Hoppa till huvudinnehåll

Barn med allt sämre tänder måste sövas ner för att kunna behandlas

En gråtande och skrikande sjuåring stretar emot.

Hen ska sövas ner för att man ska kunna behandla alla de tandskador som uppstått då hen vägrat öppna munnen för tandläkare under en lång tid.

Efter många försök har man beslutat att sjuåringen ska få anestesi för att man ska kunna åtgärda skadorna: tre stora hål i tänderna, två tänder som måste dras bort.

Tandläkare Juuso Arponen visar på tandhalsen där var tränger ut.

Hålet har vuxit sig så stort att vi inte kan rädda tanden längre.

― Tandläkare Juuso Arponen

Det finns strikta kriterier för anestesitandvård, det är en sista utväg ifall barnet - eller en vuxen - inte är mottaglig för andra mildare åtgärder.

Det kan handla om barn med Aspergers syndrom, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning, där det inte är möjligt med andra alternativ.

Men också barn utan diagnoser kan av olika orsaker behöva anestesi eftersom situationen i munnen gått så långt att det är omöjligt att åtgärda utan anestesi.

Exempelvis barn med tandläkarskräck, flyktingbarn och barn från familjer med sociala problem hör till den här gruppen.

Mauri Numminen är anestesiolog med ett företag där man erbjuder anestesitjänster i samband med tandvård.

Numminen och hans anestesiteam utför anestesitjänster i hela landet, “från Kemijärvi till Hangö”.

Just den här dagen befinner vi oss i Österbotten och förutom sjuåringen har ett barn under skolåldern just sövts ner.

De här barnen har föräldrar som är engagerade i deras tandvård, vilket tyvärr inte är läget för alla barn.

Beklagligt ofta ser vi barn från familjer med socioekonomiska utmaningar där också andra problem finns med i bilden. Ibland är det så illa att vi kontaktat barnskyddet.

― Anestesiolog Mauri Numminen

För barns tandhälsa är politisk, samhällets ökade klyftor syns i barnens mun.

Det här är en mycket polariserad fråga.

― Anestesiolog Mauri Numminen

Den absoluta majoriteten av finländska barn har en god tandhälsa.

Men gruppen barn med allt sämre tandhälsa ökar.

Det finns ungefär 1200 barn under 18 år i kö i landet för att få anestesitandvård, uppger social- och hälsovårdsministeriet.

Årligen får cirka 2500 till 3000 barn under 18 år anestesitandvård i Finland.

Finlands tandläkarförbund säger verkställande direktör Henna Virtomaa att “den offentliga tandvården för barn befinner sig i kris i Finland”.

Ett symtom på det är den stora ökningen av behovet av anestesitandvård för barn.

Utvecklingen är likadan i hela landet, värst är det i huvudstadsregionen.

År 2018 gjordes en centraliseringsförordning och i samband med det har remisserna till anestesitandvård ökat bland barn.

Då förbjöds alla ingrepp som kräver anestesi på de mindre enheterna och ingreppen centraliserades till de större sjukhusen.

Men det är enbart en del av förklaringen.

På Tandläkarförbundet säger man att man inte når ut till familjer och barn i förebyggande syfte vad gäller tandhälsan.

Det är också för få kontakter mellan tandhälsovården och barnen, kontakten kanske inte leder till rätta åtgärder eller är direkt felaktiga, åtgärder biter inte på patienter med hög risk för karies och så vidare.

Summa summarum räcker den offentliga tandhälsovårdens resurser inte till.

― Henna Virtomaa, verkställande direktör för Finlands tandläkarförbund

Coronpandemin har givetvis också gjort sitt, vårdskulden överlag gällande tandvården har ökat markant.

Virtomaa säger att man aldrig kommer kunna förkorta köerna till anestesitandvården om man inte kan påverka barns tandhälsa genast från början.

Detta har påtalats i många år av bland annat rådgivningar, dagvård, skolor och inom hälsovården och av Tandläkarförbundet.

Men det krävs att social- och hälsovårdsministeriet reagerar för att det ska ske en förändring, säger hon.

Merja Auero är medicinalråd för mun- och tandhälsa på social- och hälsovårdsministeriet.

Hon vet att köerna till anestesitandvården ökat men betonar att de akuta fallen genast om hand.

Exempelvis genom att ta emot patienter på veckoslut försöker man åtgärda köerna.

Enligt Auero har köerna för barn som behöver anestesitandvård till stor del vuxit sig långa på grund av familjers försämrade socioekonomiska läge.

Hon vill betona att det är viktigt att sätta in extra stöd och resurser för familjer i riskzonen.

Man måste givetvis också se till att det finns tillräckligt med utrymme och personal på sjukhus där man utför anestesitandvård.

― Medicinalråd Merja Auero, Social- och hälsovårdsministeriet

Numminen säger å sin sida att även de barn som köar för att få anestesitandvård i icke-brådskande ärenden hinner få stora problem under tiden.

Mjölktänder försämras nämligen i snabb takt och problemen kan fortsätta upp i vuxen i ålder.

Karies äter sig in i de mjuka mjölktänderna en millimeter per månad, det är alltså en betydligt snabbare process än hos vuxna.

― Anestesiolog Mauri Numminen

Sex lappade tänder och en utdragen tand senare vaknar barnet under skolåldern upp ur sin narkos.

Hen börjar gråta men mamma finns där och tröstar.

Det inköpta anestesiteamet och de lokala tandläkarna och tandskötarna är klara för den här gången.

I morgon bär det av för det ambulerande anestesiteamet till en annan stad, där nya patienter väntar.

Text och foto: Anki Westergård, foto av Merja Auero: Maria Miklas