Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

"Allt står och faller med vårdarna" – äldreomsorgen kunde anställa tiotals till redan i dag

Man och kvinna utanför hälsostation.
Bildtext Elias Granholm och Carola Höglund jobbar inom hemvården i Pedersöre.

I Jakobstadsregionen finns flera boenden som inte använder sin fulla kapacitet eftersom de inte har tillräckligt med personal. Totalt handlar det om platser för cirka 10 klienter som i dag inte kan fyllas.

Sett till hela Österbotten kunde tiotals närvårdare få jobb närsomhelst. Men eftersom det inte finns folk att ta till köar fler äldre än nödvändigt för en plats på något boende.

– Allt kan stå och falla med personalbristen, säger Markus Råback som är överläkare inom anstaltsvården i Vasa.

– Jag är orolig för hur vi ska hitta tillräckligt med personal på boenden och hemvården. Fungerar det inte där är det stora problem, säger tf social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström i Jakobstad.

Carola Höglund och Elias Granholm jobbar inom hemvården i Pedersöre. De berättar om ett jobb där de möts av äldre som är svårt sjuka, sover i smutsiga sängar och är helt ensamma. Samtidigt upplever de att jobbet är givande och viktigt.

– Jag trivs jättebra. De äldre har så mycket att ge och de är oftast så glada då man kommer, säger Höglund som utbildar sig till närvårdare via läroavtal.

– Ingen dag är den andra lik, jobbet är väldigt utmanande men det går. Man måste vara självständig för att klara det, säger Granholm.

Telefonen räknar ner tiden du har kvar

Granholm och Höglund vittnar om en brådska som nästan inte tar slut. Men också om en arbetsgemenskap där man ställer upp för varandra och tar en extra klient i stället för någon annan som har det ännu stressigare.

– Oftast flyter det på men du vet aldrig. Då du kommer in kan du mötas av vad som helst, beskriver Granholm.

– Vi är jättebra på att hjälpa varandra. Om någon blir klar tidigt så ringer den och frågar "kan jag hjälpa dig", säger Höglund.

Telefonen som vårdarna bär med sig räknar ner hur länge ett besök får ta. Tillräckligt med tid för en klient är ett flytande begrepp.

– Ibland vill du ge mera tid men ibland måste du åka. Du måste vidare, säger Höglund.

– De (äldre) kan vara ganska otrygga. Det känns hemskt att säga men vi kan inget, vi måste vidare, fyller Granholm i.

"Hälften skulle platsa på boende"

Hemvården kan vara enda besöket den äldre personen får på hela dagen.

– Fast man vill sitta med de som är så ensamma så finns det fler som väntar på att vi ska komma. Det är inte lätt, säger Höglund.

Tar ett besök längre än schemat tillåter stressar man med resten av klienterna den dagen.

Granholm har jobbat åtta år inom hemvården och märker stor skillnad på klienternas skick idag jämfört med då.

– De som bor hemma nu är väldigt dåliga. Förr var de i ganska bra skick, vi gav lite mediciner och stödstrumpor men nu kan det vara väldigt avancerat.

Sett utifrån hans perspektiv säger Granholm att hälften av klienterna egentligen skulle passa på effektiverat serviceboende.

– Men det är klart, kriterierna för det har blivit tuffare än när jag började.

Svenskspråkiga i Vasa behöver inte köa

Totalt sett är det troligen hundratals personer som just nu köar till effektiverat serviceboende i Österbotten och Mellersta Österbotten. Läget har till viss del blivit bättre men både i Vasa, Jakobstad och Karleby uppger läkare och servicechefer att den stora utmaningen just nu är personalbristen.

I Vasa köar omkring 50 personer till effektiverat serviceboende, uppger Markus Råback som är överläkare för anstaltsvården i Vasa.

– Har du svenska som modersmål behöver du inte köa alls, det finns gott om platser. Men pratar du finska och har en minnessjukdom är kön lång, säger Råback.

I Jakobstadsregionen tvingas man i dag vänta i omkring en månad på en plats på effektiverat serviceboende. Läget är betydligt bättre än i våras då omkring 70 personer köade och regionen överskred maximigränsen. Den säger att om det finns ett konstaterat behov ska du få en plats inom 90 dagar. Nu står cirka 30 personer i kö.

Det ljusare läget beror dels på att flera nya enheter har öppnat, så boendeplatserna är fler. Men så har också många avlidit i år och då blir det förstås lediga platser.

Karleby klarar inte alltid minimikraven

I Karlebyregionen är köerna i dag längre än vanligt. Ungefär 100 personer köar till effektiverat serviceboende. Det beror dels på att platserna är färre medan några boenden renoveras. Dels beror det också på personalbrist och man kan inte ta in klienter även om det finns sängplatser.

– Vi behöver hela tiden fler anställda. Personalbristen är en prövning inom alla områden. Fanns det bara folk skulle vi anställa, säger servicechef Ritva Jämsä på vårdsamkommunen Soite.

Det betyder att gränsen på 90 dagar överskrids då och då inom Soite för tillfället, enligt Jämsä. Nu sköts behoven delvis med intervallvård, dels med hemservice.

"Folk skickas runt i Österbotten"

Problemet är att allt hänger ihop. Personalbristen finns inom sjukhus, boenden och hemvård. Så ökar eller minskar platserna på det ena området ger det utslag också på de andra.

I flera års tid har sjukhusen minskat antalet bäddplatser på allmänna avdelningar. Inom Soite har man till exempel i dag 86 avdelningsplatser då de var 140 för något år sedan. I Jakobstad fanns 29 platser på sjukhuset i början av året, nu finns 16 kvar.

– Egentligen så finns det underskott inom all service. Den som behöver hemvård kan tvingas vänta 2-3 veckor på hemservice. Det är också kö till sjukhusplatserna och ligger man på centralsjukhuset och sedan behöver bäddplats så skickas folk runt i Österbotten, säger Råback i Vasa.

Orsaken till att man stänger ner avdelningsplatser på sjukhus handlar dels om ekonomi. Men också om vårdkedjor och att man ska ge rätt vård.

– Har man en människa som behöver plats på effektiverat serviceboende är inte en sjukhusavdelning rätta platsen. Man ska inte bo på en sjukhusavdelning, det är inte där man har sitt hem, säger tf social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström i Jakobstad.

Enligt andel äldre och förväntat vårdbehov har Jakobstadsregionen enligt Sjöström rätt så gott om platser.

Bernice Törnqvist (KD) i social- och hälsovårdsnämnden för Jakobstadsregionen är tveksam till att platserna räcker och hon röstade emot att minska bäddplatserna på sjukhuset i Jakobstad.

– Tanken (att minska bäddplatserna) är god om det funkar. Folk som egentligen ska vara på effektiverat serviceboende ska inte ligga på sjukhuset. Men finns det inte plats måste det finnas någonstans att sätta dem.

Törnqvist säger att hemvården är bra men att det kommer en vägg emot i något skede. Den som inte längre klarar sig ensam hemma ska inte tvingas vänta i flera månader.

– De som har byggt landet och vår välfärd ska vi ha råd att ta hand om.

"Lönen ska vi inte glömma"

Vilken lösning på situationen ser då närvårdarna själva? Läroavtal upplever Höglund är något väldigt positivt och ett smidigt sätt att komma in på yrket.

Men en stor bit är lönefrågan.

– Stora lösningen skulle vara att få upp lönen. Det får vi inte glömma. Det jobb vi gör, man måste kunna allt. Jag har varit rörmokare och allt möjligt fast vi inte ska vara det. Så enligt vad vi får betalt är det inte så bra, säger Granholm.