Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vad händer med din grav då ingen längre sköter den? I Hangö finns hundratals gravar som ingen känns vid

Uppdaterad 27.12.2021 15:52.
Mossbelupna gravar på den äldsta delen av Hangö Nya begravningsplats.
Bildtext Vem ska skarapa bort mossan på gravar där det inte längre finns släktingar kvar till de avlidna?

I Hangö väcker igenvuxna gravplatser diskussion. Om det inte finns någon som tar hand om dem, måste kyrkan hitta en lösning till problemet.

På Nya begravningsplatsen i Hangö är det tyst och stilla så här års. Det enda som hörs är ett tåg som drar förbi längs det närliggande järnvägsspåret eller en bil som parkerar framför den tunga järnporten.

Hangö nya begravningsplats.
Bildtext Från porten till Hangö nya begravningsplats leder en bred mittgång fram till gravkapellet. På vänster sida av gången ligger den äldre delen. De nyare gravplatserna finns på höger sida.

Efter att årets första snö regnat bort, ligger decembermörkret som en fuktig filt över skog och mark.

Men om kvällarna byts det ut till ett mjukt sken över begravningsplatsen från hundratals gravlyktor.

Bergsrådet Aarne Karjalainens familjegrav på Hangö nya begravningsplats.
Bildtext Genast till vänster vid ingången, ligger bergsråd Aarne Karjalainens familjegrav med sitt spektakulära monument. Här finns även andra stora släktgravar.

– Julen är den tid som begravningsplatsen har absolut flest besökare, men ljusen har nog varit tända under hela december, säger församlingsträdgårdsmästare Leif Halén.

Manlig trädgårdsmästare på begravningsplats.
Bildtext Leif Halén som ansvara för skötseln av Nya begravningsplatsen säger att många besöker sina anhörigas gravar under den mörka tiden av året.

Oskötta gravar sticker ut

Tyvärr finns det även gravar som aldrig dekoreras med granris och ljus, utan som verkar ha förpassats till förgängligheten.

Stenar där namnen blivit oläsliga, eller som tagits över av gräs, sly och mossa, eller där konstruktionerna lutar betänkligt.

Gamla gravar på Hangö nya begravningsplats
Bildtext Ju längre ut man rör sig på gamla sidan av nya begravningsplatsen, desto glesare blir det mellan gravar som någon regelbundet besöker och vårdar.

Efter att besökare klagat på att de gamla gravarna ger ett slarvigt helhetsintryck, har man från Hangö kyrkliga samfällighet utfört en inspektion som utmynnat i en kungörelse.

På så sätt hoppas samfälligheten kunna nå fram till gravrättsinnehavaren och be dem ta hand om den grav det gäller.

Vi hoppas förstås att så många som möjligt skulle höra av sig och snygga upp dem

― Leif Halén, församlingsträdgårdsmästare

Av Hangös cirka 6 000 evangelisk-lutherska gravar är det ungefär 600 som försetts med en vit bricka med en uppmaning om att skrida till åtgärder.

En gammal grav på Hangö nya begravningsplats.
Bildtext Den vita brickar ber manade att ta hand om gravar som ingen tar hand om.

– Vi hoppas förstås att så många som möjligt skulle höra av sig och snygga upp dem.

Frågan om gravarnas kulturhistoriska värde har väckt debatt, vilket tidningen Västra Nyland var den första att uppmärksamma (artikeln bakom betalmur).

Kyrkorådet har sista ordet

Kenneth Skarpman, ekonomichef på samfälligheten, konstaterar att det här är första steget för att hitta dem som har gravrätt till de gravar som berörs.

– Sedan får vi fundera vidare. I sista hand är det gemensamma kyrkorådet som fattar beslut om hur man åtgärdar problematiken.

Han säger att det inte är någon enkel fråga, men hoppas på andra lösningar än att ta tillbaka gravar. Förhoppningsvis sätts så många gravar som möjligt i skick.

