Samhällets tudelning håller i sig, visar ännu en undersökning – "De rika har råd och kan anlita vilka tjänster de vill"

Låginkomsttagare går fortfarande miste om klart fler levnadsår än de med högre inkomster. De samhälleliga klyftorna är inte på väg att minska. Nu krävs åtgärder, inte festtal av politikerna.

En lång kö ringlar sig sakta fram utanför ett av ställena som erbjuder mathjälp i Helsingfors. Det dystra decembervädret piggar inte precis upp stämningen, som kan beskrivas som återhållsam.

Här om någonstans syns den samhälleliga tudelningen. Unga och gamla står om varandra i kön, man hör olika språk och kan ana sig till olika livsöden.

Brödkön har blivit bekant för pensionären Seppo sedan ett antal år tillbaka. Han lider av en hjärtsjukdom och kämpar på.

– Det är inte lätt längre. Det känns bra att få hjälp, så att man har något att fylla kylskåpet med.

Seppo och hans kompis Aki säger att de nog ibland tar en sup, men att problemet är den låga pensionen. Ur den ska man betala för hyra, läkare och mediciner.

Undrar om beslutsfattarna vet hur det står till

Enligt Seppo syns hjälpbehovet tydligt i gatubilden. Rika och fattiga lever inte under samma omständigheter.

– De rika har råd. De kan anlita vilken läkare och vilka tjänster de vill. De fattiga står i kö och bollas från ställe till ställe.

Seppo undrar om beslutsfattarna alls känner till hur verkligheten ser ut för mindre bemedlade i Finland. Det grälas i politiken, men åtgärderna saknas.

– Jag vet inte vad de borde göra. Jag vet inte vad jag skulle göra om jag själv fattade besluten heller, säger han smått uppgivet.

Färsk undersökning visar på fortsatt tudelning

Det samhället och politikerna gör för att minska på klyftorna i samhället räcker inte. Den slutsatsen är lätt att dra på basis av gatubilden och forskningen.

En undersökning från THL, Institutet för hälsa och välfärd, visar att den samhälleliga tudelningen inte är på väg att minska.

Den här gången gäller det förlorade levnadsår. Under år 2017-2019 förlorade de som hade de lägsta inkomsterna mångfaldigt fler levnadsår på grund av förtida dödsfall jämfört med de som hade de högsta inkomsterna.

Förlorade levnadsår (på grund av alla dödsorsaker) sammanlagt i ålderskategorin 25-80 år per 100 000 invånare i motsvarande ålder år 2017-2019 enligt inkomstklass. Höginkomsttagare står för den högst tjänande 40 procenten, låginkomsttagare för femtedelen med de lägsta inkomsterna (Sosiaalinen asema ja menetetyt elinvuodet Suomessa 2017-2019.)

– Siffrorna är fem gånger högre för låginkomsttagare jämfört med de som har högre inkomster. Skillnaderna är hemskt stora, säger forskarprofessor Seppo Koskinen vid THL.

Beräkningarna utgår ifrån att en finländares förväntade livslängd är 80 år. En person som dör när den är 25 år beräknas ha förlorat 55 levnadsår.

Alkoholen ställer till det för väldigt många fattiga

De som har låga inkomster löper en större risk att drabbas av många olika problem.

Fattiga dricker mer och mer ohälsosamt än rika. Störst var skillnaderna inkomstgrupperna emellan i de alkoholrelaterade dödsfallen.

Antalet levnadsår som gick förlorade på grund av lungsjukdomar fördelade sig jämnare, men också här syns ett samband till den socioekonomiska ställningen.

Hos männen var antalet förlorade levnadsår större än hos kvinnorna i alla analyserade kategorier av dödsorsaker.

Forskaren ser inte någon nämnvärd positiv utveckling i siffrorna

Finland har redan länge haft som mål att öka jämlikheten i hälsa och välfärd. Ändå är skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper fortfarande stora.

– Det har inte skett någon nämnvärd positiv utveckling under det senaste årtiondet, säger Seppo Koskinen.

Det är väl ganska konstigt, med tanke på hur mycket frågan har debatterats i politiken?

– Det är sant. Nu måste man i politiken ta siffrorna på allvar och fundera på vad som kunde göras för att förbättra situationen. Det är möjligt att åtgärda klyftorna.

Delaktigheten och känslan av att få vara med måste främjas

Forskarna riktar blickarna mot åtgärder som tas på riksnivå. Koskinen nämner bland annat rusmedelspolitiken. Priserna och tillgången har betydelse för hur mycket missbruk som förekommer.

Bostads-, utbildnings- och sysselsättningspolitiken är viktig. Delaktigheten och känslan av att vara en del av samhället måste främjas.

Låg socioekonomisk ställning ökar behovet för olika slags service. Den offentliga social- och hälsovården är enligt forskargruppen i nyckelroll i framtiden.

Seppo Koskinen ser vårdreformen och de nya välfärdsområdena som en möjlighet, men bara om besluten som tas är de rätta. En del problem kan åtgärdas då systemet får bredare axlar.

– En risk är att serviceproduktionen blir mer byråkratisk och tyngre och att en större del av resurserna går åt till förvaltningen.

Medborgarinitiativ kräver åtgärder av kommunerna och välfärdsområdena

Kommunerna och de framtida välfärdsområdena borde åläggas att jobba för att bekämpa fattigdom, sägs det i ett färskt medborgarinitiativ.

– I medeltal har välfärden ökat, men ytterligheterna har stärkts i utvecklingen, säger en av ansvarspersonerna, verksamhetsledare Reetta Nick vid Mathjälp.fi.

I det stora hela har till exempel arbetslösheten minskat, samtidigt som antalet långtidsarbetslösa har ökat.

Enligt initiativet borde kommunerna och välfärdsområdena förbinda sig vid att bekämpa fattigdom och motarbeta tudelning som beror på ekonomiska faktorer.

Diskussionen om fattigdom handlar inte bara om brist på pengar

Reetta Nick är inte överraskad av resultatet i THL:s undersökning om förlorade levnadsår. En målsättning med medborgarinitiativet är att väcka diskussion om socioekonomiska skillnader.

Det är enligt henne viktigt att komma ihåg att diskussionen om fattigdom inte bara handlar om brist på pengar. En persons ekonomiska situation påverkar starkt välfärden, delaktigheten och valmöjligheterna.

– En fattig kan inte göra likadana val i sitt liv som medelinkomsttagare. Det gäller kost, hobbyer, motion och hurudan verksamhet man är med i.

Initiativtagarna vill att kommunerna och välfärdsområdena ska ställa upp mål och mätare för hur de bekämpar fattigdom som en del av sitt lagstadgade arbete.

Resultaten borde också följas upp av för ändamålet utsedda arbetsgrupper.

Pandemin kan få oanade följder för folkhälsan i framtiden

THL:s undersökning gäller tiden före coronaviruspandemin. Vad pandemin får för följder för folkhälsan på längre sikt vet ingen.

Seppo Koskinen dryftar restriktionernas betydelse för folks utkomst, sociala umgänge, levnadsvanor och möjlighet att göra för dem viktiga saker.

Effekterna kanske syns i bland annat antalet hjärtsjukdomar, självmord och annat i framtiden. Å andra sidan ökade antalet självmord inte under år 2020 jämfört med året innan.

– Mycket hänger på hur rättvisa restriktionerna som införs i samband med pandemin är. Effekternas ojämlikhet måste kunna kompenseras.