Historiskt höga bolån oroar Finlands Bank: "Kan skapa en spiral som är skadlig för hela ekonomin"

Finlands Bank oroar sig för den historiskt höga privata skuldsättningen i Finland. Viceordförande för bankens direktion Marja Nykänen hoppas att politikerna skrider till verket för att täppa hål som kunde leda till en eventuell systemkris i ekonomin.

– Det jag kan säga är att hushållens skuldsättning har fördubblats sedan början av 2000-talet. De lån som bankerna beviljar är större, och också löptiderna är längre. Att räntorna är låga gör att hushållen kan få större lån, säger Marja Nykänen.

– Risken är att om räntorna stiger har människor inte lika mycket pengar för konsumtion och det kan skapa en spiral som är skadlig för hela ekonomin.

Utspelet kommer i en kontext av exceptionellt låga räntor och stigande inflation i USA och Europa. Det i sin tur väcker frågan om vilka åtgärder Europeiska Centralbanken ECB kommer att ta till.

Tysklands pinfärska förbundskansler Olaf Scholz har redan sagt, att om inflationsläget inte stabiliseras, bör åtgärder vidtas. Också den avgående Bundesbankchefen Jens Weidmann har uttryckt sin oro över situationen.

Troligt är att de första åtgärderna i sådana fall är att skala ner på ECB:s stödköp på obligationsmarknaden och inte att omedelbart börja höja räntorna.

Hittills har inflationsökningen även förklarats med flaskhalsar i produktionskedjorna och energipriserna.

De som argumenterar så, menar att läget kommer att normaliseras relativt snart. Lönenivåerna har heller inte stigit i takt med inflationen. Samtidigt råder delade meningar om den frågan bland ekonomer och analytiker.

Påminner om finanskrisen 2007

Nykänen vill själv inte kommentera räntepolitiken närmare, eftersom den hör till bankens direktionsordförande Olli Rehns ansvarsområde. Rehn sitter också i ECB:s direktion.

– Jag ägnar mig mer åt finansiell stabilitet, så jag vill inte gärna ge några ränteprognoser, men det som vi har sett är att räntorna är låga, för tillfället åtminstone. Men vad kommer att hända med inflationen? Vad kommer att hända med världsekonomin? jag har inte någon kristallkula, säger Nykänen.

Nykänen har ändå en lång erfarenhet både av bankverksamhet och av reglering av finansmarknaden. Hon följer alltså noga med utvecklingen.

– Om skuldsättningen ökar finns det en risk att de systemiska riskerna byggs upp på finansmarknaden och det kan leda till att riskerna sprider sig. Vi har ett varnande exempel från USA, se på finanskrisen, när hushållens skuldsättning ökade kraftig och samtidigt byggdes en systemrisk upp. Konsekvenserna var jättestora för ekonomin.

Tjänstemännen på finansministeriet föreslog redan år 2019 åtgärder för att få pli på den privata låntagningen. Politikerna har ändå hittills inte varit villiga att fatta beslut om till exempel skuldkvotstak, samtidigt som bolånemarknaden glött allt hetare.

– Det är viktigt att minnas att det är politikerna som fattar besluten och de har sina värderingar, parti- och regeringsprogram de lutar sig tillbaka mot och de svarar inför väljarna. Det är viktigt att vi som sakkunniga analyserar data och informerar dem så gott vi kan, så de förstår vilka möjliga konsekvenser beslut de fattar har.

– En åtgärd som arbetsgruppen vid finansministeriet föreslog redan 2019 var skuldkvotstak som skulle komplettera bolånetaket. Det borde man införa om man vill ha åtgärder som faktiskt inverkar på hushållens skuldsättning. Det borde kompletteras med begränsade löptider för lån och för bostadsbolagslån.

Men vad kommer att hända med inflationen? Vad kommer att hända med världsekonomin? jag har inte någon kristallkula, säger Nykänen.

Ett skuldkvotstak skulle betyda att en privatpersons sammanlagda skulder skulle begränsas och inte bara gälla bolånet.

Sårbarheterna gäller framför allt de större bolånen, eftersom de utgör en så stor del av skuldsättningen.

Så länge räntorna är låga, innebär det indirekt också att efterfrågan i ekonomin stimuleras, då det blir mer över för konsumtion av varor och tjänster. Det i sin tur betyder att den höga skuldsättningen inte endast berör dem som har stora lån, utan hela samhällsekonomin.

Den privata skuldsättningen är betydligt högre i Finland än i till exempel Grekland och Italien, men på lägre nivå än i Danmark och speciellt Sverige.

– I Finland har vi av tradition en sund inställning till skuld. Jag brukar säga, att fast våra nordiska grannar är bra modeller för oss att ta efter i många avseenden gäller det inte privat skuldsättning, säger Nykänen.