Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Porto i Portugal tar kampen mot klimatförändringen på allvar – makthavarna och forskarna överens om vad som ska göras: "Äntligen lyssnar någon på experterna också i Sydeuropa"

En smal gränd i Portos gamla stad.
Bildtext En smal gränd i Portos Gamla stad. Jag övernattade i det rostbruna huset till höger och på natten sjönk temperaturen i det fuktiga rummet till 15-16 grader. Vinden ven in genom de otäta fönstren.

Portugals näst största stad Porto planerar som bäst konkreta åtgärder för att både bekämpa och anpassa sig till effekterna av klimatförändringen på staden.

Porto är Portugals näst största stad (232 000 invånare, 1,4 miljoner i storstadsområdet) och har en historia som sträcker sig över 2 300 år och Romarriket.

På 1700-talet började stadens kärna ta den form den har idag, det vill säga en vackert sliten industristad. Porto finns på Unescos lista över världsarv.

Utmärkande för staden är de branta backarna som leder ner mot floden Douro. De är fyllda av flera våningar höga bostadshus längs med smala gator där solen aldrig skiner.

Det betyder att det kan vara riktigt ohälsosamt att bo här.

Myten att Porto har ett behagligt medelhavsklimat med sol och parker och Douro stämmer inte

– Vi är nu i centrum av staden, men så här ser det ut i många områden runt om här. Gatorna är så smala att det inte går att se himlen från lägenheterna, säger Ana Monteiro, professor i geografi vid Universidad do Porto.

Mörkret i sig är problematiskt, men kylan, fukten och draget i lägenheterna är snäppet värre.

– De som bor här är ofta fattiga eller äldre personer som inte har råd att hålla sina hem uppvärmda. Speciellt för gamla pensionärer är de små lägenheterna här direkt farliga, säger Monteiro.

Hus i backarna ner emot floden Douro i Portos innerstad.
Bildtext I Portos gamla stad kan vilken sida av gatan du bor på ha stor betydelse för lägenhetens värde. Når solen ditt fönster är din lägenhet guld värd.

– Det är därför folk dör av kyla här. Myten att Porto har ett behagligt medelhavsklimat med sol och parker och floden Douro stämmer inte, trots att de flesta Portobor själva stolt verkar tro det, säger Monteiro.

Enligt den vanligaste klimatklassificeringen som brukar användas internationellt är Porto den regnigaste staden med ett medelhavsklimat.

Karta över Europas klimatzoner
Bildtext Porto och norra Portugal ligger i en zon som ligger på gränsen mellan ett Medelhavsklimat och ett maritimt havsklimat i Köppen–Geigers klimatklassifikation.

Experterna här säger att Porto drabbas värre än största delen av Europa eftersom staden ligger där två klimatzoner möts. Troligt är att klimatet blir betydligt fuktigare, som i norra Spanien.

Porto har identifierat tre områden där staden måste vidta åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringen.

I stadshuset talar de om blå, gröna och grå utmaningar som måste åtgärdas för att förbereda staden för ett våtare klimat. Vi börjar med de blå.

Vi kan tillämpa innovativa lösningar för att ta itu med klimathoten genom att stärka biodiversiteten

I stadshuset har makthavarna låtit bygga en interaktiv, tredimensionell karta som åskådliggör de aktuella klimathoten. På så sätt blir det också lättare att se potentiella lösningar.

Kommunalrådet i urban planering och klimatfrågor, Pedro Baganha, trycker fram en modell där tiotals små blå linjer flyter ner i dalen till floden Douro.

Det är bifloder som under århundradenas lopp har byggts över och nu flyter under jorden. De har hittats med hjälp av modern teknik och de flesta stadsbor vet inte ens om att de existerar.

Floden Douro flyter genom Porto.
Bildtext Det kan vara svårt att tänka sig att det egentligen finns flera bifloder som gömmer sig under byggnaderna och strandlinjen.

– Vårt mål är att återskapa vattnets naturliga kretslopp så att regnvattnet filtreras ner genom marken på ett naturligt sätt, säger Baganha.

Översvämningar är ett av de besvärligaste klimathoten Porto står inför.

– Om vi gör det möjligt för regnvattnet att hitta ner till de naturliga bifloderna blir avrinningen betydligt effektivare, vilket minskar risken för översvämningar, säger Baganha.

