Forskare: Nu måste jordbruket förändras – betande kor är bra både för miljön och klimatet

De har nästan försvunnit från landskapet, korna som vilsamt står och betar gräs, åtminstone i södra Finland.

Mjölk- och köttproduktionen är koncentrerad till mellersta Finland där växtperioden är för kort för annan gröda, men gräs och vallväxter frodas.

Maiju Pesonen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet, konstaterar att korna i Finland får vara för lite ute på bete. Av dikorna, alltså kor som får beta tillsammans med sina kalvar och som inte mjölkas, kommer runt 98 procent ut på bete under somrarna.

Men bland mjölkkorna torde siffran vara runt 70 procent och de kommer till största delen ut på bete bara den tid de är kvigor eller i sin, alltså då de inte producerar mjölk.

– Personligen skulle jag önska att våra idisslare skulle få mycket större andel av sin föda genom normala funktioner, som att äta gräs, säger Pesonen.

Jordbrukets har effektiviserats för långt

Utvecklingen i det finländska jordbruket har en längre tid varit att gårdarna indelas i växtodlingsgårdar i söder och husdjursgårdar i mellersta Finland. Allt för att lönsamheten ska öka. I dagens läge är producenternas andel av det pris konsumenten betalar för mat väldigt liten.

Undantag finns ännu givetvis. Men att ha både mjölkkor och odling är arbetskrävande. Så dagens mjölkproduktion går allt mera mot större enheter med fler kor och frigång där kon själv väljer när hon vill mjölkas med mjölkningsrobot. Då blir det svårare att få ut korna på bete.

"Kreatursgödselns pris för tillfället är lika högt som guld"

När jordbruket är uppdelat uppstår problemet att det finns ett överutbud av gödsel i norr medan man i söder tar till konstgödsel.

Kogödsel är besvärligt att transportera långa vägar. Den borde berarbetas innan den kan användas utanför den egna gården. Det normala är att urin och fastgödsel blandas till en soppa, så kallad svämgödsel. Främsta orsaken till att göra det är att det oftast blir enklare att hantera och sprida sväm på åkrarna än om man har både fastgödsel och urin separat.

– Kreatursgödselns pris är för tillfället lika högt som guld om man jämför med priset på konstgödsel. Gödseln kan separeras i en separator så att man får en torrare fraktion och då kan den transporteras separat, påpekar Jonas Laxåback, verksamhetsledare på Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.

Det har även talats mycket om biogas som skulle kunna bidra till att göra jordbruket självförsörjande när det gäller energi. Men investeringarna är dyra och tekniken när det gäller tyngre biogasfordon ännu outvecklad.

“Vall borde används mera och antalet djur bli färre”

Enligt Maiju Pesonens framtidsvision borde mängden idisslande djur spridas jämnare i landet. Även i sydvästra Finland, där det rinner för mycket näring ut i Östersjön från åkrarna, borde det finnas vallåkrar som kunde uppta extra näringsämnen och hindra att de rinner ut i vattendragen. På samma gång kunde odlarna ersätta konstgödseln med kogödsel som innehåller mindre fosfor.

Producenterna är kloka. De har eventuellt mera visioner än vi forskare

― Maiju Pesonen

Bland forskarna finns de som vill öka mjölkproduktionens effektivitet och de som tycker att gränsen är nådd. Den finländska mjölkproduktionen är intensiv och nästan hälften av kornas foder består av kraftfoder. Om korna tilläts producera lite mindre så skulle andelen kraftfoder kunna minskas.

– Vi är tvungna att ändra på vårt nuvarande system. Det är ett faktum. Det kan inte fortsätta så här med effektiviserad produktion. Med andra ord står vi inför en situation där hela produktionsstrukturen borde ändras så att vallen används mera och antalet djur antagligen blir färre, säger Pesonen.

Hon säger sig vara väl medveten om att vi också borde minska på vårt köttätande.

– Producenterna är kloka. De har eventuellt mera visioner än vi forskare och om de uppfattar att konsumenterna förväntar sig att djuren ska få gå ute så då synar de möjligheten att låta djuren rotationsbeta, säger Pesonen.

I rotationsbete indelas vallområdet i sektorer så att gräset hinner återhämta sig mellan varven.

Outnyttjad mark ska användas som betesmark

Eftersom åkermark är förhållandevis dyr i södra Finland har betesbanker setts som en lösning. Där kan de som har marker som inte utnyttjas ge andra möjligheten att låta djur beta på dem. Men där kommer också frågan om vem ska ska bekosta omgärdandet av marken.

Hurdan köttdjursproduktion har vi 2030?

