Presidenterna Putin och Biden talades vid i två timmar men gav efteråt inget konkret besked om vad de kommit fram till

Ukraina och strategiskt samarbete hörde till samtalsämnena under Rysslands president Vladimir Putins och USA:s Joe Bidens möte på tisdagen.

Ryska medier citerar uppgifter från Vita huset i Washington och skriver att president Joe Biden ska ha uppmanat sin kollega Vladimir Putin att avhålla sig från ytterligare aggression mot Ukraina och fortsätta på diplomatins väg. Presidenterna ska också ha kommit överens om att staberna ska fortsätta dialogen om Ukraina.

Vita huset skriver också att presidenterna hade diskuterat strategiskt samarbete.

Nu beskrevs relationen mellan Ryssland och USA före mötet som den mest spända på tiotals år.

Efter att tvåtimmarssamtalet var över kunde man på Kremls webbplats bara läsa att mötet per video mellan Putin och Biden hade tagit två timmar.

Redan på förhand lät president Putin via sin presstalesman förstå att han inte kommer att kommentera samtalet efteråt. Om Joe Biden hemma i USA går ut med mera detaljerad information om det, kan det hända att Putin ändrar sig och kommer med sin version.

Ett Augiasstall

Med mycket stora åsiktsskillnader och ouppklarade problem kan man rentav anse att det var en framgång att presidenterna Vladimir Putin och Joe Biden överhuvudtaget samtalade.

Det är vanligt att man inför möten på den högsta politiska nivån på förhand vet att de som ska samtala kan komma överens om något. Ibland räcker det med att man avtalar om att fortsätta samtalet en annan gång.

Nu beskrevs relationen mellan Ryssland och USA före mötet som den mest spända på tiotals år.

Kremls talesman Dmitrij Peskov liknade relationen vid Augiasstallet. Han anspelade alltså på den grekiska gudasagan om Herakles, som fick i uppdrag att städa Augias stall där tusen hästar hade stått i tjugo år utan att någon hade gjort rent efter dem.

Herakles städade upp genom att vända loppet på två floder som spolade ut smutsen ur stallet. En lika stor ansträngning kanske behövs för att få USA och Ryssland på mera vänskaplig fot.

Ryska truppförflyttningar förfärar

Det som gjorde att samtalet blev av just nu var de ryska truppförflyttningarna och koncentrationen av soldater och materiel i närheten av gränsen till Ukraina. Det handlar om minst 100 000 man.

I USA och Ukraina befarar man att Ryssland planerar ett regelrätt anfall mot Ukraina den här vintern. Som bekant strider ryska soldater utrustade med ryska vapen sedan sju och ett halvt år tillbaka mot Ukraina i Donbassområdet i östra Ukraina. Ryssland förnekar däremot all direkt inblandning i det lågintensiva kriget.

Om Ryssland verkligen gick in med ett öppet anfall skulle situationen förändras i grunden. Då skulle Europa bli skådeplats för ett krig mellan två suveräna stater. Följderna av ett sådant krig är omöjliga att överskåda.

Det man med säkerhet kan säga är att det skulle innebära fruktansvärt lidande för civilbefolkningen och soldaterna i området.

Det är mycket svårt att se vilka goda följder ett sådant anfall skulle kunna tänkas uppnå för Ryssland. Det finns heller inget stort stöd för något sådant bland ryssarna.

Det är mycket svårt att se vilka goda följder ett sådant anfall skulle kunna tänkas uppnå för Ryssland.

Om ett öppet anfall blev verklighet skulle det betyda att mängder av soldater blir utsatta för oerhört stora risker. I de krig där Ryssland nu är med, alltså i östra Ukraina och i Syrien, är det i första hand specialutbildade soldater och frivilliga som deltar.

I Moskva säger politikerna med president Putin i spetsen att man inte heller planerar något anfall utan bara flyttar sina trupper inom sitt eget territorium. Något som naturligtvis är tillåtet.

Ryssland hävdar i stället att Ukraina med stöd från Nato provocerar genom att koncentrera vapen och manskap allt närmare gränsen till Ryssland.

Ukraina bävar och tror på Nato

I Ukraina väntar president Volodymyr Zelenskyj säkert med spänning på besked om vad kollegerna Putin och Biden har talat om beträffande hans land. Enligt Vita huset ska Biden och Zelenskyj samtala på torsdag.

Zelenskyj själv har låtit förstå att Ukraina kan vänta sig mycket stöd från USA, men även om kriget i östra Ukraina skulle eskalera är det föga troligt att Nato går in militärt.

Bland ukrainarna har stödet för ett medlemskap i militäralliansen Nato ökat, även om det inte alls är sannolikt att Nato med öppna armar välkomnar landet som medlem.

En undersökning som en tv-kanal i Ukraina gjorde för journalisten Savik Sjusters talkshow i mars i år visade att 69 procent av dem som svarade var för ett Nato-medlemskap. Samma fråga ställdes två år tidigare, och då var stödet för Nato 46,5 procent.

Andra opinionsmätningar har fått fram samma tendens. Stödet för ett Nato-medlemskap är störst i Ukrainas västra del och bland den unga befolkningen. I landets östra och sydöstra del var 56 procent av de tillfrågade emot ett Nato-medlemskap.