Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Jonne och Jesse klarar svenskspråkig skola galant – föräldrarna talar bara finska men ville ge svenska som gåva till barnen

Uppdaterad 16.12.2021 10:16.
Två barn leker med bilar.
Bildtext Jonne och Jesse Hirvonen går i svenskspråkig skola.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Tanja Linna visste tidigt att hennes barn ska gå i svenskspråkig skola även om hon och maken, som kommer från Perho, bara pratar finska.

I dag har familjen fyra barn i Såka skola: Jonne på sexan, Jasu på fyran, Jerry på trean och Jesse går i förskolan. Linna berömmer både undervisningen och stödet de får från skolan.

– Vi visste att de tar bra emot finskspråkiga för min äldre brors barn gick redan i svenskspråkig skola och vi visste hur fint mottagande de fick.

Att det är en byskola med jämförelsevis få elever var också en orsak till att familjen valde Såka skola. Linnas yngre bror har också satt sina barn i svenskspråkig skola. Och reaktionerna från omgivningen har varit enbart positiva.

– Att vilken gåva ni ger era barn. Då vi bor i en tvåspråkig region så finns mera möjligheter till studier och sedan jobb då man kan båda språken.

För Linna är det ingen skillnad vilka språk pojkarna kommer att prata framöver. Hemma pratar de finska och fritidsintressena går på både finska och svenska.

Mamma och två barn sitter i soffa.
Bildtext Jonne Hirvonen, Tanja Linna och Jesse Hirvonen säger att de äldre barnen numera hjälper de yngre med läxor och annat som kan vara lite utmanande på svenska.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

– Det är ingen skillnad. Det är bara en rikedom att de lär sig språk. Och så har engelskan kommit naturligare då de är tvåspråkiga, säger Linna.

Numera hjälper de äldre pojkarna sina småbröder om det är läxor eller annat de inte förstår på svenska. Men överlag har pojkarna klarat sig utan mer hjälp. Distansskola på grund av coronapandemin har också gått bra.

– Det hade sina utmaningar att leka svenskspråkig lärare. Men vi fick mycket stöd från skolan, säger Linna.

Karleby sätter inte stopp för familjernas vilja

Nationellt sett är antalet barn som börjar svensk skola ungefär 10 procent högre än andelen barn som har svenska som registrerat modersmål. I siffrorna ingår också barn med andra modersmål än finska.

I Karleby är siffrorna ännu högre. Där väljer varje år ungefär 20 elever som har finska som modersmål att börja i svenskspråkig skola. Totalt ligger årskullarna i de svenskspråkiga skolorna på 90-100 barn.

Svenska skoldirektören Ronnie Djupsund i Karleby säger att staden inte sätter käppar i hjulet om finskspråkiga familjer vill sätta barnen i svenskspråkig skola. Men då behöver familjen vara beredd att hela skoltiden satsa på svenskan och verkligen stödja inlärningen.

– Vi tar gärna emot barn till svenskspråkiga skolor men vi måste försäkra oss om att språkkunskaperna är tillräckligt bra för att de ska kunna ta del av undervisningen och att det finns förutsättningar att lära sig.

Ronnie Djupsund.
Bildtext Skoldirektör Ronnie Djupsund säger att staden inte sätter käppar i hjulet om finskspråkiga familjer vill sätta barnen i svenskspråkig skola.
Bild: YLE/Alex Nyman

Samtidigt poängterar Djupsund att språkkunskaperna inte är statiska utan de utvecklas i olika takt hos olika barn och det kan vara svårt att avgöra om hen kan eller inte kan gå i skola på svenska.

I familjen Linna-Hirvonen säger man också att det beror på barnet själv när det är redo att börja prata det främmande språket.

– Vissa tänker noga på att allt ska vara rätt innan de säger något medan andra är mer som jag och pratar utan att fundera så mycket på sådant, säger Tanja Linna.

