Åtta procent tar antidepressiva läkemedel - trenden har vänt nedåt
Antalet finländare som ordineras antidepressiva mediciner har ökat under en längre tid och är i dag cirka 40 procent högre än vid millennieskiftet. Att många tar sådan här medicin är både bra och dåligt, och har många orsaker.
- Tidigare har depressioner varit underbehandlade och underdiagnostiserade. Det är nog också lättare för människor att söka hjälp för sina depressioner än tidigare, kommenterar Hasse Karlsson. Han är professor i integrativ neurovetenskap och psykiatri vid Åbo universitet.
Karlsson förklarar att depressioner förekommer oftare i dag än för ett årtionde sedan.
- Det finns en färsk finsk studie som visar att under en period på ungefär tio år så har förekomsten av depressionerna ökat från lite under sju procent till nästan tio procent på befolkningsnivå.
I fjol ordinerades cirka 427 000 personer i Finland antidepressiva läkemedel, vilket motsvarar cirka åtta procent av befolkningen. Antalet har ökat stadigt, med undantag för en liten nedgång år 2013 och 2014, enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten.
Forskning visar att de antidepressiva läkemedlen är säkra åtminstone för vuxna. Däremot förekommer biverkningar såsom illamående och svettningar.
- Gruppen av de här nya antidepressiva medicinerna kom ju på marknaden runt 1985, så de har varit här i cirka 30 år, säger Karlsson och tillägger:
- Det man vet för tillfället är att det inte har kommit fram några väldigt allvarliga biverkningar som skulle vara alarmerande på något sätt.
Hos barn och unga kan antidepressiva SSRI-mediciner ändå öka självmordsrisken, vilket Yle Nyheter har rapporterat om tidigare.
Samtidigt anser Mira Karrasch som är forskningsledare i psykologi vid Åbo akademi att det är viktigt att det utreds hurdan verkan de antidepressiva medicinerna har på lång sikt.
Hon är själv särskilt oroad över vad de kan innebära för minnet och koncentrationsförmågan.
- Vi vet förstås att depression är förknippat med sådana här problem, man har svårt att kanske komma ihåg och koncentrera sig, men det finns nu också nya studier som indikerar att medicinering eventuellt också kan spela en roll där, säger Karrasch.
Det finns ändå tills vidare ganska lite forskning kring det här, så om det är en verklig risk eller inte är svårt att säga.
Professor Karlsson, som också verkar som överläkare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, anser dessutom att medicinerna används för ofta.
- Jag tror själv nog att tyngdpunkten har lite för mycket glidit åt det hållet att det är depressionsmediciner som ordineras, och inte till exempel psykosociala behandlingsmetoder eller psykoterapier.
Största delen av de antidepressiva medicinerna skrivs ut av allmänläkare på hälsocentraler.
- Om man nu får en klart deprimerad patient på sin mottagning och man har en känsla av att man måste göra nånting för att hjälpa patienten så är det kanske enklast att ordinera mediciner.
Det finns inte alltid resurser att satsa på terapi eller annan behandling.
- Samtidigt har ju en trend ökat att man har anställt depressionsskötare också på hälsocentraler, vilka sen har haft möjlighet att ge psykosocialt stöd, eller vissa korttidspsykoterapier, berättar Karlsson.
Det här kan ha bidragit till att färre personer ordineras antidepressiva mediciner i dag än för tre år sedan. Minskningen är närmare fyra procent.
En annan orsak är att allt fler läkare anser att antidepressiva mediciner inte har en så starkt positiv effekt som man tidigare har trott. Kanske har de främst placeboeffekt.
- Dessutom har vi ingen klar förståelse över hur effektivt psykoterapi är. Hurdan dosering man borde ta till, och hurdana metoder man borde använda.
Mer kunskap behövs alltså, och samtidigt också mångsidigare behandlingsmetoder än de som används i dag. Karlsson föreslår motion i grupp som en bra kompletterande lösning.
- Det finns ett behov för mer aktiva behandlingsmetoder där personalen från hälsocentralen eller den psykiatriska polikliniken går hem till patienterna och hämtar dem till en motioneringsgrupp.
Observera att de medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.
Har du varit deprimerad? Berätta din egen historia.
#hurmårdu
Berättelse 67: Tappat tron på vården
Måste jag försöka ta mitt liv för att få hjälp?
Våga prata om hur du mår
Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.
Berättelse 66: "Hittade likasinnade på sociala medier"
Ge den deprimerade utrymme och se bakom fasaden.
