Tusentals löntagare har problem med att få ut övertidsersättningar och löner – Lena levde på besparingar och kredit i nästan tre månader

Löntagare har innestående löner och ersättningar för tiotals miljoner euro. Pandemin har förvärrat situationen men det finns också företagare som upprepade gånger missbrukar systemet.

Vi får ett tips av en arbetstagare som inte har fått sin lön på flera månader. Företagaren ska det visa sig har flera betalningsproblem.

– Jag fick lov att leva på besparingar och köpa på kreditkort, förklarar Lena som blev utan lön.

När ett företag har problem med sin ekonomi och inte kan betala sina skulder kan arbetstagaren få ut en del av sin utestående lön via lönegarantisystemet från Sysselsättningsfonden. Utbetalningarna från fonden har ökat.

I fjol betalade Sysselsättningsfonden ut cirka 11,4 miljoner euro till drygt 2 500 arbetstagare. Det är 341 arbetstagare fler än året innan. Här ingår inte arbetstagare som har råkat illa ut på grund av att företaget har gått i konkurs.

Flera utan lön i samma firma

En och samma företagare kan behandla sina arbetstagare riktigt illa. Tipset vi får gäller minst fem arbetstagare i samma firma som inte fått sina löner. Det handlar om ett litet konsultföretag med några få anställda.

– Jag hade den lyckliga situationen att vi är två löntagare i familjen och att jag har besparingar, berättar Lena.

Lena heter egentligen något annat men hon är rädd för att hennes tidigare arbetsgivare ska hota henne om hon går ut i offentligheten, därför är hon anonym.

– Jag var nästan tre månader utan några inkomster.

Samma sak gäller för Amira. Hon anställdes under sensommaren av samma företag som Lena. Hon fick den första månadslönen men sen var det stopp.

Arbetsgivaren kom hela tiden med bortförklaringar om varför lönen inte hade betalats ut.

– Jag fick lov att fråga efter lönen då jag hade räkningar att betala.

Mitt i allt föreslog Amiras arbetsgivare ändringar i arbetskontraktet och en högre lön.

– Men inte att han skulle ha betalat mig. Jag frågade efter lönen men han ignorerade mig.

Dömd flera gånger, fortsätter anställa

Amira har bott länge i Finland men hon har invandrarbakgrund. Hon vill inte heller ställa upp med eget namn, av samma anledning som Lena.

Lena och Amiras arbetsgivare har alltså anställt flera personer men sedan sagt upp dem efter två - tre månader.

Alla har haft samma problem med löneutbetalningarna. Först har företagaren hänvisat till tekniska problem och efter nya påtryckningar och förfrågningar har kontakten brutits.

Trots den direkta kontakten till företagaren och förfrågningar från de tidigare anställdas fackförbund och advokater har alltså företagaren inte brytt sig om deras avtalsenliga rätt att få sina löner.

Våra fall gäller hösten 2021, men företagaren har också tidigare låtit bli att betala lön till sina anställda. I november dömdes ett av hans företag i tingsrätten till att betala lönen, ersättning för underlåtelse att iaktta uppsägningstiden och alla rättegångskostnader till en person som var anställd år 2020.

Inte nog med detta. Företagaren har tagit flera lån för att klara verksamheten men sedan har han inte kunnat betala låneraterna. Han har under år 2021 dömts 17 gånger i tingsrätten för att inte i tid ha betalat tillbaka lånen. Enligt domarna är skulderna tillsammans totalt drygt 85 000 euro.

Ett av hans företag söker för tillfället en Sales Manager via en jobbsajt.

Företagarna i Finland om Svenska Yles granskning: "Kontrollen av företagare som upprepar sina fel är bristfällig"

Chefsekonomen tror inte att många företag fuskar.

Skyller på pandemin

Vi ringer upp företagaren i 60-årsåldern för att höra hans version av vad som hänt.

Han själv tycker inte att det är fråga om så stora summor han är skyldig sina före detta anställda. Men han medger att tingsrättsdomen som föll tidigare i höstas kostar honom en hel del.

