Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Åklagaren vill ha villkorlig dom för Yli-Viikari – den tidigare generaldirektören bar med sig persisk poesi

Uppdaterad 08.12.2021 14:44.
Tytti Yli-Viikari bläddrar i en bok vid ett bord vid Helsingfors tingsrätt.
Bildtext Tytti Yli-Viikari och Mikko Koiranen strax innan rättegången börjar.

Statens revisionsverks tidigare generaldirektör Tytti Yli-Viikari står åtalad för flera brott. På onsdagen inleddes rättegången.

Rättegången mot Statens revisionsverks uppsagda generaldirektör Tytti Yli-Viikari och tidigare direktör Mikko Koiranen inleddes på onsdagen i Helsingfors tingsrätt. Yli-Viikari är anklagad för tre olika brott.

På onsdagen inleddes den första behandlingen. Yli-Viikari och Koiranen står åtalade för grovt missbruk av tjänsteställning efter att de slutit ett avtal med en tidigare anställd vid revisionsverket där personen under två års tid fått lön men inte haft någon arbetsplikt.

Yli-Viikari var på plats i god tid vid tingsrätten. Före rättegången kommenterade hon dagen för den samlade presskåren. Hon sade att sensationen kring henne har varit oerhört påfrestande. I media har hon tidigare sagt att hon tänker återvända till sin post som generaldirektör på revisionsverket.

– Jag vill koncentrera mig ordentligt på den här dagen. Bra att den nu blir av.

Följande anklagelser kommer att läsas mot Yli-Viikari om en vecka. Då handlar det om betalningsmedelsbedrägeri och brott mot tjänsteplikt. Yli-Viikari ska ha använt flygpoäng till sin egen förmån; hon ska bland annat ha använt dem till skönhetsvård.

Yli-Viikari har överklagat uppsägningen till förvaltningsdomstolen. Hon har tidigare uppgett i media att hon ämnar fortsätta jobba som revisionsverkets generaldirektör.

Ifrågasätter avtal

Enligt åklagaren Mari Mattila har Yli-Viikari och Koiranen ingått ett avtal med en anställd på Statens revisionsverk som fått en bruttolön på 67 000 euro under en tid på två år. Under den tiden har personen ändå inte fått arbeta på revisionsverket.

Både Yli-Viikari och Koiranen, som företräder sig själv, nekar till anklagelserna.

Statens revisionsverk stöder åklagarens anklagelser genom advokaten Petteri Sotamaa.

Tytti Yli-Viikari hänger av sig ytterrocken i ett skåp vid Helsingfors tingsrätt.
Bildtext Tytti Yli-Viikari är bland annat åtalad för grovt tjänstefel.

Under rättegången kommer det fram att personen som blivit uppsagd har fått en anmärkning år 2015 för att ha misskött sina arbetsuppgifter. Följande månad har man haft ett trepartssamtal med tjänstemannen. Olika möjligheter har lagts fram, som att lätta på arbetsbördan eller gå ner i arbetstid.

Slutligen har man från revisionsverkets sida gjort ett spekulativt kostnadsförslag där man kommit fram till att tjänstemannens arbetsavtal avslutas.

Åklagaren frågar sig om det är möjligt att ingå ett avtal där en arbetstagare inte får göra sitt jobb. Dessutom baserar åklagaren lagvidrigheten på tjänstemannalagens paragraf där arbetsplikt och tjänsteutövningsplikt är en tjänstemans centrala förpliktelse.

– Det går inte att ha en tjänst utan uppgift, säger åklagare Mattila.

Mattila säger att den centrala frågan i rättegången kommer att vara om en tjänsteman är förpliktigad att arbeta.

Åklagaren yrkar på villkorlig dom

När Yli-Viikaris försvarsadvokat berättar den tidigare generaldirektörens synvinkel säger han att vid tidpunkten för avtalet fanns det ingen tro att avtalet inte skulle vara lagenligt.

– Det är viktigt att vi nu tänker på det här enligt den information som personerna hade vid tidpunkten när avtalet slöts, inte enligt det vi nu i efterhand vet, säger försvarsadvokat Tuomas Aho.

