Jägare om vargjakt: "Spännande att se när vi får jaga, om vi får jaga"

Stamvårdande jakt på varg tillåts från och med ingången av 2022. Positivt säger jägare, det löser inga problem anser miljöorganisation.

Vargbeståndet har ökat i Kustösterbotten och speciellt i trakterna kring Närpes och Malax. Ola Sandqvist är ordförande för Övermalax jaktklubb och han är nöjd med beslutet.

– Det är jättebra, men jag hoppas innerligt att de här som överklagar inte är så flitiga och att de skulle ha lite förståelse för att det inte skulle ha så stor betydelse om 20 vargar tas bort.

– Men vi ska anhålla om varglicenser och på många andra håll i landet gör de likadant. Sedan blir det spännande att se när vi får jaga om vi får jaga.

Enligt Sandqvist har de varg dagligen i Malaxnejden och den är alltjämt närvarande till den grad att folk inte alltid anmäler att de har sett varg eller vargspår. De hittar också älgar och hjortar som vargen har ätit.

Han är av den åsikten att fler vargar kunde fällas, men inte enligt de direktiv som nu stipulerats. Det vill säga att en hel flock ska tas bort, alltså maximalt fem vargar på ett ställe.

– Om jag får bestämma skulle vargjakten vara tillåten på så sätt att man tar bort en varg från varje flock. Då skulle de andra vargarna se att människan är farlig.

– Vargen måste återfå den där skyggheten för människan. Jag vet inte huruvida det lyckas med att ta bort en hel flock på en gång, men nu är det bestämt att det ska vara så den här gången.

Han anser att man i grannländerna är på en helt annan nivå när det gäller vargjakt.

– Vi har kontinuerlig invandring och påfyllnad av vargar så genetiken är inte alls hotad. Det är helt fel att vi ska ha så här många vargar och i grannländerna Sverige, Norge och Estland skjuter de hejvilt och friskt.

– Där är det ingen som gråter om det, men här ska vi ha en egen jättestor stam. Det är det som är fel. Social acceptans är något vi borde få och att vargen blir skygg igen.

Miljöorganisation motsätter sig jakt

Miljöorganisationen Natur och miljö ser dock inte positivt på Jord- och skogsbruksministeriets beslut. De anser att vargstammen ännu inte ligger på en sådan nivå i Finland så att det rättfärdigr stamvårdande jakt.

Enligt verksamhetsledaren Camilla Sederholm borde man ha inväntat den utredning om vargens gynnsamma skyddsnivå som Naturresursinstitutet håller på med och som ska bli klar nästa år.

– Enligt lagstiftning får inte undantagslov äventyra skyddsnivån. Man får inte påbörja licensjakt på varg förrän man har vetenskapligt fastställt vad den gynnsamma skyddsnivån är.

– Det har man inte gjort i FInland och det här har Finland tidigare också prickats för när man har haft motsvarande försök med licensjakt på varg.

Enligt Sederholm kunde man till exempel använda modern teknik för att skydda boskap bättre än vad man gör idag. Man kunde ställa krav på att hålla jakthundar kopplade på vargområden och så kunde man använda till exempel någon slags ljudsignaler för att skrämma bort vargen.

– Vi har till exempel ljudsignaler som man skrämmer bort möss med, på samma sätt kunde man tillämpa sådana signaler mot varg. Har man testat sådant?

– Det här är helt säkert en kostnadsfråga och jag tror att det ligger som grund för det här förslaget. Det här är den billigaste lösningen att bara börja skjuta varg och tro att man åstadkommer någon långvarig lösning

Sederholm har ändå förståelse för att folk på landsbygden kan vara rädda för vargen. Men hon anser att rädslan inte alltid är helt befogad och bygger på väldigt starka fördomar.

– De facto finns det ganska lite belägg för att vargen direkt skulle utgöra en fara för människan under modern tid. Vi tror inte att man löser några problem med att skjuta bort 20 vargar.

- Genom att låta vargen leva i fred så tror vi att man dels upprätthåller ett gynnsammare vargbeteende, medan man genom att skjuta varg ökar riskerna för problem.