Fråga om attityd och vilja

Karleby har just nu en arbetsgrupp som funderar på när man kan anse att ett barn är redo för skola på ett annat språk än hemspråket.

– För det finns egentligen inget mätinstrument och vi testar inte barnen för att nå viss poänggräns, utan vi utgår från diskussioner med föräldrar.

De senaste åren, sedan Djupsund blev skoldirektör, har alla i Karleby som velat gå i svensk skola fått göra det.

– Vi har gett dem möjlighet att börja och vi har haft riktigt goda erfarenheter. Barnen har klarat sig hur bra som helst. Finns stödet hemifrån och man är villig att lära sig och satsa på språket så sätter vi inte stopp.

Djupsund poängterar ändå att familjerna bör ta sig en allvarlig funderare över hur långsiktigt man är redo att satsa på svenska.

– Finns det möjlighet att hemma stödja svenska språket, hur är det på fritiden, väljer man hobbyn där man umgås på svenska och så är det en fråga om attityd. Hur villig är man att satsa på svenska?

Ungefär en handfull barn med svenska som modersmål väljer årligen att börja i finskspråkig skola i Karleby.

"Har alltid känt mig väldigt finlandssvensk"

Tvåspråkiga familjer väljer ofta svensk skola för sina barn, enligt publikationen Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Finland från Utbildningsstyrelsen.

Ett exempel på det är Lena Eklunds son Kasper. Eklund gick själv i finskspråkig skola men hon säger att hon hela tiden har känt sig väldigt finlandssvensk.

– Att ha två språk hemma har varit till stor nytta och jag har lärt mig båda språken helt bra. Men det hade varit lättare om jag kunnat gå i svensk skola, säger Eklund.

Mor och son.
Bildtext Lena Eklund med sonen Kasper.
Bild: Privat.

Det var ändå inte möjligt eftersom hennes familj under hela hennes uppväxttid bodde på finskspråkiga orter utan svenska skolor. Nu då hon bor i Karleby vill Eklund ge det finlandssvenska vidare till sitt barn.

Sonen Kaspers pappa är finskspråkig men Eklund visste tidigt hon att hon vill ge svenskspråkig skola och identitet till sonen. Det blev en överenskommelse om både modersmål och efternamn.

– Han fick sin fars efternamn och svenska som modersmål. Då pratade vi redan också om att jag vill ha svenskspråkigt dagis och svensk skola.

För Eklund var det viktigt att sonen hör svenska också på andra håll och inte bara från henne.

– Jag har alltid känt mig finlandssvensk och i tonåren började jag grubbla på att jag gärna skulle ha mina rötter mer i det svenska.

I dag går Kasper på ettan och Eklund är glad över att han talar, läser och skriver på både finska och svenska.

Mindre grupper och mindre mobbning i svenska skolor

Ungefär sex procent av årskullarna i Finland går i svenskspråkig skola. Det innebär att fler än de som har svenska som modersmål väljer svenskspråkiga skolor.

– Om man jämför antalet elever med svenska som modersmål och antalet elever i svenskspråkiga skolor så finns ett glapp på tio procent. Så betydligt fler söker sig till svensk skola än som har registrerat svenska som modersmål, säger Annika Westerholm Utbildningsstyrelsen.

Westerholm var med och utarbetade publikationen som nämns ovan och enligt den finns det skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga skolor.

De finska skolorna är överlag större och har större grupper. De har också bättre PISA-resultat. Eleverna i svenskspråkiga skolorna upplever mindre mobbning och särskilt i de högre klasserna upplever eleverna oftare att de själva kan påverka sin skolvardag.
Elever i svenskspråkiga skolor läser överlag också mera språk.
- Av naturliga skäl är språkprogrammen lite olika. I svenska skolor läser eleverna ofta två långa språk och det är ganska vanligt med modersmålsinriktad lärokurs i finska, säger Westerholm.

Här kan du läsa om Utbildningsstyrelsens utredning.

Diskussion om artikeln