Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Varför är elpriset nu så högt? Svenska Yle listar orsakerna

Uppdaterad 12.12.2021 16:12.
Vindmölla mitt i ett vintrigt skogslandskap

Är det för kallt? Blåser det för lite? Höjer Ryssland energipriset? Är allting Sveriges fel? Hur länge kommer elpriserna att var höga? När syns de i min elräkning? Det finns många förklaringar till varför elpriset just nu är extra högt.

Medierna fylls med rapporter om det höga elpriset. Plötsligt verkar det kalla vintervädret ha kommit som en överraskning för elbranschen. Allt från vindkraft till problem med elnätet i Sverige lyfts fram som förklaringar. Var ligger egentligen problemet?

Elbranschen är så komplicerad att det rätta svaret beror lite på hur man väljer att se på den.

För vem är priset högt, och när drabbar det vanliga konsumenter?

För många kan diskussionen om det höga elpriset verka helt teoretisk. Medierna skriver om det, men den egna elräkningen ser ut ungefär som tidigare.

Det beror på att de flesta konsumenter har tecknat långvariga avtal med fasta priser med sina elbolag. Dessa fasta priser ändras inte.

Men elbolagen köper i sin tur el på den nordiska elbörsen. Där sågar priset upp och ner varje timme beroende på utbud och efterfrågan. På sommaren är priserna lägre. Under köldknäpparna på vintern högre. Just nu är det högre än på länge.

Peter Lund som är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitetet och expert på energifrågor förklarar att det dessutom är den dyraste elproducentens pris som gäller för all el.

– Priset baserar sig på den sista kilowattimmen som ofta är den dyraste. Även om 99 procent av elen skulle producerad billigt hjälper det inte om den sista procenten produceras dyrt med till exempel stenkol eller gaskraft. Den dyraste procenten ställer priset för all el under den aktuella timmen.

Temabild - stickkontakt kopplad till en 50-eurossedel.
Bildtext De höga elpriserna kan ge många elbolag problem. Åtminstone ett har redan gått i konkurs när det tvingades köpa elen till ett mycket högre pris än det hade lovat sälja den för.

När drabbar de höga priserna mig?

Ungefär åtta procent av finländarna drabbas redan fullt ut. De har tecknat ett avtal där de köper sin el för det pris som råder på elbörsen. De betalar nu skyhöga elräkningar. Tack och lov har elbolagen börjat tillåta att de tecknar nya avtal med fast pris.

De flesta har redan ett sådant elavtal.

– De kommer inte att förändras om de inte måste förnyas. Under en tid kommer elbolagen alltså att gå med förlust. Men sedan då man är tvungen att förnya sitt elavtal måste man räkna med klart högre pris än tidigare. Priset kan till och med fördubblas, säger Peter Lund.

Hur högt priset blir kan bero på hur kall vintern blir. En kall vinter ger högre pris.

– Det som konsumenter kan göra är att elda med ved om det är möjligt. Om man inte har den möjligheten kan det vara svårt att minska värmebehovet. Om man normalt har haft 22 graders inomhustemperatur kan man spara ungefär fem procent per år genom att sänka temperaturen med en grad. I det stora hela se det ut som om man måste betala mer än förut, säger Peter Lund.

Sedan då man är tvungen att förnya sitt elavtal måste man räkna med klart högre pris än tidigare

― Peter Lund, professor, Aalto-universitetet

Om läget fortsätter och de höga priserna fortsätter över sommaren och marknaden förblir instabil förutspår han att staten kan tvingas sänka elskatten för någon begränsad tidsperiod.

– Speciellt om priserna höjs mångfaldigt.

Beror det höga priset på vädret?

Också vädret har beskyllts för det höga priset. Klart är att den regnfattiga sommaren har en effekt.

Vattenkraftverken i Norge och norra Sverige har mindre vattenreserver än normalt, och kan därför inte producera lika mycket el som i vanliga fall. Vattenkraftens andel av vår elkonsumtion varierar med nederbörden, men den står enligt Peter Lund för ungefär 15 procent, högst 20 procent av vårt elbehov.

– Vattenkraftsproducenterna är försiktiga och vill inte nu sälja ut vattenkraft som kanske behövs under kommande köldknäppar i vinter, säger han.

Vattenkraften kan ändå inte ensam beskyllas för att vi nu har historiskt höga elpriser. Peter Lund påpekar att vattenläget inte är sämre än det var för 5-6 år sedan.

Därför har många vänt sina blickar mot en annan väderberoende energiform: vindkraften.

Problemet med vindkraft är att vinden ofta är svag under extra kalla vinterdagar då elbehovet är som störst. Så har det också varit under den senaste tiden.