På grund av den täta bebyggelsen i staden kommer det inte att gå att gräva fram bifloderna mer än på några enstaka ställen. Däremot kan det gå att utnyttja dem för att skapa springbrunnar eller andra ställen med lite öppet vatten.

– Det renar luften och jämnar också ut temperaturen och fuktigheten på platsen så att det känns behagligare där, säger Baganha.

Portos viceborgmästare och kommunalråd tittar på en karta av staden Porto.
Bildtext Viceborgmästare Filipe Araújo (till vänster) och hans närmaste medarbetare i stadsplanerings- och klimatfrågor, kommunalråd Pedro Baganha.

– Porto är faktiskt en intressant stad när vi talar om klimat och miljö, säger Filipe Araújo, stadens viceborgmästare med miljö- och klimatfrågor på sitt bord.

Han är också viceordförande för Eurocities Environment Forum, ett samarbetsprojekt inom EU med över 200 deltagande städer.

– I Porto har vi en bra möjlighet att testa och tillämpa innovativa lösningar för att ta itu med miljö- och klimathoten. Vi gör det genom att stärka biodiversiteten och den cirkulära ekonomin.

Det här låter som politiskt snöslask, men att mitt möte med Baganha och Araújo drar ut till nästan tre timmar visar att de vet vad de talar om.

Det lätt att tro att åtminstone ambitionerna är äkta.

Vy över Porto mot floden Douro.
Bildtext I utkanten av Portos gamla stad finns grön vegetation, men inte på ett stort sammanhängande område. Därför planeras biodiversitetskorridorer mellan parkerna.

De gröna utmaningarna är naturen i staden. Ana Monteiro har tagit mig till Jardim da Cordoaria, den största parken i centrala Porto. Den är lite mindre än Senatstorget i Helsingfors.

Här finns en hel del träd som ger skugga, men marken är mer brun och grå än grön. På typiskt Portovis går stenbeläggningen nästan fram till träden så att jorden är nästan helt osynlig.

– Sanningen är att många här inte kan tåla träd. De upplever att träden är i vägen eller skymmer sikten, säger Monteiro.

Ana Monteiro, professor i geografi.
Bildtext Ana Monteiro i Jardim da Cordoaria. Parken heter officiellt Jardim de João Chagas. I bakgrunden kyrkan Igreja dos Clérigos.

– Vi har många gröna lösningar, i första hand att plantera mer träd och gräs, säger Monteiro. Problemet är att staden har så få och små parker och det finns inte utrymme i centrum för fler.

Lite längre från centrum finns det mer utrymme, vilket gör att staden kan bli grönare åtminstone där.

– Men planen är att också skapa gröna biodiversitetskorridorer genom staden, fortsätter Monteiro. Så att flora och fauna kan sprida sig på ett för stadens geografi och biologi naturligt sätt.

På taket till ett litet köpcenter i Porto ligger en liten park.
Bildtext Det lilla köpcentret precis bredvid Jardim da Cordoaria har fått en liten park på taket. Det här är ett exempel på gröna lösningar i stadsmiljö.

– De grå utmaningarna är förutom att renovera hus både på ut- och insidan också att använda färger och material på sätt som kan dämpa klimathotens effekter, säger Monteiro.

Köpcenter kan vara en grå livräddare

Monteiro lovprisar faktiskt köpcentren som en potentiell grå lösning.

– Det kan kännas lite underligt eftersom de har stora energislukande värme- och ventilationssystem, erkänner hon, men de kan ändå planeras så att de hjälper oss.

Logiken är att pensionärerna, som har kallt och fuktigt hemma, kan hänga med kompisarna i köpcentren på sin lediga tid.

– Staden kunde mycket väl se till att alla köpcenter har utrymmen där pensionärerna kan träffas och dricka kaffe ihop. Stadens service borde också koncentreras till köpcentren.

Trafik i centrum av staden Porto.
Bildtext Trafik i centrum av Porto, utanför järnvägsstation São Bento. Turister och äldre invånare är de som oftast lider mest av Portos oberäkneliga klimat. Genom att forska i mikroklimatet i nästan varje gathörn i centrum kan forskarna få fram nyttig information om hur stadens lätta trafik kan styras.