– Om ingen ändå reagerar på kungörelsen, kan gemensamma kyrkorådet besluta att gravrätten förverkats och graven återgår till samfälligheten. Då kan vi vidta behövliga åtgärder.

Under tiden funderar de anställda på hur man kan frigöra mer resurser för gravskötsel bland annat genom att öka den maskinella skötseln av begravningsplatserna.

Ett års tid att åtgärda förfallet

Efter att kungörelsen gick ut har en del gravar har redan piffats upp. Bara budskapet sprider sig tror trädgårdsmästare Laif Halén att fler kommer att åtgärdas.

Kungörelsen är i kraft ett år och utgår hösten 2022.

Men samtidigt är det realistiskt att räkna med att det finns personer och släkter som inte har några efterlevande, eller att det finns fall där ingen bryr sig.

Vad som händer med de gravarna är ännu oklart. Skall kantstenarna tas bort, kan gravstenarna användas på nytt eller hittar man en ekonomisk lösning som gör att de kan sättas i bättre skick?

Och vad händer om graven "tas bort" men ingen ändå vill lösa in gravplatsen?

Församlingen måste ta sitt ansvar i den här frågan. Gravarna har ett kulturhistoriskt värde.

― Stephan Horn, ordförande för Hangö gemensamma kyrkofullmäktige

Stephan Horn (SFP), ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige, tycker att det sämsta vore att ta bort gravarna.

Man utomhus
Bildtext Stephan Horn, ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige, anser att alla gravar är värda att bevaras för eftervärlden.

– Församlingen måste ta sitt ansvar i den här frågan. Gravarna har ett kulturhistoriskt värde.

Han menar att det också är vanskligt att avgöra vilka gravar som räknas ha ett större kulturhistoriskvärde än andra.

– Det måste finnas klara system för det.

Hoppas på diskussion och en konstruktiv lösning

– Visst kan man tänka att de här oskötta gravarna inte bidrar till ett värdigt intryck för begravningsplatsen, säger församlingsträdgårdsmästare Leif Halén.

Helt övertygad är han ändå inte om det nödvändiga i att ta bort gravarna.

– Varför kunde de inte få finnas, även om de inte sköts?

Han menar att de är en del av historien och tidens - eller livets - gång.

Begravningsplatser i Hangö

Hangö har tre begravningsplatser som tillhör Hangö kyrkliga samfälligheten: Gamla begravningsplatsen på Tulluddsvägen, Nya begravningsplatsen vid Östra Allén samt Lappvik begravningsplats. Alla tre har en urnelund och en minneslund.

Inne på Nya begravningsplatsen, grundad 1908, finns också minnesmärken för olika grupper. Bland annat kan man hedra minnet av dem som avled i Karelen under krigen och vars kvarlevor inte kommit hem, eller personer bosatta på annan ort. Det finns också en del för konfessionslösa.

Utöver dessa evangelisk lutherska begravningsplatser, finns bland annat en gammal rysk-ortodox begravningsplats invid Västra hamnen och ett minnesmonument i Täktom över ryska soldater som stupade i kriget på Hangöudd.

– Vi har tagit med också lokalhistoriskt värdefulla gravar och hoppas att det kanske kunde leda till att någon fond, förening, stiftelse eller privat donator kunde hjälpa till med medel för att återställa gravarna, säger Leif Halén.

Församlingsträdgårdsmästare vid ovanlig grav
Bildtext Leif Halén framför Hemming Elfvings grav. Elfving var en känd industriman i Hangö. Han verkade bland annat inom Hangö Kex, Hangö margarinfabrik samt fiskerinäringen.

Även då det inte längre finns någon släkting kvar i livet som vill ta sig an skötseln, kan graven vara till glädje för lokalhistorisk forskning, namnforskning och förbiströvande betraktare.

Därför tycker Leif Halén det är bra om frågan diskuteras.

Hjältegravar på rad.
Bildtext På Hangö nya begravningsplats finns också hjältegravarna över stupade i våra senaste krig.

Att ta bort de gamla kantstenarna är inte heller ett bra alternativ.