Peter Lund vill ändå inte se att dagens höga elpriser skulle påverkas särskilt mycket av den svaga vinden.

– Vindkraftens andel i det nordiska systemet är ännu så liten att dess inverkan på priset tills vidare är marginell.

Finlands karta som det har placerats många vinkraftverk på.
Bildtext Ungefär en tiondel av den el vi konsumerar produceras i dag med vindkraft.

I framtiden kommer vi ändå att bli allt mer beroende av vindförhållandena. Finland bygger ut sin vindkraft med ca 1000 megawatt om året.

– Dess andel växer kraftigt på grund av att den ger den billigaste elen för tillfället. Det är osannolikt att det kommer att bli brist på el i framtiden, men det behövs mycket mer investeringar på elproduktion än förut, säger Peter Lund.

Vindkraftens andel i det nordiska systemet är ännu så liten att dess inverkan på priset tills vidare är marginell

― Peter Lund, professor, Aalto-universitetet

Han väntar sig att vi på lång sikt kan få en situation där kanske hälften av vår el kommer från vindkraft.

– Då kommer priset att åka upp och ner i takt med vindförhållandena. I vanliga fall jämnar man ut dessa variationer med hjälp av vattenkraft. Dess andel i det nordiska elsystemet är ungefär 56 procent. Merparten av den el vi köper från de nordiska länderna är alltså vattenkraft. Den kan regleras mycket snabbt och kan därför anpassas till vindkraften i realtid.

Då vindkraftens andel ökar kan det ändå komma köldknäppar under vintern då vattenkraften inte räcker till för att kompensera bortfallet av vindkraft.

– Då kan vi också behöva nya typer av spetskraftverk. Speciellt då elförbrukningen väntas öka inom trafik och uppvärmning.

Med spetskraftverk menar Peter Lund billiga kraftverk som körs med dyrt bränsle under korta perioder. Det kan röra sig om gasturbiner eller minskat elbehov genom smarta elsystem. I dagens läge fungerar våra gamla naturgaskraftverk som spetskraftverk.

– I framtiden kunde det handla om till exempel gasmotorer som kan startas på någon minut. Det kan handla om kraftverk som använder utsläppsfria syntetiska bränslen som väte eller ammoniak.

Varför påverkar energipriserna i Europa nu oss i Finland?

Finland producerar själv 80 procent av den el vi behöver. När den tredje reaktorn i Olkiluoto tas i bruk under vintern stiger kärnkraftens andel av vår elkonsumtion från en tredjedel till ungefär hälften.

Vår industri producerar också biokraft som tillfredställer 20-25 procent av vårt behov. Tillsammans med tiondelen vindkraft och vår vattenkraft är alltså Finlands elproduktion ganska klimatvänlig.

– Stenkolens andel är redan ganska liten. Torvens andel minskar hela tiden. Gaskraftens roll är också liten. De fossila bränslenas andel är redan under 20 procent vår elektricitet, säger Peter Lund.

När det gäller den sista femtedelen av vår elkonsumtion är vi beroende av import främst från övriga Norden där rena energikällor producerar över 90 procent av elen. Det är här de höga priserna höjer elpriset i Finland.

De fossila bränslenas andel är redan under 20 procent vår elektricitet

― Peter Lund, professor, Aalto-universitetet

Peter Lund säger att dagens höga elpriser främst är en följd av covid-19 och den snabba öppningen av samhällena efter nedstängningen.

– Efterfrågan på gas har ökat snabbt i Asien och resten av världen, och det har pressat upp priserna. Europa producerar ännu en femtedel av sin el med gas. Det betyder att elpriserna har skjutit i höjden. Då vi i Norden är allt mer sammankopplade med mellaneuropa påverkar deras priser också oss.

Två vindmöllor strax intill en tysk by.
Bildtext Vindkraftverk i Tyskland. I Mellaneuropa har de mycket mindre vattenkraft, och har därför mycket svårare att reglera produktionen när vinden mojnar.

Det finns ännu inte tillräckligt med elkablar mellan Norden och övriga Europa för att de europeiska priserna ska påverka oss fullt ut. Det finns ändå kablar mellan Sverige, Norge och Danmark till kontinenten. Det betyder att det som händer i Mellaneuropa återspeglar sig i våra priser i Norden. Vårt pris närmar sig det mellaneuropeiska priset.

– Det är klart att det högsta priset alltid vinner. Och det priset bestämmer priset för allt. Om tyskarna vill köpa el ökar efterfrågan och då kanske den nordiska vattenkraften inte räcker till. Då måste man börja producera el med stenkol eller gas, och det höjer priset på all elektricitet som går ut från Norden, säger Peter Lund.

