Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

"Det är ingen önskebudget" – Hangö ger mera pengar till hemvården 2022

Närvårdare och en äldre person.
Bildtext Hangö satsar på vården 2022. Arkivbild.
Bild: Juuso Stoor / Yle

Hangö stad går mot 2022 med en realistisk budget - kanske rentav hyperrealistisk. Staden satsar mer på vården och gör inga stora investeringar. Fullmäktige ska godkänna budgeten 14.12.

Hangö stads budgetförslag är inte bara realistisk, den är hyperrealistisk säger stadsstyrelsens ordförande Sture Söderholm (SFP).

– Jag funderade på min kammare vad man kan kalla den här budgeten och kom fram till att den är väldigt realistisk. Det är ingen önskebudget och det är ingen investeringsbudget heller, säger Sture Söderholm och berättar att budgetarbetet gått smidigt bland politikerna.

Det blir plus i marginalen om budgeten för 2022 håller. Enligt budgetförslaget blir det ett överskott på 600 000 euro år 2022.

Prognosen för 2021 är ett överskott på 1,8 miljoner och 2020 var överskottet 4,5 miljoner - men de här siffrorna går inte att jämföra med 2022 eftersom de innehåller så mycket coronastöd.

Skatterna rullar in i bra takt

Hangö har haft det ekonomiskt kämpigt i många år, men just nu är läget bra enligt stadsdirektör Denis Strandell.

– Vi har gjort budgeten under rätt så gynnsamma ekonomiska omständigheter, säger Strandell.

I fjol var skatteintäkterna 40,2 miljoner och för 2022 väntar man sig 40,8 miljoner euro i skatteintäkter.

Hangö har låst skattesatsen för två år. Det innebär att inkomstskattesatsen och fastighetsskatten hålls på samma nivå 2022 och 2023.

Inkomstskattesatsen stannar alltså på 21,75 procent.

Hemvården får pengar

Denis Strandell säger att det är nästan lite vemodigt att lägga fram det sista budgetförslaget för vad han kallar den gamla kommunen.

Det handlar förstås om att vårdreformen innebär att en stor del av stadens verksamhet flyttas över till välfärdsområdet.

Det här är det sista budgetförslaget för staden som innefattar social- och hälsovård. Och den här gången satsar staden mycket på grundtryggheten.

Senast i september måste staden lägga till mera pengar för vård och omsorg, så nu ska budgeten kunna täcka behovet.

Porträttbild på Denis Strandell.
Bildtext Stadsdirektör Denis Strandell vid den nya viadukten i oktober 2021.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Bland annat ska hemvården få mer resurser. Hemvården i Hangö har tampats med problem i år. Personalen har varit missnöjd och larmade politikerna om en övermäktig arbetsbörda och oklar arbetsbild.

I november beslöt staden att anlita en konsultfirma för att reda ut problemen inom hemvården.

– Vi vill hjälpa till med resursbristen som alldeles uppenbart finns där, därför har man budgeterat för nästa år fyra så kallade "sissi"-tjänster, det vill säga interna vikarier som kommer att vara heltidsanställda. Under förutsättning att vi hittar sådana, säger Denis Strandell.

Staden säljer byggnader för att hjälpa upp läget

Medan många andra västnyländska kommuner investerar stort i nya byggnader, lyser investeringarna med sin frånvaro i Hangö stads budgetförslag för 2022.

Investeringarna som helhet går på 3,9 miljoner euro 2022.

Ett sätt att få ekonomin i bättre skick för staden är att sälja byggnader, bland annat ska skolhusen i Täktom och Lappvik säljas.

– Att vi inte har något stort skolprojekt beror egentligen på att befolkningsunderlaget har minskat så pass mycket som det gjort under de senaste trettio åren. Vi har snarare för mycket skolor än för få skolor, säger Strandell.

Men förstås finns det renoveringar som kunde göras i Hangö. Förr eller senare måste vattenrör förnyas och stadshuset har inneluftsproblem.

– Den här investeringstakten på 3,9 miljoner i nästa års budget minskar inte på vår renoveringsskuld, den snarare växer lite. Då är ett motmedel att bli av med sådana fastigheter vi inte behöver, säger Denis Strandell.

Lånestocken

I budgetförslaget för 2022 väntas lånebördan minska med omkring 600 000 euro. Det går mot det bättre, men Hangö har fortfarande en ovanligt stor lånebörda om man ser på hur den är fördelad på invånarantalet, 7 644 euro per invånare.

– Lånestocken går ner lite, med 300 000 euro, men lånebördan är ändå otrevligt besvärlig om man ser till siffrorna. För att komma ner på finländska medeltalsnivån behövs en hel del invånare till, säger Sture Söderholm (SFP).

En orsak till den stora lånebördan är de stora hamninvesteringar som gjordes innan Hangö hamn bolagiserades 2014.