Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Biträdande polischefen i sydvästra Finland: Lokalpolisen har kapacitet för omfattande utredningar, också gällande terrorbrott

Poliser
Bildtext Den lokala polisen har kapacitet att ta hand om större utredningar, likt den i Satakunta där fem personer nu häktats misstänkta för terrorbrott.

Polisoperationen i Satakunta, där fem män greps misstänkta för terrorbrott hade inte varit möjlig att genomföra utan lokalt polisarbete.

Det menar sydvästra Finlands polischef Risto Lammi, som uttryckte sig så i ett inlägg på Twitter i samband med häktningen av de fem terrormisstänkta männen i fredags.

Risto Lammi
Bildtext Polischef Risto Lammi vid polisinrättningen i sydvästra Finland.

Yle Åboland har pratat med Maria Hoikkala, som är biträdande polischef vid polisinrättningen i sydvästra Finland och hon instämmer med Lammis kommentarer.

– Risto Lammi syftar nog på den lokala polisens professionalitet i fråga om den här specifika operationen. Vanligtvis när det handlar om terrorbrott så brukar det hamna på Centralkriminalpolisens bord. Men i det här fallet har det kommits överens om att lokalpolisen är den som sköter utredningen.

Stor expertis inom den lokala polisen

Hoikkala betonar också att den lokala polisen har kapacitet att utreda den här typen av brott utan att det dagliga arbetet lider.

– Vår organisation har kring 1 000 anställda, så vi kan ta hand om ganska omfattande ärenden. Jag kan inte säga exakt hur många arbetstimmar som har gått åt i just detta ärende, men det har nog också funnits tid för att ta hand om andra ärenden under den tid som fallet har utretts.

Hoikkala kan inte gå in på ifall några andra utredningar kring terrorbrott pågår just nu i sydvästra Finland.

Ålands polismästare Maria Hoikkala sitter vid ett bord.
Bildtext Maria Hoikkala, biträdande polischef i sydvästra Finland.

Sparkrav oroar fortfarande

Tidigare i år oroade sig polisen över sparkrav och potentiella nedskärningar för år 2022 som kunde leda till ökad otrygghet i samhället.

I samband med höstens tilläggsbudget fick polisen ändå en summa om 30 miljoner euro, en extrapeng för tryggande av resurserna. Detta ledde till att polisen inte behövde inleda samarbetsförhandlingar.

Maria Hoikkala berättar att verksamheten för nästa år är tryggad i med tilläggsmedlen.

– Just nu ser det bra ut, men vad som händer efter 2022 så vet vi inte i nuläget. Som bäst pågår också resultatdiskussioner mellan Polisstyrelsen och polisinrättningarna, så i slutet av december borde vi veta mer om vad som händer gällande resurserna.

Ifall det skulle bli fråga om nedskärningar, hur skulle det påverka exempelvis operationer som motverkar terrorism?

– Det handlar om att prioritera, men högst på listan finns alltid brott mot liv och hälsa. När det handlar om terrorbrott så prioriteras detta högt, eftersom det är fråga om väldigt allvarliga brott, säger Hoikkala.

Diskussion om artikeln