Vilken är Rysslands roll?

Ryssland har under en längre tid levererat mindre gas än förr till Europa. En del misstänker att det är en avsiktlig strategi för att få europeiska länder att förbinda sig till långa köpekontrakt.

Det ligger ju inte i Rysslands intresse att Europa ska ersätta gasen med mera miljövänliga alternativ.

Samtidigt kan det också hända att Ryssland har drabbats av en gaskris på samma sätt som resten av världen, och har genuina leveransproblem.

Hur som helst pressar de minskade gasleveranserna från Ryssland upp energipriserna i Europa.

Vilken är Sveriges roll?

Det är inte bara Ryssland som beskylls för att höja elpriset. Under de senaste dagarna har många riktat anklagande blickar mot Sverige.

Sverige har under hösten börjat begränsa elmängderna vid sina gränser. Det här anses strida mot principerna för den fria elmarknad som vi har haft i Norden i 20 år.

Som svar har också Norge begränsat elleveranserna till Sverige.

Enligt Timo Kaukonen som är driftsplaneringschef på Fingrid är problemet att kapaciteten i det svenska elnätet inte räcker till i nuvarande situation.

– När överföringarna är stora belastas elnätet och det kan uppstå flaskhalsar. För tillfället överförs stora mängder el från vattenkraftverken i norra Sverige till mellersta och södra Sverige. Då belastas kraftledningarna och det har lett till elpriset i är mycket högre i söder än i norr.

I Finland har vi ofta samma pris som i södra Sverige då vi har två stor elkabel mellan södra Finland och mellersta Sverige. Priserna har också varit höga i södra Norge, mellersta och södra Sverige, Danmark och Finland. Också de baltiska länderna som köper mycket el från Finland och södra Sverige har ofta samma pris.

– Till en del beror problemet på att Sverige har tagit två kärnkraftverk ur bruk och det har skapat ett elunderskott i de södra delarna av landet, säger Timo Kaukonen.

Ellinje i vintrigt skogslandskap.
Bildtext Det finns gott om vattenkraft i norra Norge och Sverige som kunde hjälpa oss när vinden mojnar, men den det finns inte tillräckligt med kraftledningar för att transportera den till Finland.

Finland importerar hela tiden också el från norra Sverige via Lappland. Dessutom ska en ny kraftledning öka överföringskapaciteten med hälften.

– Den kommer till en del att hjälpa upp problemet när den blir klar 2025. Finland har kapacitet att transportera mera el från norr till söder. Vi bygger dessutom hela tiden ut vårt inhemska elnät. Vi har nu fyra ledningar mellan mellersta och norra Finland och en femte är under byggnad. Det hjälper oss att få billig vattenkraft från norra Sverige när den nya ledningen till Sverige blir färdig, säger Timo Kaukonen.

Dagens läge är ändå retligt. På grund av elnätets flaskhalsar är elpriset nu billigare i norra Sverige än i resten av landet.

– Där har priset vid vissa tidpunkter varit bara en åttondel av priset i mellersta Sverige och Finland, säger Timo Kaukonen

Det är stamnätsbolagen som får prisskillnaden. De är förpliktigade till att använda dessa pengar till att förbättra elnätet så att flaskhalsarna sakta ska minska.

Hur länge räcker den här pristoppen?

Peter Lund förutspår att priset på elbörsen kommer att såga upp och ner under hela den kommande vintern.

– I genomsnitt kommer det att vara högre än tidigare. Läget i Mellaneuropa kommer att börja ordna upp sig först i slutet av våren eller början av sommaren. Den stora störningen som man har i marknaden syns ända till sommaren, och det höjer priserna.

Kommer elpriset att stiga eller sjunka i framtiden?

Sannolikt kommer elpriset att stiga under de kommande åren. Det beror ändå inte på utbyggnaden av vindkraft. Eftersom vindkraftens bränsle är gratis borde det genomsnittliga elpriset minska i takt med att vindkraften byggs ut.

Problemet är att vi samtidigt kommer att få fler elkablar som kopplar ihop Norden med det europeiska elnätet.

Vi har redan förbindelser från Norge till Nederländerna och Tyskland och mellan Danmark och Tyskland. Sverige har förbindelser både till Tyskland och Polen. Innan vi är helt sammanlänkade med resten av Europa behöver vi ändå enligt Peter Lund fyra till fem gånger fler kablar än vi har i dag.

