Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Reuters: Finland väljer amerikanska F-35 – statsrådet informerar om plantypen klockan 14.30

Uppdaterad 10.12.2021 14:15.
1 h+

Statsrådet kommer med sitt jaktplansbeslut i dag. Enligt nyhetsbyrån Reuters är det klart att Finland väljer Lockheed Martins F-35.

Reuters kom med sitt avslöjande strax före statsrådets presskonferens ska börja.

I presskonferensen deltar bland andra statsminister Sanna Marin, försvarsminister Antti Kaikkonen och Försvarsmaktens kommendör, general Timo Kivinen.

På sin Facebook-sida meddelar Försvarsministeriet att jaktplansbeslutet är fattat.

Spekulationerna om att ett jaktplansbeslut är nära förestående tog fart i morse då det stod klar att riksdagens försvars- och utrikesutskott möts i ett gemensamt möte klockan 13.30.

Enligt Helsingin Sanomat informerades den utrikes- och säkerhetspolitiska ministergruppen så sent som i går kväll om beslutet - i ett spionsäkrat utrymme.

F-35 starkaste kandidaten

En fråga som diskuterats livligt är de årliga kostnaderna för de olika plantyperna - exempelvis räcker 250 miljoner euro per år för att upprätthålla och använda jaktplan av typen F-35?

Fem plantyper är på förslag. Det är de amerikanska F-35 och Super Hornet, svenska Gripen E, europeiska Eurofighter och franska Rafale.

Enligt tidigare medieuppgifter föreslår Försvarsmakten att man satsar på amerikanska Lockheed Martins F-35.

Ett amerikanskt plan ger status quo-situation

Charly Salonius-Pasternak, forskare på Utrikespolitiska institutet, säger att om Finland väljer amerikanska F-35 förändras läget inte alls egentligen.

– Finland bara moderniserar sin flotta med plan från samma land. Status quo, med andra ord, sade Salonius-Pasternak i debattprogrammet Slaget efter 12.

Enligt honom har Finland försökt bygga så många samarbetsformer och nätverk som möjligt under hela jaktplansproceduren.

– De här nätverken är viktiga för Finland.

Tomas Ries, universitetslektor i krigsvetenskap vid svenska Försvarsskolan, noterar att de länder som blir utan jaktplansorder nu kan bli besvikna, men det påverkar inte samarbetet på längre sikt.

– Det handlar om realpolitik. Processen har varit tydlig och genomskinlig.