Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Pyttis privata modell kan vara möjlig också i framtiden – Pyttisbor: “Nu borde alla gå och rösta!”

Uppdaterad 13.12.2021 12:10.
4 min

Pyttis är en av de kommuner där all vård har skötts av en privat aktör. Ännu i fjol fanns en rädsla för att vårdreformen skulle ta kål på modellen, men så är det inte. I januari väljs beslutsfattarna till det nya välfärdsområdet - beslutet är deras.

Pyttisbon Georg Björkas stöder sig mot en rollator och tar några försiktiga steg.

– Se upp för bred last, ropar han glatt ut över väntrummet.

Hälsocentralläkare Pasi Pietola önskar honom en bra dag och går sedan vidare till nästa klient.

Det kunde vara vilken kommunal hälsocentral som helst men riktigt så är det inte. I Pyttis är all personal på den kommunala hälsostationen anställda av ett privat bolag.

Kommunen valde år 2015 att utlokalisera alla sina social- och hälsovårdstjänster till en privat aktör. Det ledde inte bara till att kostnaderna för vården sjönk. Kommuninvånarna har också varit nöjda med sin vård. Det visar alla kundenkäter.

– Vi får himla bra service här på hälsostationen. Trots att vi flyttade från Pyttis till Kotka, så valde vi att byta hälsocentral tillbaka till Pyttis, berättar en dam i 70-årsåldern som precis har tagit sitt influensavaccin.

Stora ändringar är ändå på gång. I januari väljer Pyttisborna vem som ska fatta beslut i framtiden när ansvaret för social- och hälsovården 2023 flyttas över från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Pyttis kommer att vara en del av Kymmenedalens välfärdsområde, där bland annat Kouvola och Kotka ingår.

Avtalet mellan Pyttis och den nuvarande vårdproducenten löper ut år 2024 och det är fortfarande oklart ifall den privata särlösningen kommer att kunna vara möjlig i framtiden.

Förvaltningsdirektör Tommi Koskinen i Pyttis önskar att den nuvarande modellen kunde fortsätta. Han anser sig ändå inte ha fått tillräckligt med information för att veta om det är möjligt.

pyhtää.  terveyskeskus.   hallintojohtaja . tommi koskinen.
Bildtext Förvaltningsdirektör Tommi Koskinen i Pyttis är i full gång med att förbereda kommunen för den nya organisationen. Kymmenedalens välfärdsområde tar över social- och hälsovården 1.1 2023.

– Vi vet inte hur det ska gå, det ser vi i framtiden. Lagen om vårdreformen är färdig och vi har börjat förbereda områdets verksamhet. Det är det mest aktuella just nu, säger Koskinen.

Ministeriet: Hela utlokaliseringar av hälsocentraler möjliga

Det finns ett drygt tjugotal kommuner i Finland med motsvarande vårdlösningar som i Pyttis. Antalet frågetecken är minst lika många. På Social- och hälsovårdsministeriet säger regeringsrådet Auli Valli-Lintu att sådana modeller kommer att vara möjliga också efter vårdreformen.

I en kommun kan man utlokalisera hela social- och hälsovården, men inte inom hela välfärdsområdet, säger hon.

– Det går att utlokalisera enskilda hälsocentraler, men man måste gå igenom avtalet så att ansvaret för hur vården organiseras hålls kvar i välfärdsområdets egna händer, säger Valli-Lintu.

Auli Valli-Lintu.  Hallitusneuvos. Sosiaali ja terveysministeriö.
Bildtext Den nya lagen om vårdreformen lämnar en hel del till välfärdsområdenas fullmäktigemedlemmar att fatta beslut om, berättar Auli Valli-Lintu från Social- och hälsovårdsministeriet.

I den nya lagtexten finns en relativt vag formulering om i hur stor grad välfärdsområdena själva ska producera sina vårdtjänster. Beslutsfattarna i de nya områdena får med andra ord själva dra gränserna för hur mycket de lägger ut tjänster på privata aktörer och organisationer, så länge den offentliga andelen är “tillräcklig”.

Inom Välmåendebranschen HALI rf är man rätt så nöjd med de möjligheter som den slutliga formuleringen erbjuder.

– Även om man inte kan utlokalisera vården för hela välfärdsområdets del, kommer man i framtiden att kunna anlita företag och organisationer rentav i högre grad än idag, säger Eveliina Vigelius som genom HALI företräder de privata vårdproducentrena.

YLE 20210421 HALI ry:n Eveliina Vigelius kuvattu Helsingin Kaivopuistossa.
Bildtext Eveliina Vigelius, direktör för vårdtjänster inom Välmåendebranschen, tror att vårdreformen ger nya möjligheter att utnyttja privata tjänster.

Hon påminner ännu att den omtalade vårdreformen ingalunda avgörs i och med lagtexten. Det är de som väljs in i fullmäktige i de nya välfärdsområdena i valet i januari som formar den slutliga reformen.

– Blir servicen på riktigt bättre, köerna kortare, tjänsterna jämlikare och utgifterna i balans? Det är frågor som är helt i händerna på de blivande fullmäktigeledamöterna i välfärdsområdena, säger Eveliina Vigelius.

Pyttisborna vill rösta men behöver mera information

Välfärdsområdesvalet blir avgörande för hur vårdfrågorna ordnas och ansvaret fördelas. Utanför butiken i Pyttis är det ändå många som önskar få mera information för att kunna förbereda sig inför valet i januari.

– Jag vet verkligen inte vad jag röstar om. Alla människor borde ju rösta nu och veta vad man röstar om. Vi behöver mera information, tänker jag, säger Paul Halsas.

Pyttisbon Antero Sala diskuterar gärna val och samhällsfrågor. Det gör han också idag när vi träffar honom vid fiskbilen i Pyttis. I och med att det finns femtusen invånare i Pyttis och cirka hundrasextiotusen i hela Kymmenedalen, finns det en risk för att Pyttisbornas röst inte blir hörd i välfärdsområdesvalet, tror han.

– Jag är rädd att vi inte kan få igenom våra kandidater från Pyttis, säger Sala.

Man vid en fiskbil
Bildtext Pyttisbon Antero Sala röstar i alla val. Han hoppas att de som blir invalda i fullmäktige i Kymmenedalens välfärdsområde ska tänka på alla när de fattar beslut i framtiden.

Det hindrar honom ändå inte från att rösta.

– Jag röstar. Alltid!

Antero Sala har ännu en hälsning till dem som blir invalda.

– Jag hoppas att alla som blir invalda tar hand om hela området.