– Jag har på känn att vi kommer att ha mera dikor, runt 75 000 till 80 000 som kalvar på våren och då kan beta på större områden. Jag hoppas att rotationsbete och regenerativt jordbruk används mera, för det tycker jag är den enda vägen att gå.

Och hur ser jordbruket ut år 2050?

– Jordbruksenheterna kommer knappast att växa och förhoppningsvis har vi nått en balans mellan antalet djur och inkomst per djur så att jordbrukare får en skälig ersättning och uppskattning. Samarbetet producenter emellan kommer att öka för det skulle finnas mycket att vinna på det. Jag tror på unga producenters förmåga till samarbete, konstaterar Pesonen.

Kor och vall hör ihop, hävdar hon. Finland har de bästa förutsättningarna för boskap, med vatten och gräs jämfört med hur det är globalt. Vi är ett land där det är klokt att fortsätta med nötboskap.

– Metanet som produceras när korna rapar är ett nödvändigt ont, för annars skulle djuren sprängas. Men nu håller sättet att räkna på att ändra så att man tar i beaktande det biogena metanets snabba cirkulation. Biogent metan tillför inte metan i atmosfären på samma sätt som fossilt producerat metan. Men det här sättet att räkna icke-fossilt metan är ännu inte i användning och det gäller bara för kor som betar.

Om jordbrukaren är mindre beroende av inköpt växtnäring ökar lönsamheten

Jan-Olof Johnsson, pensionerad vallkonsulent, konstaterar att i praktiken är det nog väldigt svårt att genomföra att vi skulle ha betande djur i hela landet i en sådan omfattning att de skulle ha en reell betydelse överallt.

– Jag ser inte det som enda möjligheten till ett hållbart jordbruk. En annan möjlighet skulle vara mera samarbete mellan husdjursgårdar och växtodlingsgårdar.

Varför är det viktigt att kor betar?

– Vall är ett klart billigare foder än vallfoder som vi bärgar och lagrar som ensilage. Gödseln hamnar direkt på betet, det är bara att sprida ut dyngkokorna jämt. Det gynnar också markmikrober, fågelliv och den biologiska mångfalden i stort.

Johnson påpekar att om vi om vi ska minska köttproduktionen med hälften, så som miljöorganisationerna vill, så minskar antalet betande djur och när antalet kor minskar i Finland, minskar även utsläppen.

Han hänvisar också till uppfattningen att betande kor inte tillför ytterligare metan till atmosfären eftersom de ingår i ett kretslopp.

Tror du att antalet kor kommer att minska med hälften?

– Om lönsamheten fortsätter att vara så här dålig så är det nog många som kommer att sluta, tyvärr. Men jag hoppas att det skulle vara lönsamt också på mindre gårdar att hålla mjölkkor, för kor och vall hör ihop.

På samma sätt som Maiju Pesonen anser Jan-Olof Johnsson att den nuvarande utvecklingen med allt större mjölkgårdar där det produceras så mycket gödsel att gårdens egna åkrar inte räcker till är mycket utmanande. Men han hoppas att det kanske går att vända på utvecklingen ifall man får lönsamhet i produktionen.

Lösningen är mer regenerativt jordbruk med större andel fleråriga växter och växttäcke året runt. Om jordbrukaren skulle vara mindre beroende av inköpt växtnäring ökar lönsamheten. Att lyckas producera foder till djuren billigare än i dag är en avgörande faktor, menar Johnsson.

På SLC säger man att alla husdjursproducenter överlag har ett stort intresse av att ha djur på bete. Förutom mjölkkor så kan kalvar, kvigor, stutar och tjurar alla vara ute på bete.

– Mjölkkorna skulle kanske kunna vara mera ute på bete än de är idag i Svenskfinland, men de som har möjlighet till det har sina djur på bete. För dikor och får är det nästan en självklarhet att ha dem ute på bete. När man planerar en lösdriftsladugård borde man placera den så att man kan ha betesgång för det är bra för korna att få röra på sig, säger Jonas Laxåback.

I framtiden får man odla enbart vall på åkrar som röjs på torvmarker

Fortfarande röjs det torvmarker för spridning av gödsel. Enligt lag får man sprida ut gödsel motsvarande ungefär en ko per hektar. I följande period i jordbrukspolitiken kommer vissa restriktioner för nyröjning av torvmarker. Bland annat får man odla enbart vall på åkrar som röjs på torvmarker vilket kanske hämmar intresset för nyröjningar.

– Mjölkproduktionen är mycket viktig för Finlands lantbruk. Upphör den så upphör många andra basfunktioner. 40 % av marknadsintäkterna kommer från mjölkproduktionen och den inbringar mest exportintäkter av alla produktionsformer, säger Laxåback.

Ändring kl 9:13 Stycket om kreatursgödsel har förkortats.