Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Förändringsdirektör lugnar ner diskussionen om hälsostationsnätverket – det blir inte billigare att sätta klienterna i taxi

Jaakko Herrala på sin arbetsplats.
Bildtext Förändringsdirektören för vårdreformen vid Birkalands förbund, Jaakko Herrala, tror inte att någon på kort varsel börjar lägga ned serviceställen i välfärdsområdena.
Bild: PROKUVAT / Jaakko Herrala

Det finns ingen stor sparpotential i att skära ned i hälsostationsnätverket, säger förändringsdirektören i Birkaland. Vårdlokalernas framtid är ändå höljd i dunkel.

Diskussionen om landsbygdens hälsostationer går het inför välfärdsområdesvalet. En del partier värnar om de minsta kommunernas serviceställen, andra tycker att diskussionen är populistisk.

Förändringsdirektören för vårdreformen vid Birkalands förbund, Jaakko Herrala, tycker att diskussionen om hälsostationsnätverket är relevant.

Herrala tror ändå inte att någon på kort varsel börjar lägga ned serviceställen. Fastigheterna som övergår från kommunerna till välfärdsområdena hyrs enligt lagen för tre år, med ett optionsår.

– Det tar säkert flera år då välfärdsområdets fullmäktige börjar dryfta hur man ska modernisera servicenätverket, så att det motsvarar befolkningens servicebehov, säger Herrala.

Man sparar inte pengar genom att åka taxi

Birkaland är det till befolkningsunderlaget största välfärdsområdet och har i dagens läge omkring 650 social- och hälsovårdsfastigheter. Drygt 40 av dem är hälsovårdscentraler eller hälsostationer.

Enligt Herrala är sparpotentialen som finns i själva servicenätverket liten. Birkaland gjorde under den förra regeringsperioden beräkningar som visade att man genom rationaliseringar skulle kunna spara ett par miljoner euro. Helhetsbudgeten för området går på två miljarder.

– Det är inte mycket om man räknar med att invånarna ska sättas att åka buss, som kanske går en gång om dygnet. Då blir det till att åka taxi.

Ett bättre sätt att spara pengar är enligt Herrala att utveckla datasystemen och satsa på digitaliseringen av tjänster.

Bättre konkurrensutsättning kan också bidra till hushållningen. Välfärdsområdena kan till exempel spara genom att konkurrensutsätta varor och tjänster tillsammans.

Svårt att bygga om utrymmena så att de motsvarar visionen

Större utmaningar väntar beslutsfattarna i välfärdsområdena några år in i framtiden. Många områden kan bli sittande med byggnader som inte lämpar sig för moderna behov. Det är då serviceställenas framtid på allvar ses över.

Regeringen Marin vill införa ett nytt slags social- och hälsocentraler. Tyngdpunkten förs över från den specialiserade sjukvården till basservicen och det förebyggande arbetet. Socialvårdens roll betonas mer än tidigare.

Terveysaseman tienviitta
Bildtext Hälsostationsnätverket är på tapeten i välfärdsområdesvalet. Många oroar sig för hur det går med servicen i glesbygden i framtiden.
Bild: Pyry Sarkiola / Yle

Det är inte bara existerande lokaler som måste anpassas. Framtida investeringar måste också planeras enligt de nya riktlinjerna.

– Konceptet utmanar nog fullmäktigeledamöterna. Hur ska fastigheterna göras om till social- och hälsocentraler? De har ju inte lämpliga utrymmen, säger Herrala.

Ansvaret ligger hos de lokala beslutsfattarna

Enligt medicinalrådet Taina Mäntyranta vid Social- och hälsovårdsministeriet ligger ansvaret för att fatta besluten hos de blivande fullmäktigeledamöterna.

– Det är välfärdsområdena som självständigt bestämmer om sitt servicenätverk, var de ska ha social- och hälsocentraler och var de ska ha andra tjänster. Det står klart skrivet i lagstiftningen.

Lagstiftarens vilja är att tjänsterna ska vara integrerade. All service måste utgå från befolkningens behov.

Mäntyranta tror inte att det blir några dramatiska förändringar vid ingången av år 2023, då de nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet.

Områdena måste planeras enligt framtida behov

På en del håll i landet behövs enligt Mäntyranta anpassning. Staten styr åtminstone i början finansieringen, vilket måste beaktas.

Samtidigt förutsätter förändringar i befolkningsstrukturen oberoende att något görs. På många håll kommer det att finnas fler äldre, färre barnfamiljer och folk flyttar till de stora städerna.

– Därför kan man inte planera enligt nuvarande situation, utan enligt hur området ser på framtiden.

Äldre dam i röd kappa går gatan fram med hjälp av kryckor.
Bildtext Befolkningen blir äldre på många håll i landet. Det måste beaktas i planeringen av framtida servicenätverk.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle

Diskussionen om antalet serviceställen som finns på ett visst område känns inte fullt meningsfull för lagberedaren.

– Det är kanske inte särskilt klokt just nu att bara räkna hur många stationer det finns och var de är belägna, säger Mäntyranta.

Vad är välfärdsområdesvalet? Det här behöver du veta - Spela upp på Arenan

Önskemål till regeringen: Gör inte alla reformer samtidigt

Folk närmar sig ofta välfärdsområdena via problem som kan uppstå i framtiden. De flesta är överens om att det också finns fördelar med dem.

I en kommun med några tusen invånare kan kostnaderna för social- och hälsovården variera stort från ett år till ett annat, beroende på enskilda sjukdomsfall och annan variation.

– I det blivande välfärdsområdet talar vi om en variation på kanske en procent på årsbasis. Det gör verksamheten mer förutsägbar, säger Jaakko Herrala.

Kvinna med axellångt hår och munskydd står bakom en talarstol med mikrofon.
Bildtext Det har varit fart på då familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) och de andra ministrarna har gjort reformer. Det finns önskemål om att regeringen ska planera ordningsföljden för hur de verkställs bättre.
Bild: Seppo Samuli / Lehtikuva

Herrala har ett önskemål till regeringen inför jul. Personaldimensioneringar, vårdgarantier och vårdreformen är arbetskrävande och kräver mer personal. Personalbristen pinar som bekant social- och hälsovården.

– Reformerna kunde genomföras efter varandra och inte alla samtidigt.