Åklagarsidan yrkar på villkorlig dom för både Tytti Yli-Viikari och Mikko Koiranen.

Enligt försvaret har frågan med den uppsagda tjänstemannen varit väldigt känslig och att det är så gott som omöjligt att säga upp en tjänsteman för att ha underpresterat. Hade personen fortsatt i sitt jobb och kontinuerligt underpresterat skulle revisionsverket istället ha förlorat 320 000 euro fram till personens pensionsålder.

Åklagarens syn avviker från min egen på så sätt att jag medvetet skulle ha ingått ett olagligt avtal, så har det inte varit.

― Tytti Yli-Viikari

Statens revisionsverks advokat yrkar däremot på att en normal uppsägningstid på sex månader skulle ha kostat verket 36 000 euro. Om det dras från summan på cirka 80 000 euro återstår den summa på 43 200 euro som åklagaren kräver Yli-Viikari och Koiranen på, plus räntor.

Enligt försvaret har generaldirektören obestridlig rätt att skriva avtal. Man vill också föra fram att det här avtalet i sin helhet varit till fördel för revisionverket. Inte heller ser försvaret att någons rättigheter eller intressen blivit kränkta.

Försvaret anser också att åklagaren inte har någon bevisning för att Yli-Viikari skulle ha haft vetskap om att hon inte skulle ha agerat lagenligt.

Yli-Viikari kommenterar under en paus i rättegången att hon inte har samma syn som åklagaren.

– Åklagarens syn avviker från min egen på så sätt att jag medvetet skulle ha ingått ett olagligt avtal, så har det inte varit.

Yli-Viikari säger att hon inte gjort något olagligt

Under sitt anförande betonar Yli-Viikari att man inte hade en tanke på att avtalet som ingicks med tjänstemannen kunde ha varit olaglig. Hon säger att det var en lång process att komma fram till avtalet.

– Han (tjänstemannen) hade inte haft några uppdrag på flera decennier.

Yli-Viikari säger att tjänstemannen inte hade varit arbetsför sedan 1991 och personen ville inte själv säga upp sig eller gå i sjukpension, och därför satte man upp avtalet.

Efter att avtalet var undertecknat var man glada. Företagshälsovården hade också varit inkopplad i processen och där var man nöjda över utkomsten.

Enligt avtalet skulle tjänstemannen fortfarande ha sin tjänst kvar, men inte få arbeta.

– För att vara ett tjänstefel ska något avsiktligt olagligt ha hänt, säger Yli-Viikari efter sitt anförande.

När avtalet gjordes upp med den avskedade tjänstemannen fanns enligt henne inga hänvisningar till att något juridiskt fel har skett.

– Vi har försökt finna en lösning som är möjlig för just den situationen och det har varit ett långsiktigt arbete bakom, säger Yli-Viikari som själv är häpen över att det här har gått till rättegång.

Rättegången fortsätter på måndag.

Verk om mänskliga dilemman under armen

När Yli-Viikari kommer till rätten har hon den persiska medeltida poeten Saadi Shīrāzīs bok Rosengården synligt med sig. Sa’adis verk anses ha haft en stor inverkan på den västerländska kulturen.

Boken Rosengården på ett bord bredvid en blå mapp och Tytti Yli-Viikaris händer.
Bildtext Tytti Yli-Viikari är känd för att alltid bära med sig böcker, till onsdagens rättegång hade hon valt den persiska poeten Saadi Shīrāzīs bok Rosengården.

En dikt från verket Rosengården finns i Förenta nationernas huvudkvarter i New York. Verket innehåller en dikt som handlar om att människan är en del av en helhet, om en människa utsätts för smärta kommer alla andra också att känna sig illa till mods. Den fortsätter med att beskriva att om man inte har någon sympati för den mänskliga smärtan kan du inte kalla dig mänsklig.

Den välkända aforismen om att vara ledsen för att man inte har några skor tills man möter en man som inte har några fötter, kommer från verket Rosengården.