– Det skulle kosta tiotusentals euro, konstaterar Halén.

En välskött grav bland en massa bortglömda.
Bildtext Kistbegravningar är inte så populära längre.

Han ser inte att kyrkan har resurser att förbinda sig att sköta gravar utöver de som samfälligheten har skötselavtal på.

För tillfället arbetar endast två personer på heltid med grav-och fastighetsskötsel.

– Vår personal räcker knappt till för att ta hand om skötselgravarna och de allmänna områdena som det är.

Allt färre vill ha en kistbegravning

Det som gör det här fallet med Hangös bortglömda gravar lite speciellt är att kungörelsen inte bottnar i kyrkans eget behov.

I dagsläget finns det nämligen varken intresse eller behov för nya gravplatser.

Gravkapell på Hangö nya begravningsplats.
Bildtext Allt färre kistor bärs ut ur begravningskapellet.

Enligt Leif Halén beror det på att Hangöborna i dag väljer kremering i stället för kistbegravning.

– Det är en rätt hög procent som väljer kremering, cirka 80 procent.

Han berättar vidare att församlingarna i år bara haft ett tjugotal kistbegravningar.

Av dem har endast en grav grävts på den så kallade gamla delen.

Urnelunden och minneslunden allt mer populära

I stället är det urne- och minneslundarna som kommit att ersätta de traditionella gravarna.

Julgran på begravningsplats.
Bildtext I urnelunden ligger gravarna tätt.

I urnelunden kan gravstenen fästas i en balk i stället för i en stenkant. Det betyder att det inte finns en stor yta mellan kantstenarna som kan invaderas av mossa eller där trädplantor sticker upp.

Minneslunden anlades i slutet av 1990-talet. Där grävs askan efter den kremerade ner på en äng bakom några stenar, på vilka de begravdas namnplaketter samsas.

Man i en minneslund
Bildtext Minneslunden är välbesökt och ett alternativ för dem som vill ha en mer anspråkslös gravplats, berättar Leif Halén.

Namnen läggs till i kronologisk ordning, så det är ganska lätt att hitta en avliden om man vet dödsåret.

En bricka med namn och födelse- och dödsår, kostar 35 euro, vilket de flesta kan bekosta.

Men att allt fler väljer urnelunden är inte enbart en ekonomisk fråga.

Att du väljer minneslunden betyder ingalunda att du glöms bort

― Leif Halén

– En del tänker att de inte vill att efterlevande skall behöva känna sig förpliktigade att sköta en fysisk grav, i synnerhet om de bor på annan ort, berättar Leif Halén.

– Att du väljer minneslunden betyder ingalunda att du glöms bort, säger Leif Halén och pekar på den stora mängden ljus och minnesföremål som finns invid stenarna.

De vittnar om att folk regelbundet besöker sina nära och kära.

En bänk i en minneslund
Bildtext På bänken i minneslunden kan du ta en paus och umgås med dem som gått bort. Den står ute året runt.

Som en skogskyrkogård i miniatyr

Längst upp mot staketet på den gamla delen finns de allra äldsta gravarna, de så kallade linjegaravarna.

De är redan så till åren komna, att många syns som en mossbelupen upphöjning i marken eller är utmärkta med ett grånat träkors.

Kyrkofullmäktigeordföranden Stephan Horn, säger att han ser det som naturens gång, att de allra äldsta gravarna sakta försvinner.

Församlingsträdgårdsmästare Leif Halén å sin sida tycker att det är en av de vackraste delarna av Hangö nya begravningsplats.

Hangös äldtsta grav på Nya begravningsplatsen
Bildtext I bakgrunden av den äldsta graven på Nya begravningsplatsen i Hangö ser man att området är i tämligen naturligt skick.

– Här har den återgått till naturligt skick, med mossa och ljung på marken.

Ändå har inte nya träd slagit rot i någon större utsträckning, vilket kan bero på att de stora träden skänker skugga.

– Den påminner lite om Stora skogskyrkogården i Stockholm, den är som en liten miniatyr av den.