Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Övergången till nya välfärdsområden oroar inte vårdpersonalen – frågan är vad som händer sedan

Uppdaterad 13.12.2021 11:33.
Ann-Marie Kulla talar med en äldre patient i sjukhuset.
Bildtext Ann-Marie Kulla hoppas att välfärdsområdet ser effektiviteten i att bevara den lokala hälsovården även i framtiden.
Bild: Amanda Ölander / Yle

I åratal har det talats om en stor vårdreform som nu ska bli verklighet. I början av år 2023 flyttas social- och hälsovården inom närmare 300 kommuner på fastlandet över till nya välfärdsområden.

Välfärdsområdena kommer sedan att ansvara för det som i dag sköts av hälsovårdscentralerna; den specialiserade sjukvården, den offentliga tandvården, barnrådgivningen, familjerådgivningen och mental- och missbrukarvården.

Så hur ser vårdpersonalen på saken, vilka frågor väcker omställningen och vad vet man just nu?

Vi börjar på Almahemmet i Kimito. Äldreboendets klienter flyttades för två år sedan i all hast till hyrda lokaler som var dåligt anpassade till verksamheten. I och med att reformen nu blir av, har Kimitoöns politiker beslutat att lösningen blir permanent.

– Då personalen ännu tänkte att lösningen var temporär klarade man ju av det eftersom man måste. Men beskedet om att man nu ska bli kvar här trots alla brister har väckt jättemycket känslor, personalen är besvikna på beslutet. Utrymmet motsvarar inte behoven, det är trångt, arbetet rullar inte på och man går på varandra. Till exempel har vi bara en dusch som alla sängklienter delar på, säger Almahemmets ansvariga sjukskötare Pia Tötterman.

Pia Tötterman talar med en kollega.
Bildtext Enligt Pia Tötterman belastas personalen vid Almahemmet extra mycket på grund av de brister som finns.
Bild: Amanda Ölander / Yle

Vad är det man pratar om runt kaffebordet?

– För det första har vi inget kaffebord, vi har inget personalrum här. Men, inte vet vi så mycket om vad det kommer att innebära. Vi jobbar på som vanligt, meningen med reformen är ju att det ska bli bättre, så vi får se positivt på det och får tänka att det för med sig något bra, säger Tötterman.

Det största orosmolnet enligt henne är om enheter slås ihop.

– Jag antar att enheterna kommer att bli större. Med tanke på dementa klienter är det inte bra. Man önskar att de kunde få bo på små enheter med tillräckligt med personal. Det är det andra problemet, att det är svårt att få tillräckligt med personal när behovet uppstår, säger Tötterman.

Viktigt att tvåspråkiga skärgårdsorter bevarar sin service

På Kimitoön har man valt att hålla personalen informerad om vad som sker via informationsmöten, ett hölls den 29 november och det nästa är den 20 december. Enligt Ann-Marie Kulla som är sjukskötare på hälsocentralsjukhuset i Kimito är det bra att man öppnar upp för diskussion.

– Möten är bra, och mycket information får vi också via intranätet. Men då ingen ännu riktigt vet något om den konkreta förändringen så finns det så klart inte så mycket att säga, säger Kulla.

Hon oroar sig främst för att reformen drar in på den service som redan finns, vilket även kan äventyra garanterad vård på klientens eller patientens eget modersmål.

– Med tanke på hälsocentralen så är det viktigt att läkare, sjukvård och hälsovård finns nära, för blir det långa krångliga resor så väntar eller undviker man kanske att uppsöka vård. Det kan leda till svårare bekymmer senare och öka kostnader på bland annat specialsjukvården. Regeringen talar ändå om att förstärka primärvården och närservicen. Skärgården med långa avstånd och med stark svenska borde vara i särställning, säger Kulla.

Hon anser också att närservicen är väldigt viktig för att garantera god vård.

– När det gäller HVC-sjukhuset som ger akut medicinsk vård, rehabilitering och vård i livets slutskede så är vårt arbete på ön viktigt eftersom vi finns nära de anhöriga, vi känner för det mesta patienterna och har tätt fungerande samarbete med hemsjukvården och äldreomsorgen. Jag hoppas att välfärdsområdet ser effektiviteten och potentialen som sjukhuset ger, säger Kulla.

Chef tar det hela med ro

Att århundradets kommunreform är i antågande är alltså inget som verkar bekymra vårdpersonalen särskilt mycket i nuläget. Och liknande budskap kommer det från ledningen – eftersom det inte finns så mycket konkret att förhålla sig till så väntar man.

– Social- och hälsovården är en sådan bransch som hela tiden är i utveckling, så vi är vana vid förändringar, själva vården förändras hela tiden, liksom den medicinska vården, och lagstiftningsändringar sker kontinuerligt. Såtillvida avviker nuläget kanske inte så mycket från det normala. Vi har inte heller riktigt kommit in i en växel där vi ser vad förändringarna kommer att innebära i praktiken, säger Kimitoöns omsorgschef Karin Simola.

I och med att reformen träder i kraft flyttar ledningen utanför kommungränsen, men inte heller det verkar Simola bekymra sig över.

Karin Simola framför en karta av skärgården.
Bildtext Karin Simola bekymrar sig över hur svenskan i praktiken ska garanteras för patienterna.
Bild: Amanda Ölander / Yle

– Det behöver inte innebära så annorlunda utmaningar. Det jag undrar över är kanske hur det i framtiden blir med närservicen och hur närservice definieras. Hur kommer Kimitoöns vårdutbud att se ut i framtiden? Sedan är det viktigt att den tvåspråkiga vården upprätthålls, det är en stor fråga och där har det en stor betydelse hur organisationen ser ut, säger Simola.

Hurdant stöd och vilken hjälp har ni fått från kommunens ledning?

– Reformen berör kommunen lika mycket som social- och hälsovården eftersom kommunen ju blir kvar. I vår kommun sitter vi i samma båt och jobbar tillsammans med det här projektet och omsorgen får hela tiden starkt stöd från kommunens förvaltning och ledning, säger Simola.

Vårdpersonalen på Kimitoön vet inte ännu hur vårdreformen inverkar på jobbet - Spela upp på Arenan

Artikeln är 12.12.2021 kl.17.38 korrigerad så att Almahemmet har bara en dusch som alla sängklienter delar på. Ursprungligen stod det att Almahemmet har bara ett badrum för alla 30 klienter.