"Vi missar den manliga depressionen"
Manlig depression fortfarande stigmatiserat.
Deprimerad eller bara lite smådeppig?
"Ta dig i kragen! En rask promenad gör nog susen!"
Anhöriga behöver också stöd
Skuld och skam drabbar ofta de närstående.
Skolpsykolog: Tillåt sårbarhet och svaghet i skolan
Mycket kunde göras i skolan för att stärka elevernas hälsa.
Här är låtarna vi lyssnar på för att må bättre
Svenska Yles publik har valt musiken för #hurmårdu i radio.
Mer psykoterapi och arbete ska hjälpa deprimerade
Social- och hälsovårdsministern: skäms inte över depression.
Berättelse 65: Man måste våga möta sina rädslor
Det kändes som om jag aldrig var good enough.
Motion lindrar depression
Forskning visar att motion har berydelse för deprimerade.
Depression: En oavslutad sorg
Avstannad sorgeprocess bakom depression
Bara hälften som behöver depressionsbehandling får det
Samtalsterapi är effektivast vid lindriga depressioner
Berättelse 64: Graviditeten gjorde mig deprimerad
Tack vare terapeuten började jag må bra igen,
De unga kvinnorna nödropar
Prestationskraven och skammen förstör oss.
Markos depression kunde ha kostat honom livet
Minnen från det förflutna tog Marko på en vansinnesfärd.
Depression skördar unga - allt fler i förtidspension
50 procent fler unga sjukpensioneras på grund av depression.
Berättelse 60: Depressionen var nödvändig
Mår bättre nu, men var ohållbart att inte krascha.
Berättelse 59: Prestationskraven gjorde mig sjuk
Inget slutdatum för att tillfriskna från en depression.
Hasse tog sig ur den djupa depressionen
Starkt socialt kapital hjälpte Hasse bli frisk.
Berättelse 58: Mörka moln sedan tonåren
Människor som förstår är det viktigaste.
Berättelse 57: Borde våga se mina känslor som de är
Har som vuxen börjat känna mig sorgsen.
Gör jobbet dig deprimerad? Tala med chefen!
Arbetshälsopsykologens tips till dig som känner dig nere.
Berättelse 56: Våga fråga hur någon mår!
Våga prata om depression.
Berättelse 55: Lär dig prioritera
Man måste våga be om hjälp och prioritera rätt.
Berättelse 54: Var inte så hård mot dig själv
Vetskapen om att folk bryr sig hjälper.
Berättelse 53: Snart kollapsar jag
Har tunga år bakom mig, försöker orka för barnens skull.
Berättelse 52: En vän räddade mig
Berätta för någon att du mår dåligt
Berättelse 51: Känns inte som det ska
Hur vet man om man är deprimerad eller inte?
Berättelse 50: Lungsjukdomen gjorde mig psykiskt sjuk
Ingen förståelse för sjukdomen, vilket knäckte mig psykiskt.
Berättelse 49: Ingen visste hur det egentligen stod till
Ångrar att jag inte berättade för vänner.
Berättelse 48: Fick inte hjälp under studietiden
Fick inte den rätta hjälpen förrän jag bytte ort.
Berättelse 47: Låtsas inte vara starkare än du är
Familjeterapin gav äntligen den hjälp jag behövde.
Depressionerna blir dyra för samhället
Var femte finländare insjuknar i depression.
Catariina Salo: Psykisk ohälsa kan orsaka klasskillnader
För långsamt och byråkratiskt att få hjälp.
Berättelse 45: Min hund hjälpte mig mycket
Bland annat min hund hjälpte mig få ordning på livet igen.
Berättelse 44: Känner sorg över det lilla barnet jag var
Har mått dåligt sedan jag var barn och känner sorg över det.
Berättelse 43: Sök hjälp i tid
Att tala med kuratorn hjälpt emig då jag mådde som sämst.
Berättelse 42: Ätstörning och depression
Efter år av ätstörningar insåg jag att jag var deprimerad.
Berättelse 41: Ett fejkat leende
Efter två år svängde det äntligen!
Berättelse 40: Medicinen räddade mig
Det var svårt att få den hjälp jag behövde.
Berättelse 39: Smärtsamt inse att det finaste ligger bakom en
Livet är stundvis nästan outhärdligt svårt.
Berättelse 38: Skrivandet hjälpte mig
Att skriva och berätta om mitt mående har hjälpt.
Berättelse 37: Endast jag kan ändra på min situation
Ta tag i situationen och be om hjälp.
