Sotare i Västnyland oroliga över brandsäkerhet och branschens framtid: "Många kunder vet inte att det fortfarande är lagstadgat att sota"

Efter att distriktssotningen upphörde för två år sedan så råder det en del förvirring på marknaden. Vissa kunder känner inte till att skorstenen fortfarande ska sotas regelbundet, medan andra kallar på sotare onödigt ofta.

Det berättar de sotare som Yle Västnyland talat med.

– Det är på gott och ont. Det som är ont är att många har missförstått och tror att det inte längre är lagstadgat att anlita sotare, kommenterar Ekenässotaren Jan-Patric Sjölund som arbetar på ett större företag inom ventilationsbranschen.

Han menar att det finns en risk att kunden glömmer bort eller slarvar med sotningen och sedan själv får stå för ersättningen vid en eventuell brand.

– Om det händer något så är det inte sagt att du får något från försäkringsbolaget.

Kölden är bitande kall och marken hal när han beger sig upp på taket på ett småhus i Harparskog och kollar skorstenen.

Tre gånger har Sjölund ramlat ner från taket under sina 14 år som sotare. Han menar att det är ett problem att kunden inte alltid vet att det också är lag på att det ska finnas ordentliga stegar för sotaren att tillgå.

– Det borde finnas stegar som är fast i väggen. Tyvärr har inte alla det. Det känns nog i kroppen i några dagar när man har ramlat ner, berättar han.

Kunden har större ansvar

Efter lagändringen år 2019 har räddningsverken inte längre skyldighet att ordna sotningstjänster inom sitt område. I praktiken innebär det alltså att distriktssotningssystemet, det vill säga att ett företag efter upphandling hade hand om ett område, upphörde. Med det försvann också prisregleringen.

Numera är det alltså fritt fram för kunden att välja sotare och också på kundens ansvar att komma ihåg att beställa sotare.

Skorstenar i hus som är bebodda året om ska sotas en gång om året, och fritidsbostäder där eldstaden är i användning minst vart tredje år.

Försäkringsbolag: "Vi ersätter nog även om kunden inte sotat"

Erik Valros, vd vid Lokaltapiola i Nyland, berättar att de inte har sett någon ökning i sotbränder sedan lagändringen. De har inte heller sett någon orsak att förbereda sig för en eventuell ökning i framtiden.

– Det är inget vi direkt är oroliga över. Sotbränder är inte den vanligaste orsaken till bränder. Jag tror inte att något kommer att synas i premierna på grund av sotningsfrågan, säger han.

Valros menar också att kunden inte nödvändigtvis ska behöva oroa sig för ersättning även om sotningen fallit i glömska.

– Försäkringen täcker nog också om man inte skulle ha sotat skorstenen. Det kan hända att det blir små avdrag om det handlar om slarv eller vållande, men för det mesta täcker försäkringen bränder. Det ska vara väldigt grovt vållande för att försäkringen inte ska ersätta.

I försäkringsvillkoren för hemförsäkring på Lokaltapiolas hemsida står det ändå att rökkanalerna ska sotas regelbundet och i enlighet med myndigheternas bestämmelser. I annat fall kan ersättningen minska eller lämnas obetald.

Centralförbund: "Effekten syns först efter några år"

Vid Sotningsbranschens centralförbund säger vd Hannu Murtokare att förnyelsen ännu är så färsk att det är svårt att säga vilken inverkan den har.

– Det som vi har upptäckt är att det blivit längre pauser mellan sotningarna, vilket naturligtvis inte är önskvärt med tanke på brandsäkeheten, berättar han.

Äldre har tagit sotare flera gånger per år

Petri Valve, vd vid det företag som Jan-Patric Sjölund jobbar för, önskar ändå att informationen kring det nya sotningssystemet skulle nå kunderna bättre.

– Det har alltid funnits förespråkare och motståndare vad gäller distriktssotning. Men efter att distriktssotningssystemet avskaffades har det inte pratats tillräckligt om det, säger han.

Speciellt nya husägare kan ha svårt att förstå hur det fungerar, tror Valve.

Också en del äldre kunder, som varit vana vid det gamla systemet där påminnelsen kommer då det är dags för sotning, har drabbats.

– Olika företag gör reklam olika tider på året. I värsta fall har det förekommit att äldre personer anlitat sotare flera gånger per år, varje gång de har fått ett reklamblad, berättar Valve.

Händer att nya sotare trampar gamla på tårna

Johan Ahlgren från Ekenäs valde att starta ett eget sotarföretag då distriktssotningen upphörde. Han upplever lagändringen som en bra sak.

– Jag hade redan länge velat starta en egen sotarfirma, så jag nappade på chansen. Jag har varit nöjd med mitt beslut, säger han.

Ahlgren säger att åsikterna är delade kring om det gamla eller nya systemet är bättre.

– I dagens läge får kunden välja själv, förr var det en och samma firma. Nya företagare tycker att det är bättre nu, och de som var med förut tycker att det var bättre förr.

Det är inte sagt att nya företagare välkomnas med öppna armar av branschkamraterna.

– Det är klart när det är en liten by så blir det lite att jag trampar andra på tårna, det blir väl ganska automatiskt så, konstaterar Ahlgren.

Lönar sig att jämföra priser

Då marknaden är fri kan det vara svårt för kunden att veta vilken sotare det lönar sig att anlita. Samtliga jag har talat med säger att det lönar sig att jämföra priser.

Jan-Patric Sjölund tycker att det kan löna sig att kolla upp arbetsvillkoren. Jobbar sotaren med timlön så finns det ingen orsak att ha bråttom till följande kund, menar han.

För att försäkra sig om att sotaren har den utbildning som krävs kan kunden be om att få se bevis på yrkesexamen. Ahlgren menar att han inte tar illa upp om kunden ber om det.

– Absolut inte, försäkrar han.

Är sotarna ett utdöende släkte?

En farhåga som såväl Petri Valve som Jan-Patric Sjölund har efter lagändringen är att det ska bli brist på sotare.

– Vi börjar ha ett stort problem då det inte finns sotare. Kunder berättar att det är otroligt svårt att få tag på en sotare, säger Sjölund.

– Samtidigt som lagen kräver en yrkesexamen, så finns det ingen utbildning för sotare i Finland, säger Petri Valve som varit 36 år i branschen.

Sotarna har alltid utbildats av företagare via läroavtal.

– Då det var distriktssotning så hade du monopol på ditt område. Du kunde vara alldeles säker på att din elev inte blir din konkurrent. Nu vill inte sotare ta elever som direkt blir konkurrenter, berättar Valve.

Sotaren lever ur hand i mun, och är tvungen att arbeta i alla väderförhållanden. Det menar Valve gör att jobbet inte känns så lockande för många.

– Det är inget prydligt inomhusjobb. Glamouren och magin som kanske funnits tidigare har försvunnit. Det är väldigt svårt att hitta folk som är intresserade, och ännu svårare att hitta företag som utbildar, säger han.

11 min

Sotare i Västnyland oroliga över brandsäkerhet och branschens framtid - Spela upp på Arenan