Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Många åboländska barn rör på sig för lite – att göra en kullerbytta kan vara en utmaning för dagens elever, säger Åborektor

Uppdaterad 15.12.2021 13:49.
Benen på en liten pojke, småbarn med gula västar i bakgrunden.
Bildtext Det är viktigt att barn rör på sig spontant då de leker - men en del barn gör inte det längre, säger rektor Nicke Wulff. Arkivbild.
Bild: Amanda Ölander/Yle

Ungefär 40 procent av elever i årskurs 5 och 8 har en försämrad fysisk funktionsförmåga. Det visar färska siffror från Move!- konditionstestet, som genomförs regelbundet i landets skolor.

Resultatet är trist men inte överraskande. Det säger Nicke Wulff, som är rektor för Cygnaeus skola och Braheskolan i Åbo. En del av dagens elever kan exempelvis inte göra en kullerbytta, en kunskap som tidigare var vardagsmat. Allt fler elever sitter mycket och deltar endast i styrd verksamhet, säger han.

- Det är kanske ett bevis på en samhällsutveckling, där barn rör på sig allt mindre då den fria leken har försvunnit. Vi har gjort försök med att erbjuda idrottsverksamhet efter skoltid men har inte haft deltagare. Det finns kanske inte ett intresse att motionera bland de barn, som skulle behöva det, säger Wulff.

Nicke Wulff i Cygnaeus skola.
Bildtext Det är ledsamt att så många barn rör på sig så lite, säger rektor Nicke Wulff.
Bild: Yle/Daniel Korpi

Vardagsmotionen uteblir och polariseringen mellan eleverna ökar

Move!- testerna mäter bland annat uthållighet, styrka och flexibilitet och görs under gymnastiklektionerna. Enligt Wulff är skillnaderna mellan barnen stora. En del rör inte alls på sig, medan andra tränar väldigt aktivt. Dagens samhälle uppmuntrar inte till vardagsmotion och det är ett problem, säger Wulff.

- Det skjutsas från och till skolan och det försvårar möjligheterna att röra på sig. De som rör på sig gör det jättemycket och där ser jag en risk för att träningen blir ensidig. Det kan leda till att 10-12- åriga barn har muskelskador och det är inte heller bra, säger Wulff.

Gymnastiklektionerna i skolan räcker inte till för att mätta behovet av motion bland barn, säger Wulff. Skolan kan erbjuda lokaler och möjligheter att motionera med låg tröskel, en verksamhet som leds av utbildade vuxna. Men det är inte enbart på skolans ansvar att se till att barnen rör på sig och motionerar utan också andra vuxna och vårdnadshavare ska hjälpa till, säger han.

- Vi föräldrar accepterar ofta att barnet inte vill röra på sig. Vi vuxna borde kanske kräva och tvinga barnen till idrottsklubbar eller ut på gården. Sedan då de märker att det är trevligt ute på gården så trivs de.

Femton procent av tonårspojkarna klarar inte av att gå på huk

Resultaten visar att uthålligheten har försämrats bland åttondeklassare och att speciellt styrkan i magmusklerna har försämrats inom båda årskurserna. Däremot har rörligheten förbättrats en aning bland pojkar. Samtidigt klarar inte en fjärdedel av pojkarna i årskurs 8 av att sträcka på ryggen i helsittande ställning och femton procent klarar inte av att gå på huk.

De regionala skillnaderna är ändå stora och även inom Åboland varierar resultaten. I Åbo har 42 procent av de femteklassare som deltog i testerna en oroväckande dålig funktionsförmåga. I Pargas gällde det här 41 procent av femteklassarna och i Kimitoön gällde det här 34 procent av barnen.

I årskurs åtta ökar antalet barn med försämrad kondition till 50 procent i Kimitoön, medan läget såg bättre ut i Pargas, alltså 33 procent. I Åbo var siffran den samma som för de yngre, alltså 42 procent.

Behovet av idrottslokaler och gymnastiksalar är akut i Åbo

I Åbo har allt färre skolor ordentliga gymnastiksalar. Exempelvis saknar de tillfälliga lokaler som S:t Olofsskolan ska flytta in i en gymnastiksal, och det här försöker staden nu lösa. Cygnaeus skola hade tidigare två gymnastiksalar, men har i nuläget endast en sal till förfogande.

- Lokalerna är absolut inte ändamålsenliga för det. Men vi har kort väg till flera idrottsanläggningar såsom Barkplan, Idrottsparken och Paavo Nurmis stadion. Utmaningen är att få barnen att bli intresserade, säger Wulff.

Enligt en utredning som Åbo stad har låtit göra har staden ungefär 400 idrottsanläggningar, varav många är från 1970- och 80- talen och måste renoveras. I framtiden måste staden ta ställning till vad som ska göras exempelvis med fotbollshallen i Impivaara, idrottshallen i Kuppis och simhallen i Petrelius. Åbo stad gör som bäst en utredning av lokalerna och det behandlades i idrottsnämnden på tisdagen (på finska).

Under åren 2022 - 2029 kommer åtta gymnastiksalar att tas ur bruk. Behovet av motionslokaler är alltså akut, något som också har diskuterats bland stadens politiker.

Nicke Wulff är också SFP- politiker och medlem i stadsfullmäktige i Åbo. Enligt Wulff finns det en politisk vilja att ta itu med problemen och det finns ett stort behov för lokaler för vanlig vardagsmotion och föreningsverksamhet. Lösningar som inte behöver kräva stora resurser, säger Wulff.

- Jag tror att man ser behovet för satsningar inom idrott. Men vi behöver inse vad behovet är. Vi behöver inte fina lokaler med läktare och caféer utan vi behöver exempelvis idrottshallar. Det kan vara frågan om presenningshallar med uppvärmning. Det är en fråga om värderingar - vill vi satsa på idrott? Nu har politikerna chansen att visa vad de vill.

Många åboländska barn rör på sig för lite - Spela upp på Arenan
"Barnens kondition har blivit sämre" - Spela upp på Arenan