Berättelse 36: Det finns ljus i mörkret
Att bli lämnad gjorde mig sjuk, men är på bättringsvägen.
Berättelse 35: Obligatoriska psykologbesök borde införas
Viktigt stoppa mobbningen, den förstör många!
Berättelse 34: Terapi behövs men det är för dyrt
För mycket byråkrati för att få hjälp.
Berättelse 33: Förlamad av depression
Återkommande depression gör att jag inte kan jobba.
Berättelse 32: Spelar en roll inför andra
Döljer mitt liv som bipolär.
Berättelse 31: Mobbningen har knäckt mig
Blev utsatt för mobbning i lågstadiet och mår ännu dåligt.
Berättelse 30: Att skiljas från min sambo hjälpte mig
Det var mitt förhållande som gjorde mig deprimerad.
Vill förmedla hopp åt deprimerade
Grundade förening för att bryta tabun kring psykisk ohälsa.
Berättelse 29: Det tar för länge att få hjälp
Säg aldrig ryck upp dig till en deprimerad.
Berättelse 28: Jag skäms inte längre över att jag mår dåligt
Det gör ont att tänka att psykisk ohälsa är så tabubelagt.
Berättelse 27: Jag har fått tillbaka känslan av hopp
Jag tror att terapin ska hjälpa fast det är tufft.
Berättelse 26: Lär dig styra dina tankar!
Sök professionell hjälp om du inte lyckas styra dina tankar.
Berättelse 24: Vet inte varför jag blev deprimerad
Terapi och mediciner blev min räddning.
Berättelse 23: Deprimerad sedan jag var 11 år
Svåra kamratrelationer gjorde livet svårt.
Berättelse 22: Ingen förstod mig
Fick hjälp efter självmordsförsök.
Berättelse 21: Stora brister inom psykiatrin
Viktigt med fungerande vård och att inte skambelägga.
Berättelse 20: Idag är jag lycklig
Från absoluta botten till ett lyckligt liv.
Berättelse 19: Det finns så många vägar att gå
Insikten om att jag var sjuk hjälpte mig.
Berättelse 18: Låt det ta tid!
Stora livshändelser gjorde mig sjuk.
Berättelse 17: Vi måste våga tala om psykiska problem
Jag hoppades på stroke istället för mentala problem.
Berättelse 16: Jag är rädd att mina barn också ska bli "duktiga flickor"
Jag var duktig flicka och kunde aldrig ta det lugnt.
Berättelse 15: Åtta råd av en deprimerad
Ta de första tecknen på allvar och var självisk.
Berättelse 14: Musik hjälper mig att orka
Stress under studeíetiden gjorde mig utbränd.
Berättelse 13: Världens underbaraste psykolog räddade mig
Det viktigaste är att känna sig sedd och älskad.
Berättelse 12: Träning håller mig flytande
Antidepressiva mediciner och träning hjälper en del.
Berättelse 11: Jag har alltid haft en fasad
Hemma är jag ett gråtande vrak med hjärtklappning.
Berättelse 10: Sjukhuset och mina anhöriga hjälpte
Trodde att hag aldrig skulle bli frisk igen.
Åtta procent tar antidepressiva läkemedel - trenden har vänt nedåt
En uppgång med cirka 40 procent sedan år 2000.
Berättelse 9: Jag var den alltid glada och roliga bruden
Min depression upptäcktes på en rutinkontroll.
Berättelse 8: Efter att ha skadat mig själv sökte jag hjälp
Det bästa man kan göra är att prata öppet.
Berättelse 7: Önskar att någon sagt att jag duger som jag är
Jag hade behövt hjälp redan som 18.
Berättelse 6: Psykologens ord hjälpte mig
När jag blev bättre var det som om någon tryckt oå en knapp.
Berättelse 5: Jag vill prata om det - inte tiga
Medicinerna hjälpte mig ur en djup depression.
Berättelse 4: Ge aldrig upp!
Jag var 18 år och hade inga drömmar i livet.
Berättelse 3: Sluta skämmas för att du mår dåligt
Ju mindre vi pratar om det, desto större blir skamkänslorna.
Berättelse 2: Från ett kolmörkt badrum till en upplyst sal
Jag insåg att jag inte behöver prestera för att duga.
Berättelse 1: Våga be om hjälp
Man får inget pris för att man kämpar i ensamhet.
Livskriser höjer risken för depression
Kriser i olika livsskeden kan leda till depression.
Läs också
-
Livskriser höjer risken för depression
15.11.2015