Både Monteiro och Baganha säger att samarbetet mellan universiteten och stadshuset fungerade bra inför att Portos nya generalplan godkändes i våras.

Båda säger också att det här är unikt i södra Europa där stadsplanering och miljöfrågor fortfarande ses som andra rangens politiska frågor.

– Ökat samarbete med politikerna motiverar forskningen att vara mer konkret, säger Hélder Lopes, forskare i geografi och områdesplanering på samhällsvetenskapliga institutionen vid Universidad do Minho.

Han tycker ändå inte att politikerna kommunicerar tillräckligt mycket med forskarna.

Lopes har under de senaste åren mätt mikroklimatet på flera platser i staden under ett och ett halvt års tid. Mikroklimat betyder klimatet på en mycket begränsad plats, som ett gathörn.

Helder Lopes och Paula Remoalda.
Bildtext Hélder Lopes och hans chef, professor Paula Remoaldo.

Det gjorde han genom att sprida ut sensorer över hela Porto, och ofta väldigt nära varandra. Till exempel runt Avenida dos Aliados, stadens huvudgata i centrum. Där placerades en sensor som mätte bland annat temperatur, vind och luftfuktighet ut i nästan varje gathörn under över ett års tid.

Målet var att kartlägga exakt var vilka åtgärder behövs.

Avenida dos Alienados, centrum av Porto.
Bildtext Avenida dos Aliados, Portos huvudesplanad. Hélder Lopes undersökning handlade i första hand om att utreda "termisk komfort för urban turism". På det här fotot syns flera punkter som blir obekvämt heta vissa dagar sommartid, men också ett par punkter längst bort till vänster som blir väldigt kalla ibland.

– Det finns vissa problem som inte alltid är aktuella, som att ett ställe kan vara obehagligt kallt på vintern eller jättehett på sommaren, säger Lopes som också har intervjuat människor som bor eller jobbar vid problematiska platser.

Extrema temperaturer kan vara illa i första hand turister och pensionärer, som kanske behöver någonstans att söka skydd.

Några personer sitter i skuggan vid Avenida dos Aliados i Portos centrum.
Bildtext De få träden längs med Avenida dos Aliados ger skugga och en känsla av lugn mitt i den bullriga staden.

Lopes föreslår att staden bygger så kallada tillflykts- eller skyddszoner nära klimatkänsliga platser. Det är ställen där folk kan hitta skydd mot sol, väder och vind.

Resebolagen kan också anpassa sina rundvandringar till detaljerad fakta.

– Turismen är en av Portos viktigaste inkomstkällor så det är bra om guiderna lär sig att planera sina rundvandringar klokt. På sommaren är det bäst att göra dem på förmiddagen eller mot kvällen och hålla sig undan det starkaste solljuset.

En ung kvinna rastar sin hund i Portos centrum.
Bildtext Vädret i Porto är ofta kallt och fuktigt, men visst är det ofta också vackert och soligt också i början av vintern.

Inga goda nyheter varar för evigt

Lopes chef vid Universidad do Minho, professor Paula Remoaldo, säger att det är viktigt att staden börja agera nu och inte väntar för länge.

– Redan nu har turister lärt sig att södra Europa är för hett på somrarna, säger hon, och det är inte säkert att de som har dåliga erfarenheter av vädret någonsin kommer tillbaka.

Hon påpekar också att de politiska vindarna kan vända.

– De flesta politikerna i Porto är fortfarande ointresserade av de här frågorna, så vi har ingen tid att förlora.

Hennes professorkollega på Universidad do Porto är inne på samma linje.

– Trots att vi är ett världsarv finns det mycket vi kan göra. Vi kan bygga platser där invånarna kan söka skydd när vädret blir dåligt, vi kan plantera träd och hinder som styr vinden och främjar den biologiska mångfalden, säger Ana Monteiro.

Det kan vara nu eller aldrig.

– Äntligen har staden Porto folkvalda som vill utveckla staden i rätt riktning. Äntligen finns det någon som lyssnar på experterna också i södra Europa, säger hon.

Kvällssolen lyser över floden Douros norra sida av staden Porto.
Bildtext Kvällsskenet bedrar. Om ett par timmar har temperaturen sjunkit till drygt 5 grader och fukten ger sig till känna.