Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Östra Nylands välfärdsområde ska få sina första beslutsfattare – väljare i sju kommuner röstar fram 59 ledamöter

Sju östnyländska kommuner bildar ett eget välfärdsområde efter årsskiftet - hur kan jag trygga betjäning på mitt modersmål och hur ska vårdens ordnas? - Spela upp på Arenan

Hur bland annat sjukvården, tjänsterna för äldre och mentalvården i vår region ska ordnas i framtiden – det ska de 59 politiskt invalda i östra Nyland besluta om.

"Den största utmaningen med att genomföra social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet är den snäva tidsplanen – det finns mycket att göra. Man måste utveckla det nya systemet men också sörja för den normala tjänsteproduktionen i kommunerna.

Reformens största fördel är att välfärdsområdet ger bredare axlar att på ett jämlikt sätt producera tjänster med jämn kvalitet för invånarna i området."

Det här skriver Borgås social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen i ett pressmeddelande. Silvennoinen är också ordförande för det tillfälliga beredningsorganet som förbereder övergången till det nya östnyländska välfärdsområdet.

I Östnyland bildar Sibbo, Borgå, Lovisa, Lappträsk, Askola, Pukkila och Mörskom ett eget område, Östra Nylands välfärdsområde.

Det är den här sammanslutningen som ska ta hand om all social- och hälsovård samt räddningsväsendet i kommunerna i framtiden.

På området bor nästan 100 000 invånare och ungefär 30 procent av dem pratar svenska som modersmål.

Det första fullmäktige ska planera och utveckla servicen

Det första välfärdsfullmäktige som väljs kommer att jobba mycket med utvecklingsarbete. De invalda kommer att utarbeta strategier och planer för hur servicen ska ordnas inom välfärdsområdet.

Fullmäktige kommer också bland annat att utarbeta en plan för hur välfärdsområdet konkurrensutsätter olika tjänster.

Den årliga budgeten för Östra Nylands välfärdsområde är cirka 350–400 miljoner euro. Till välfärdsområdet övergår uppskattningsvis 2 350 personer från kommuner och samkommuner.

Det finns inga kvoter för att garantera att små kommuner, som till exempel Lappträsk eller Mörskom, får politiker invalda

Välfärdsområdesvalet ordnas söndagen den 23 januari. Man kan också rösta på förhand mellan den 12 och 18 januari.

Från och med 2025 kommer välfärdsområdesvalet att hållas samtidigt med kommunalvalet, fastän de förrättas som två separata val.

Du röstar på den kandidat som du vill ska besluta om frågor som har att göra med social- och hälsovården och räddningsväsendet inom ditt eget välfärdsområde. En Sibbobo eller en Lovisabo kan alltså bara rösta på kandidater i östra Nyland.

Förutom ordinarie medlemmar väljs också suppleanter på basis av valresultatet.

En god början på det östnyländska samarbetet

"De östnyländska kommunerna har under de senaste åren skapat ett fungerande samarbete för att utveckla bland annat mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster, handikapptjänster och nya digitala tjänster. Det finns också en egen arbetsgrupp för kundhandledning.

Längst har man kommit inom handikapptjänsterna. Där har man utvecklat en gemensam modell för hur tjänsterna ska produceras. Det finns gemensamma kriterier för att bevilja tjänster och man samarbetar då man upphandlar köpta tjänster", skriver Ann-Sofie Silvennoinen i pressmeddelandet.

Beredningsgruppens uppgift är att se till att välfärdsområdets alla centrala funktioner och tjänster fungerar utan avbrott med tanke på kunder och personal när reformen träder i kraft 1 januari 2023.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR
Bildtext Social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen leder den grupp som bereder reformen i Östnyland. Arkivbild.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Ärenden som områdesfullmäktige under kommande år kan komma att behandla

• Servicenätet, var ligger områdets social- och hälsovårdscentraler och andra serviceställen

• Ska alla social- och hälsovårdscentraler ha full service eller kan en del vara filialer som inte erbjuder alla tjänster?

