Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hjärtpatienter får hjälp av specialister på nätet: "Det räddade antagligen mitt liv"

Porträtt på Kari Kaikkonen och Johanna Keränen.
Bildtext Biträdande överläkare Kari Kaikkonen och hjärtsjukskötare Johanna Keränen i Ulåeborgs universitetssjukhus har varit med om att ta fram en ny digital uppföljning för hjärtpatienter.

Uppföljningen av flera kroniska sjukdomar haltar i Finland, säger läkare som Svenska Yle har talat med. Men till exempel när det gäller kranskärlssjukdom så har Uleåborgs universitetssjukhus utvecklat en framgångsrik uppföljning på distans.

Uleåborgsbon Marja Linden var i fjol med om en hjärtinfarkt och på sjukhuset fick hon en ballongvidgning för att öppna upp förträngda blodkärl.

Efter det kunde hon åka hem igen och kom då med i en digital uppföljning på distans. Hon säger att det antagligen räddade hennes liv, när hälsan plötsligt blev sämre igen.

– Jag fick hjälp på distans på bara några timmar, direkt från hjärtavdelningen. Och då kom jag genast in till sjukhuset, berättar Linden.

Via den digitala tjänsten som Uleåborgs universitetssjukhus har skapat – på en webbplats som heter Hälsobyn – så kunde Linden lätt få information om sin sjukdom och lätt kommunicera med sjukvården om sina symtom.

Uleåborgsbon Marja Linden behövde snabb hjälp

En dag konstaterade hjärtspecialister att de symtom hon beskrev tydde på att hon behövde få en ny ballongvidgning. Och hon fick sedan det snabbt därefter.

Linden är mycket nöjd över den digitala uppföljningen. För hennes del pågick den i tre månader, men för nya patienter är uppföljningen 12 månader och i framtiden kanske ännu längre än det.

– Uppföljningen var extremt bra, och jag fick också tydlig information om min sjukdom. Det gav trygghet, och jag var inte längre rädd över att vara sjuk, säger hon.

Porträtt på Marja Linden i Uleåborg.
Bildtext Marja Linden är nöjd över att få uppföljande vård på distans.

Biträdande överläkare Kari Kaikkonen berättar också att de allra flesta patienterna som har varit med om en sådan här uppföljning har varit mycket nöjda.

– Patienterna har kommenterat att de är nöjda över att vården och rådgivningen fortsätter i hemmet. Ofta kan de ha både mindre och större frågor som de kan få svar på via den digitala tjänsten, utan att fysiskt behöva gå till en hälsocentral eller till sjukhuset.

Linden är glad över att den digitala uppföljningen nu håller på att sprida sig till fler sjukvårdsdistrikt i Finland.

Den har varit i användning redan en tid inom specialsjukvården i Uleåborg, Tammerfors och Kuopio. Nu finns den också i Helsingfors och Åbo.

Kan förebygga många allvarliga fall

Modellen behövs verkligen, säger Kaikkonen.

– Vi vet att om man har kranskärlssjukdom eller haft hjärtinfarkt så är det en stor risk för att få allvarliga hjärtproblem på nytt – till exempel en ny hjärtinfarkt, eller en hjärninfarkt som oftast är en katastrof med tanke på livskvaliteten, påpekar han.

Nu behöver patienten inte längre fundera på vilken instans han eller hon kan vända sig till om det uppstår frågor eller nya symtom efter en hjärtinfarkt eller ballongvidgning.

Och framför allt går det att få regelbunden hjälp med att minimera olika riskfaktorer – det är något som många har haft problem med; att de inte har kunnat leva så hälsosamt som läkarna säger att de borde.

– Koordineringen av tjänsterna har tidigare varit splittrad, och en patient som inte har symtom efter att ett akut hjärtproblem har fixats, har haft svårt att få hjälp i fortsättningen, säger Kaikkonen och fortsätter:

– Patienten har ofta behövt ringa flera samtal, och trots det har uppföljning inte alltid varit möjlig. Eller så glömmer patienten att han eller hon borde vara aktiv och gå på kontroller.

I samband med det digitala pilotprojektet tog specialsjukvården till att börja med på sig hela uppföljningsansvaret, men man siktar nu på att också involvera hälsocentraler, arbetshälsovården och den privata hälsovården.

I Uleåborgsregionen samarbetar centralsjukhuset till exempel redan med lokala hälsocentraler kring det här.

Det innebär bland annat att en patient kan gå på blodprov i den lokala hälsostationen som en del av uppföljningen som annars sker digitalt, och en hjärtspecialist vid ett sjukhus får sedan ta del av den informationen.

– Det finns en uppföljningstid på ett halvår eller ett år under vilken man borde se till att patientens medicinering är rätt, att personen får ned kolesterolvärdena och att blodtrycket och sockervärdena hålls på en bra nivå. Samtidigt får patienten stöd med att leva hälsosamt, påpekar biträdande överläkare Kari Kaikkonen.

Välfärdsområdena hjälper till – traditionell vård fortfarande möjlig

De nya välfärdsområdena som finländarna röstar om i januari kan också hjälpa till med att möjliggöra ett sådan här enhetligt uppföljningssystem i hela landet, mellan flera olika enheter inom hälsovården och sjukvården.

Det har hittills varit en utmaning, till exempel av dataskyddsskäl, när det handlar om så många olika aktörer som behöver samarbeta med varandra.

Digitala lösningar väntas också göra det lättare att följa upp andra kroniska sjukdomar.

– Jag tror att när vi så småningom kan bygga gemensamma serviceplattformar på nätet så kan man följa upp många patienters vård på ett smidigt sätt. Det borde kunna fungera väl till exempel för de flesta långtidssjuka och för patienter som behöver mer kortvarig hjälp efter en operation, säger Kaikkonen.

Alla kan eller vill ändå inte använda sådana här tjänster, men det är inte heller meningen att alla ska behöva göra det.

– Det blir en bra helhet som gör det möjligt att frigöra resurser till de patienter som har störst nytta av det. På det sättet kan vi också i fortsättningen vårda mer komplicerade fall på traditionellt sätt, kommenterar Kari Kaikkonen.