Företagaren påpekar att coronan har ställt till det för honom. Att det har varit svårt att förutse affärerna:

– Min bransch är väldigt känslig och kunder kan avboka en vecka efter att de har gjort sina beställningar.

Sedan lovar han att han ska betala tillbaka alla sina löneskulder.

– Hör av dig om ett halvår, då ställer jag upp för en intervju.

Bredare samhällsproblem

Lena, Amira och de tre andra på företaget är inte ensamma i sin situation. Det är främst invandrare som har problem med löneutbetalningar men också finländare.

Vi ringer flera fackförbund för att höra hur stort problemet är.

Servicefacket Pam, närvårdarnas- och primärskötarnas förbund Super, Teknikens akademiker TEK, Industrifacket och Byggnadsförbundet, bekräftar att utebliven lön och lönetillägg är ett stort problem bland medlemmarna.

Deras rådgivning får uppskattningsvis ta emot tusentals samtal om lönefrågor årligen.

Till exempel Pam får ta emot närmare 40 000 medlemssamtal per år och av dem gäller cirka 6 800 lönefrågor.

– Sådana samtal hör till vardagen, säger Juha Ojala rådgivningschef på Pam.

Samma sak gäller för Super. En klart övervägande del av samtalen gäller frågor om lönen.

Super hade en medlem som inte hade fått alla övertidsersättningar trots att hon försökt reda ut det med arbetsgivaren. Efter en lång tids förhandlingar fick Super pengarna tillbaka.

– Hon fick till slut tillbaka över 6 000 euro i övertidsersättningar för ett och ett halv års arbete, berättar Virve Aho sakkunnig på Super.

Förberedelser inför vårdreformen ställde till det

De anställda kan alltid ansöka om lönegaranti via Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Ansökan ska göras inom tre månader efter att lönen uteblivit. Väntetiden är lång.

– Du är i en osäker situation och kan få vänta flera månader utan några inkomster, säger Lena.

I dag är Lena och Amira i den lyckliga situationen att de har fått ett nytt jobb. Men ännu har de inte fått alla löner från den tidigare arbetsgivaren. Amira överväger att föra ärendet vidare till tingsrätten.

Rättsliga åtgärder är också sista utvägen för många. Super har via rätten fått tillbaka ersättningar för ungefär 1,5 miljoner euro per år. År 2020 var summan nästan 6,5 miljoner euro.

– I fjol var summan större på grund av löneharmoniseringar, berättar Virve Aho.

Då skedde flera sammanslagningar av kommuner och företag inom hälsovårdsbranschen köpte upp mindre företag. Lönerna i de olika kommunerna och företagen varierade sinsemellan och en del arbetsgivare justerade inte lönerna så att alla arbetstagare med samma jobb hade samma lön.

Arbetstagarens skyldighet att kolla lönen

Det är, enligt Virve Aho på Super, arbetstagarens skyldighet att kolla att lönen har betalats ut rätt. Att bocka av hur man har jobbat med lönespecifikationen så att alla övertidsersättningar med mera finns med.

Aho säger att det finns många medlemmar som inte kollar lönespecifikationen mot utfört arbete.

– Frågan är hur många fall vi har där lönen har betalats fel och anställda inte själva vet om saken?

Företagaren avgår från styrelseuppdrag

Lena och Amiras tidigare arbetsgivare är också styrelsemedlem i en lokalavdelning till Företagarna i Finland.

– Ja om det är fast i det så kan jag nog avgå från den posten, säger han då vi ringer upp honom och frågar om hans styrelsepost.

Lokalavdelningens ordförande, Outi Haapamäki, är chockad när hon får höra om sin styrelsemedlem.

– Det hör till en företagare att i första hand ta hand om sina arbetstagare och först sedan se om det finns pengar över till den egna lönen.

Nog är det många som har stora utmaningar med att klara sig.

― Lena

Hon lovar kontakta företagaren för att höra hans version, men redan två timmar senare tar både företagaren och ordföranden kontakt och meddelar att företagaren självmant avgått från styrelsen.

– Tänk om en ensamförsörjande, som drar in de enda inkomsterna till familjen, råkar ut för det här. Nog är det många som har stora utmaningar med att klara sig, suckar Lena.