Dekanerna Sahlström och Henelius vill bli ÅA:s nya rektor – tf rektor Lindfelt avslöjar om han söker tjänsten under nästa vecka

Ansökan för rektoratet vid Åbo Akademi tar slut den 19 december. Vissa ÅA-anställda bekräftar redan att de sökt tjänsten, medan andra inte vill uttala sig förrän ansökan avslutas.

Tanken var att Moira von Wright skulle vara rektor vid Åbo Akademi tills 2024, men hon avskedades från posten i början av november 2021.

Ungefär två veckor senare, den 12 november, ledigförklarade Åbo Akademi rektorstjänsten. Sista dagen att ansöka posten är den 19 december, det vill säga på söndag.

Yle Åboland ringde runt för att höra vilka ÅA-anställda som tänker söka posten.

En inkluderande rektor

I rektorsvalet 2019 var en av de tre starkaste kandidaterna Fritjof Sahlström. Sahlström är dekan för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa och bekräftar att han söker rektorstjänsten.

– Tillsammans med personalen skulle jag kunna vara med och utveckla och driva Åbo Akademi i en riktning som innebär mycket gott framöver, säger Fritjof Sahlström.

Sahlström hänvisar till Åbo Akademis styrelses beskrivning av rektorns egenskaper, för att beskriva hurdan rektor högskolan behöver.

Bland annat säger han att rektor ska vara inkluderande och deltagande samtidigt som hen har fokus på resultat och ambitioner.

– Jag hoppas jag åtminstone har några av de egenskaper som skulle vara av betydelse, säger Sahlström.

“Det är en enastående möjlighet att leda en fin organisation”

Dekan för fakulteten för naturvetenskaper och teknik, Patrik Henelius, säger också att han söker rektorstjänsten. Henelius har arbetat för Åbo Akademi i tre år sedan 2019.

– Jag vill söka tjänsten för att rektorstjänster inte kommer emot så ofta. Det är en enastående möjlighet att leda en väldigt fin och stor organisation, säger Patrik Henelius.

Henelius säger att den nya rektorn vid Åbo Akademi ska lyssna på verksamheten och utnyttja dess expertis i allt förändringsarbete som pågår på universitet.

– Jag strävar alltid efter ett inkluderande ledarskap och lyssnar på min organisation. Det hoppas jag att jag lyckas med, och jag tror det är mål som passar en rektor.

Kommenterar efter att de sökande är offentliggjorda

Enligt Patrik Henelius är det vanligt att dekaner och vicerektorer söker rektorstjänster då de ledigförklaras.

Åbo Akademis prorektor Mikael Lindfelt är tillförordnad rektor tills en ny rektor är vald.

Lindfelt sökte rektorstjänsten 2019, men vill inte kommentera huruvida han gjort det i den pågående rekryteringen.

– Jag ser ingen anledning att förekomma den här tiden. Det finns tid att diskutera namnen offentligt efter att de sökande är offentliggjorda. Jag undanber med kommentarer nu, säger Mikael Lindfelt.

Åbo Akademi offentliggör de sökande för rektoratet efter att ansökningstiden har tagit slut på söndagen.

Dekan för fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, Marko Joas, säger likt Lindfelt att han inte vill kommentera om han sökt eller inte sökt posten som rektor förrän kandidatlistan är offentlig.

Fokus på forskning

Ronald Österbacka är professor i fysik vid Åbo Akademi och ordförande för universitetskollegiet fram till årets slut då mandatperioden tar slut.

Österbacka säger till Yle Åboland att han inte söker rektorstjänsten och vill inte diskutera saken ytterligare.

Inte heller Lea Sistonen, professor i cell- och molekylärbiologi, eller Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, söker rektorstjänsten.

– Jag vill fokusera på forskningen, den ligger nära mitt hjärta, säger Cecilia Sahlgren.

Också Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt, säger att forskningen å ena sidan är orsaken till att hon inte ansöker om rektorstjänsten.

Å andra sidan säger Pirjatanniemi att hon inte vill gå miste om möjligheten att uttrycka sig fritt i samhällelig debatt.

– Jag är väldigt mån om att delta i den samhälleliga debatten på mina egna villkor. En rektor representerar alltid Åbo Akademi, medan en forskare kan engagera sig i debatten på ett helt annat sätt, säger Elina Pirjatanniemi.

Studerandes och personalens välmående i fokus

Tidigare i veckan publicerades en undersökning, som Folkpensionsanstalten och Institutet för hälsa och välfärd låtit göra, där det kom fram att många studerande vid yrkeshögskolor eller universitet mår dåligt.

Fritjof Sahlström säger att han i rektorspositionen skulle främja studerandes välmående genom att tillsammans med studerande och experter se över vad man kan göra.

– Att våra studerande mår bra är en väldigt viktig del av vår verksamhet. Det en rektor kan bidra med är att skapa förutsägbarhet, trygghet och stabilitet, och en samsyn kring de viktigaste värderingarna och de viktigaste målen, säger Sahlström.

Patrik Henelius säger att en av nyckelfrågorna i studerandenas välmående handlar om hur undervisningen ordnas den närmaste framtiden.

– Det är många studerande som säger att de mår bättre då de får en närvaro och en samvaro på campus. Samtidigt har vi svårt att få studerande att närvara vid kurser som ordnas på campus. Jag tror det här är en av de stora frågorna vi får arbeta med, säger Henelius.

Också Elina Pirjatanniemi tar upp både studerandenas och personalens välmående, då hon beskriver hurdan rektor hon önskar att Åbo Akademi anställer.

– Det har varit tuffa år under pandemin. Jag skulle önska en rektor som kan leda människor. För det behövs empatiska drag.