom.

Just nu är det nästan omöjligt att få tag på en inbyggd mikrovågsugn.

- Vi är tvungna att säga åt våra kunder att vi inte kan utlova ett specifikt leveransdatum. Det blir någon gång i början på nästa år, säger Häggblom.

Brist på grafikkort utmanar databutikerna

På Data Store strax intill är det bråda tider sedan Black Friday sparkade igång julhandeln. Men i år är det inte helt oproblematiskt att sticka sig in för att köpa en ny speldator.

- Inom databranschen är det största problemet bristen på grafikkort. Ända sedan i våras är det rätt omöjligt att köpa in grafikkort, säger Marcus Snåre.

Snåre har in en stående beställning, men det hela är rätt slumpartat, man får bara en viss andel av de grafikkort som kommer in i landet.

- Vi har beställning på allt och tar det vi får. Det här har jag inte varit med om förr, det är ganska brutalt, säger Snåre.

Både grafikkort och speldatorerna med dem har gått upp i pris rätt så betydligt. Ett nybörjargrafikkort som tidigare kostade kring 200 euro kan kosta nästan det dubbla i dag säger Snåre.

Kedjan tryggar varuleveranser

Inte heller Inga Häggblom har varit med om något liknande under sina år i branschen.

- Jag kan tänka mig att min far upplevde det här när han inledde verksamheten efter kriget. Men sen dess har nog ingen upplevt något liknande.

Inga Häggblom säger att det nog finns varor, men inte alla varor. Det medför också mera jobb för försäljarna som ska försöka leta reda på motsvarande produkter.

- Man kan inte beställa de varor som man brukar, säger Häggblom.

Häggbloms butik hör till en större kedja med större muskler och det har varit räddningen i den här situationen. Kedjan köper så stora volymer att de går före i kön.

- Vi får varor, men inte så mycket och så snabbt som vi önskar. Men om vi inte hörde till en kedja tror jag att vi vore ganska så ledsna just nu, säger Häggblom.

På Data Store skräddarsyr man de datorer man säljer. Det är en räddning i den här situationen säger Snåre.

- När en kund vill köpa en dator måste vi se vilka komponenter vi får in inom en nära framtid. Men vi kan inte utlova en exakt modell, säger Marcus Snåre.

Spänningsförstärkare i kisel

Halvledare är egentligen det samma som transistorer, alltså spänningsförstärkare, byggda i kisel. I dag bygger man in miljarder transistorer i ett litet chip.

Och det är de här chipen som det nu är brist på säger Jerker Björkqvist som är akademilektor inom datateknik på Åbo Akademi. Halvledarna behövs för att bygga alla de saker som hänger ihop med digitalelektronik i dag.

Vilken komponent som saknas för tillfället är inget som tillverkarna går ut med offentligt.

- Tillverkarna går in för en viss sorts teknologi och då kan halvledarna inte bytas ut mot en annan halvledare som finns på marknaden, säger Björkqvist.

Det här gör att en massa kylskåp inte kan levereras för att det råder brist på ett specifikt chip.

Pandemin satte leveranskedjorna ur spel

Innan coronan var tillverkningen och efterfrågan i balans. Men pandemin fick många att trycka på stoppknappen, till exempel bilindustrin.

- Det medförde i sin tur produktionsstopp på halvledarfabrikerna. All den fina logistiken slogs ur spel och nu tycks det vara väldigt svårt att hitta balansen igen, säger Björkqvist.

Björkqvist säger att det handlar om långa leveranskedjor som satts ur spel. I dag har man också trimmat kedjorna så att man har en minimal lagerhållning.

- Det innebär att också små störningar får stora konsekvenser i hela kedjan. Men jag tror att det är flera faktorer som samverkar parallellt, säger Björkqvist.

Ett annat problem är bristen på containrar. De finns, men befinner sig på fel platser i världen.

Fabrikerna flyttades till Asien

De flesta fabriker som tillverkar halvledare finns i dag i Asien, eftersom man ville skära ner produktionskostnaderna. Det är något som redan tidigare bekymrat Jerker Björkqvists amerikanska kollegor.

- De var nervösa för att man inte heller i Amerika har kapacitet att tillverka halvledare. Europa har hållit kvar en viss produktion, mest för att ha en viss kontroll. Mycket design sker i Europa och USA, men tillverkningen sker i Asien.

Nu höjs röster för att ta tillbaka en del av produktionen på närmare håll, även inom andra branscher. I och med en större automatisering blir kostnadsskillnaden inte längre så stor vare sig man producerar i Europa eller i Asien.

- I dag är det främst planering och underhåll som kostar. Om man gör detta kostnadseffektivt kan det vara lönsamt att driva produktion här, säger Björkqvist.

Det här kopplar igen diskussionen till klimatåtgärder.

- Det är också en klimatåtgärd att flytta produktionen närmare konsumenterna. Men när det gäller datachip är volymerna och massan små, så i det fallet vinner man mest tid, säger Björkqvist.

Efterfrågan väcker vilja att investera

Att bygga fabriker som tillverkar halvledare är ändå inget man gör i en handvändning. Det handlar om väldigt stora kapital och höga krav på precision och renlighet.

Kommer detta att rätta till sig, eller befinner vi oss i en kris där vissa saker stannar av för att vi inte har halvledare?

- Visst tror jag att det löser sig. Men det tar tid att ställa om leveranskedjor och det handlar också om strategiska val. Marknaden reagerar och rättar sig. Finns det stor efterfrågan på en vara så finns det en stor vilja att investera. Plötsligt en dag kanske vi har ett överutbud på halvledare.

Hade då Jerker Björkqvist kunnat föreställa sig den här situationen?

Han säger att den första coronavåren kändes lite som världens undergång, under en kort tid. Tills man insåg att ingenting egentligen gått sönder i vårt samhälle. Man kunde ändå leva ett nästan normalt liv.

- Men effekterna var lite oväntade. Människor satt hemma och köpte istället en massa ny hemelektronik, det är ju ganska självklart så här i efterskott. Men det kunde få förutse.

En annan faktor var bitcoin miningen som gick upp i topp samtidigt som pandemin slog till.

- De köpte i princip upp alla grafikkort eftersom det var bra investeringar. Den här utvecklingen har mattats av en smula, men hit går fortfarande många grafikkort.

Pandemin kan vara positiv för tillverkning i Europa

Jerker Björqvist säger att coronan egentligen inte påverkat vår vardag så kraftigt i stort, vi jobbar vidare och gör ungefär samma saker som tidigare.

- Undantaget är kultursektorn och restaurangerna som verkligen haft det svårt.

Utvecklingen som pandemin fått till stånd kan i övrigt föra med sig effekter som är bra för både Finland och hela Europa.

- Jag tror att det är positivt för sysselsättningen, att man tänker på att tillverka mera lokalt.

Det var mera rädslan för att nu ändrar allt som fick många att trycka på panikknappen.

- Nu efteråt kan man kanske säga att det inte fanns något behov av att trycka på den, säger Jerker Björkqvist.