– Hittills har ju Norden varit en egen elmarknad och vi har kunnat njuta av de fördelar som vattenkraften erbjuder. På lite längre sikt måste vi dela den här vattenkraften med andra europeiska länder. Då får vi ett genomsnittligt pris i Europa, och priset på kontinenten har hela tiden varit högre än priset i Norden. Det kan höja våra finska elpriser med upp till 25 procent i ett längre perspektiv.

Det betyder att Finland måste börja se på sin elproduktion på ett nytt sätt. Hittills har vi till exempel beslutat att bygga ut kärnkraften för att trygga industrins tillgång på billig el.

Den strategin fungerar inte mera som förr, och i framtiden kommer den att fungera ännu sämre.

På lite längre sikt måste vi dela vattenkraften med andra europeiska länder (...) Det kan höja våra finska elpriser med upp till 25 procent i ett längre perspektiv.

― Peter Lund, professor, Aalto-universitetet
Olkiluoto 3-ydinvoimala.
Bildtext Också Olkiluoto 3 kommer i framtiden hellre att sälja sin el till kontinenten än till Finland om Mellaneuropa betalar ett bättre pris.

– Mellaneuropa har ett stort behov av nordisk el. Också där måste länderna minska sina utsläpp. I dag är de ännu mycket beroende av fossila bränslen. När de bygger ut sin vind- och solkraft blir också deras elproduktion beroende av vädret, men de har inte vattenkraft. Därför vill Mellaneuropa få tillgång till den nordiska vattenkraften som är ofantligt stor i förhållande till vårt behov. Den har ett mycket större värde som spetskraft i Mellaneuropa än som baskraft i Norden, säger Peter Lund.

Det finns alltså ett klart incentiv att bygga fler kablar.

– Vi har också gemensamma europeiska mål att göra Europa koldioxidneutralt till år 2050. Också det talar för en starkare integrering av elmarknaden.

Peter Lund ser också en annan fördel.

– Om vi har en gemensam europeisk elmarknad kan vi kanske köpa solkraft från Spanien om det är vindstilla i norden. Då börjar elektriciteten flyta över hela kontinenten.

Om vi har en gemensam europeisk elmarknad kan vi kanske köpa solkraft från Spanien om det är vindstilla i Norden

― Peter Lund, professor, Aalto-universitetet

Samtidigt som den framtiden blir dyrare för konsumenterna är det en lönsam utveckling för kraftverksbolagen.

– Om Norden blir en del av en europeisk elmarknad kommer elpriset att bestämmas av efterfrågan i EU:s stora länder. Då är det ingen fråga om att priset kommer att stiga. Samtidigt kommer våra elproducenter att få mycket bättre vinster. Elproducenterna i Norden kommer att vinna på förändringen, och elkonsumenterna kommer att förlora. Då kan det hända att politikerna väljer att beskatta den här vinsten extra hårt, säger Peter Lund.

Dagens höga elpriser är inget konstigt undantag. Snarare ser det ut att vara en försmak av framtiden.

Kan vi kämpa mot de högre elpriserna?

Inte direkt. Men Peter Lund ser möjligheter.

– Redan i dag byggs det vindkraft utanför elmarknaden. Då handlar det om att företag sluter avtal direkt med vindkraftsproducenten för att trygga tillgången på billig el över en längre tid.

Privatpersoner kan välja att bygga solpaneler på sitt tak. Då minskar behovet at köpa dyr el från elbolagen.

USB C -liitäntä OnePlus-älypuhelimessa.
Bildtext De stigande elpriserna gör det också mera attraktivt att effektivera sin egen energianvändning. Man kan spara energi och välja att konsumera den när elen är billig.

– Tills vidare har vi ändå inte så stort utbud på olika alternativ. Men om priset ökar ordentligt är jag säker på att många konsumenter kommer att bli mera aktiva. Vi får ”prosumenter” som både producerar och konsumerar el. Den utvecklingen har vi redan sett i USA. Det finns kvarter som har små elnät där grannar tillsammans producerar el och säljer till varandra och sin närmaste omgivning.

Man kan också sälja el man har överlopps då man sparat el. Vi kan få den här typen av mycket smarta konsumentdrivna elsystem, säger Peter Lund.

Om priset ökar ordentligt är jag säker på att många konsumenter kommer att bli mera aktiva. Vi får ”prosumenter” som både producerar och konsumerar el

― Peter Lund, professor, Aalto-universitetet

Men han ser att vi också kan få mer centraliserade producentdrivna system.

- Det finns många möjligheter. Mycket beror på hur politiken utvecklas. Kommer våra politiker att se konsumenter som viktiga aktörer eller får producenterna mera makt så att de kan styra hur man går framåt?

– Allt detta kan påverka priset, men om vi inte gör något utan fortsätter som förr är jag säker på att elpriset kommer att öka.