• Hur ordnas jouren utanför tjänstetiden, ska den centraliseras till ett enda ställe eller flera ställen?

• Vilka tjänster ska finnas som närtjänster i varje kommun? Exempelvis läkarmottagning, vårdavdelning, stödboende, rådgivning, skolhälsovård, missbrukar- och mentalvårdstjänster, munhälsovård och så vidare

• Hur viktiga är "väggarna", alltså fasta serviceställen? Kan närtjänsterna också vara mobila och erbjudas hemma, exempelvis erbjudande av tjänster i köpcentrum eller i skolan?

• Hur ordnas vården av äldre och personer med funktionsbegränsning, exempelvis hemvården, platserna för boendeenheter och öppenvårdstjänsterna?

• Hur viktigt är det att digitala distanstjänster finns att få och hur mycket ska välfärdsområdet satsa på dem?

• Vilka är tjänster där det är mycket viktigt att kunna sköta sina ärenden på eget modersmål, som exempelvis läkarmottagning, vårdarens mottagning, mentalvårdstjänster, rådgivningen, skolhälsovården?

• I vilken mån producerar välfärdsområdet tjänsterna själv? Eller används köptjänster? Ett alternativ kan vara användning av servicesedlar, då kunden själv kan välja var hen skaffar behövliga tjänster och betalar dem med servicesedeln

• Hur kan man spara om välfärdsområdet får utmaningar med finansieringen och måste hejda kostnader?

• Vilka är de viktigaste utvecklingsobjekten för räddningsväsendet i välfärdsområdet?

• Om finansieringen inte räcker till att upprätthålla den nuvarande servicenivån, måste det nuvarande nätverket för brandstationer bevaras?

• Hur kan samarbetet mellan räddningsväsendet och social- och hälsovården i området utvecklas?

Kommer någon från Lappträsk med säkerhet att väljas in i välfärdsområdesfullmäktige?

Inte nödvändigtvis. Det beror helt på valresultatet. Det mest sannolika är att de största kommunerna får flest ledamöter i de nya fullmäktigeförsamlingarna.

Det finns inga kvoter för enskilda kommuner för att garantera att små kommuner, som till exempel Lappträsk eller Mörskom, får politiker invalda.

Platsfördelningen sker proportionellt utgående från valresultatet i det ifrågavarande området, det vill säga på samma sätt som i kommunal- och riksdagsval.

Med andra ord: Ifall ett parti får 20 procent av rösterna, får partiet också 20 procent av platserna i det nya fullmäktige. Inom partierna fördelas sedan platserna enligt vem som fått mest röster.

De olika fullmäktigeförsamlingarna runt omkring i Finland är olika stora. Antalet varierar mellan 59 och 79 ledamöter beroende på hur många invånare som bor i respektive område.

Östra Nylands fullmäktige kommer bestå av 59 invalda politiker.

Kommunerna ansvarar fortsättningsvis för till exempel småbarnspedagogiken och skolorna.

Vad händer med sjukvårdsdistriktet HUS?

HUS, det vill säga Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, ombildas till ett samarbetsorgan som kallas HUS-sammanslutningen. Sammanslutningen ska tillsammans med Helsingfors stad och de fyra välfärdsområdena i Nyland ansvara för den mer krävande specialiserade sjukvården.

I fastlands-Finland finns alltsom allt 21 välfärdsområden.

Vad bli kvar för kommunerna att sköta när social- och hälsovården flyttar över på välfärdsområdena?

Kommunerna ansvarar fortsättningsvis för till exempel småbarnspedagogiken och skolorna. Till kommunens ansvar hör också trafikarrangemang och planläggning.

Texten är delvis skriven utgående från Ari Hakahuhtas artikel om välfärdsområdesvalet.